Erik, fritidspedagog med särskild lärarutbildning, 29 år i yrket

Undervisningsplatserna:

Platsen bör ligga lite avskilt, inte för mycket på väggarna. Erik använder sig ibland av skärmar för att skapa enskildhet åt eleverna för i ett klassrum är det inte alltid så lätt att kunna skapa enskildhet. Skärmarna och enskildheten behövs för att eleven inte ska se allt som pågår i klassrummet och därför bli störd men sen finns även de elever som kanske måste sitta så att de ser rakt på vad som händer för att de inte ska behöva vrida och vända på sig. Eleven kanske ändå inte kan låta bli att se och då är det bättre att placera eleven så att den ser. Erik behöver inte tänka på att eleven ska ha fri sikt till tavlan eftersom det inte sker några genomgångar på den. När Erik har genomgångar tar man några elever från klassrummet och förflyttar sig istället till ett annat rum där genomgångarna sker. Men detta arbetssätt försvinner också mer och mer då det kräver personalresurser som sällan finns.

Undervisning:

Arbetssättet med att förflytta sig till ett annat rum där genomgångarna sker tycker Erik kan vara bra eftersom eleven då kan få mer ro med den mindre gruppen. Samtidigt kan själva förflyttningen vara ett störningsmoment så det kan uppfattas väldigt olika enligt Erik. Eriks klass använder sig av ett gemensamt schema där hela dagens lektioner finns strukturerat. Det schemat går man igenom på morgonsamlingen, men sen finns de elever som har individuella scheman. Även de individuella schemana kan se olika ut beroende på vad eleven behöver. En elev kanske har en veckopärm där det finns uppdelat måndag till fredag vad eleven ska göra en annan kan ha bara ett schema för dagen. När eleven har gjort sin uppgift så får den oftast en paus med något annat än arbete, ett spel, en stund med datorn, eller något annat. Konsekvenser om arbetet inte görs finns oftast inte eftersom det inte hjälper på de här eleverna. Erik menar att man inte kan hota med att ta bort förmånen för eleven kommer ändå inte göra sitt arbete. Den konsekvens som blir är att arbetet finns kvar på schemat dagen efter. Arbetet måste ändå göras och man får lirka lite med eleven för att få igång arbetet, samtalet med eleven är en möjlighet. Vissa veckor blir det knappt något arbete gjort men så är det ofta för dessa elever. Man måste också tänka på att anpassa arbetet så att det passar just den här eleven så man inte tror att alla ska göra samma sak. Erik brukar hellre ta lite mindre uppgifter på schemat så han märker att eleven lyckas än att man ska behöva stryka uppgifter för då kan det ses som ett nederlag. Olika elever kommer igång olika men om det går trögt så brukar Erik påminna om att det inte är så lång tid kvar av dagen,

eller så kanske det kommer något annat senare som eleven tycker mycket om till exempel gymnastik så kan han locka med det. Erik försöker vara så positiv som möjligt. Många av eleverna med ADHD medicineras och Erik märker oftast om medicinen inte är tagen, då är det ingen idé att försöka få igång eleven med något arbete. Istället får man då kontakta föräldrarna så eleven kan få sin medicin så kanske eleven kan komma igång senare. Erik tycker det är viktigt att man som lärare är tydlig i informationen för elever med ADHD och det får inte ta för lång tid. Kortfattade samlingar så att eleverna snabbt kan komma igång med sitt arbete. Erik tycker man ska vara noga med att känna av eleven, hur eleven fungerar, en del tycker inte om närkontakt, lukter, vissa material och så vidare. Erik försöker ha ett positivt förhållningssätt och det är något som Erik har lärt sig genom fortbildning om elever med ADHD. Däremot kan det vara svårt att förhålla sig till de andra klasskamraterna när de ifrågasätter varför just ”han får beröm för allt”, då behöver man ha ett samtal med elevens föräldrar där man frågar om tillåtelse att berätta för klasskamraterna att till exempel ”Kalle är annorlunda och han behöver det här”. När man väl har gjort det brukar klasskamraterna vara väldigt accepterande.

Erik använder sig inte av belöningssystem utan det är bara paussystemet med paus efter uppgift som eleven belönas med. Det närmaste belöningssystem som Erik använt är när han arbetade som speciallärare då han gav diplom till eleverna när de arbetat bra. Erik har då gjort ett diplom där eleven själv får välja en bild från internet för att sedan klistra in på diplomet. Eleven får klistra in en bild när ett arbete är fullgjort och när eleven samlat fem bilder så får eleven ta hem diplomet. Det har fungerat bra för de eleverna. Erik är osäker på att eleverna skulle klara av ett belöningssystem och Erik själv känner inte att det är något som behövs.

Ansvar och konsekvenser:

Erik väljer sina strider, vad som är viktigt, mindre viktigt eller det som helt enkelt bör ignoreras. I ögonblicket när situationen uppstått så gäller det då att vara väldigt snabb med att avgöra i vilket fack den här situationen ska läggas i. Ska den ignoreras eller ska den följas upp och i så fall till vilken grad. För att reda ut situationer som uppstått och för att få eleven att förstå brukar Erik använda sig av seriesamtal eller sociala berättelser. För att få seriesamtal att fungera så måste man använda det kontinuerligt så att eleven får det som rutin. Är det allvarligare saker som inträffat så kontaktar Erik föräldrarna annars så är det viktigaste att samtala med eleven om vad som hänt. Är

man mitt i en aktivitet som inte fungerar, en lek till exempel, så kan det bli konsekvensen att leken upphör för att eleven missköter sig.

Kontakt mellan skola och hem:

Erik har en tät kontakt med föräldrarna och kontakten är oftast god även om det ibland finns familjer där andra problem kan finnas så då kan det vara svårt för Erik att nå fram. Men oftast är det föräldrarna som kontaktar Erik om situationer som uppstått under dagen. Sådant som Erik ansett varit utrett på skolan fast föräldrarna ändå vill kolla av och vill hjälpa till att reda ut. Kontakten med föräldrarna ser väldigt olika ut beroende på elev, ibland är det till daglig dags och ibland en gång i veckan eller ännu mer sällan.