En titt i innehållsförteckningen till Perspektiv på historien A bas visar att texten inte verkar lägga något som helst fokus på sexualitet. Går man över till att titta på bilderna så kan det konstateras att tolv av dem tydligt visar eller beskrivs visa heterosexuella par och familjer medan inte en enda kan tolkas som en bild på ett homosexuellt par.102 Den enda bild som ens kommer i närheten av detta är en bild på när Castro och Chrusjtjov kramar om varandra på ett FN-möte. 103 Detta säger förmodligen inte ett dugg om deras sexualitet men skulle kunna läsas queert och kan då sägas bryta mot
heteronormativiteten.
Av de bilder som föreställer heterosexuella par sticker en ut lite i mängden. Den visar en kvinna och en man som håller varandra i handen och tittar förälskat på varandra. De har liknande overaller på sig och mannen håller ett barn i famnen. I
bildtexten står det att unisex-modet lanserades på 70-talet och att det ”var ett uttryck för hur den traditionella, tydliga uppdelningen i vad som är ’manligt’ och vad som är ’kvinnligt’ börjat ge vika för en mer sökande, flytande könsidentitet”.104
Detta kan tydas som att vi går mot ett könlöst samhälle där den rådande heteronormen inte längre
kommer att vara giltig. Enligt Ambjörnsson är nämligen gränsdragningen mellan man och kvinna minst lika viktig för upprätthållandet av heteronormativiteten som gränsen mellan hetero- och homosexualitet då man för att kunna kategorisera någon som hetero- eller homosexuell behöver veta vilket kön personen har.105
En närmare läsning av lärobokstexten visar att sexualiteten tas upp lite här och var, mestadels i samband med graviditeter. Det tas upp att giftermålet förr mest var en ekonomisk affär som släkterna kom överens om. När överenskommelsen var gjord kunde dock de trolovade leva samman ogifta och gifta sig först när kvinnan blivit med barn. Värt att lägga märke till här är alltså att det skulle röra sig om en kvinna och en man, vilket blir extra tydligt när man säger att det ”stod mycket på spel i mötet mellan man och kvinna” och att ”[s]ex före äktenskapet var [...] en stor risk och några effektiva preventivmedel inte [var] kända”.106
102 Nyström, Nyström och Nyström, Perspektiv på historien A bas, s. 98, 121, 176, 184, 209, 222, 236,
240, 278, 306, 335, 344.
103 Nyström, Nyström och Nyström, Perspektiv på historien A bas, 2008, s. 292. 104 Nyström, Nyström och Nyström, Perspektiv på historien A bas, s. 335. 105 Ambjörnsson, s. 59.
106
33
Kvinnornas oro över att bli gravida tas även upp i kapitlet om Sverige under
mellankrigstiden där en hel sida ägnas åt problemet. Hela tiden verkar det förutsättas att kvinnorna är heterosexuella då det bland annat uttrycks att ”särskilt den ogifta kvinnan måste alltid vara på sin vakt och ’hålla på sig’ [...] men även för den gifta kvinnan kunde ett mörkt ångestmoln vila över det sexuella samlivet”.107 Att det skulle finnas några bi- eller homosexuella kvinnor under den här tiden så som Norrhem, Rydström och Winkvist beskriver flera andra kvinnor ha varit och som dessutom styrks av att den lesbiska kvinnan under 1920- och 30-talen fick sitt genombrott i litteraturen, nämns inte.108
Att läroboken präglas av heteronormen blir även tydligt då 1800-talsmannens sexuella känslor endast associeras med kvinnor och beskrivs med att ”[n]är mannen tänkte på hem och familj drömde han om kvinnan som ren och oskyldig. I nästa stund längtade han till bordellen, där kvinnorna framstod som könsdjur som enbart var till för att tillfredställa hans köttsliga lustar”.109
Om 1800-talskvinnan sägs i samma stycke såhär: ”Att kvinnan hade några egna sexuella känslor var knappast erkänt av samtiden”, vilket betyder att läroboken ser det som en självklarhet att kvinnor också har sexuella känslor.110 Dock nämns inget om huruvida dessa skulle riktas mot en man eller kvinna, vilket kanske får ses som att heteronormen ändå inte tas för given.
Bisexuella nämns dock inte alls i läroboken och homosexuella endast vid tre
tillfällen. Första gången är i samband med antiken och man skriver såhär: ”[a]tt man såg ner på kvinnorna gjorde [...] att många män, vid sidan av familjen, tog sig yngre
manliga älskare, som de var tillsammans med och hade sexuella relationer med”.111
Andra gången nämns homosexuella i en bildtext som berättar att fångarna bar olika märken i koncentrationslägren beroende på vilka de var.112 De omnämns här alltså endast i egenskap av att vara en grupp fångar bland flera andra. De homosexuella fångarna återkommer längre fram i texten och det konstateras då bara kort att ”tiotusentals homosexuella hörde till Förintelsens offer”.113
Varför de homosexuella sattes i koncentrationsläger förklaras alltså inte men att de beskrivs som offer gör att det i alla fall inte kan tolkas som att de har förtjänat att hamna där.
107 Nyström, Nyström och Nyström, Perspektiv på historien A bas, s. 277. 108 Norrhem, Rydström och Winkvist, s. 112-118.
109
Nyström, Nyström och Nyström, Perspektiv på historien A bas, s. 187.
110 Nyström, Nyström och Nyström, Perspektiv på historien A bas, s. 187. 111 Nyström, Nyström och Nyström, Perspektiv på historien A bas, s. 46. 112 Nyström, Nyström och Nyström, Perspektiv på historien A bas, s. 270. 113
34
Att homosexuella endast omnämns i de tre ovanstående fallen; först bara som innehavande ett beteende som baserades på den låga kvinnosynen och de andra gångerna endast som en grupp och dessutom som offer gör att man inte får någon förståelse för att människorna bakom sexualiteten är olika. Detta gör att man lätt faller in i den stereotypifiering som Ambjörnsson nämner vara ett vanligt sätt att förtrycka en grupp på.114
Den stora frånvaron av icke-heterosexualitet i läroboken och det faktum att texten flera gånger verkar förutsätta att alla är heterosexuella kan ses som att man praktiserar den tidigare nämnda andra bärande principen för heteronormativiteten. Enligt
Rosenberg osynliggör och utesluter man då icke-heterosexuella och lyfter fram
heterosexualiteten som det naturliga, rätta och till och med enda alternativet, vilket kan ses som kränkande.115
Avslutningsvis får man säga att Perspektiv på historien A bas trots att den talar om en eventuell framtida könsflytande identitet varken behandlar sexualitet speciellt ingående eller mångsidigt.