I jämförelse med den läroboksgranskning som skolverket gjorde år 2006 så får de nyare gymnasieläroböcker i historia som har granskats här sägas vara en aning bättre på att uppfylla läroplanens och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever som ”har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av [...] sexuell läggning”.128
I Skolverkets granskning drogs exempelvis slutsatsen att frågor kring
124 Almgren och Larsson, Alla tiders historia Bas, s. 200. 125
Almgren och Larsson, Alla tiders historia Bas, s. 202.
126 Almgren och Larsson, Alla tiders historia Bas, s. 203. 127 Almgren och Larsson, Alla tiders historia Bas, s. 94.
128 ”Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever”,
37
sexualitet var ganska ovanliga i de granskade historieböckerna och att sexualitet inte framstod som något kunskapsområde av betydelse.129 Detta stämmer visserligen in på två av de böcker som undersöktes här, men i Samband Historia Plus och framför allt
Epos Tema tas det upp ganska mycket om sexualitet. I Epos Tema utgörs till och med
större delen av ett 45 sidor långt kapitel av olika rubriker inriktade på sexualitet.130 I de andra tre läroböckerna sker hänvisningar till sex och relationer inte med någon speciell systematik utan tas upp lite här och var där författaren verkar tycka att det passar in. På så sätt liknar dessa tre läroböcker de läroböcker som granskades av skolverket då de nämligen inte heller verkade ha något systematiskt tillvägagångssätt för när sexualitet togs upp.131
I skolverkets läromedelsgranskning tas den grekiska och romerska antiken upp som den historiska epok där sexuella handlingar verkar tilldra sig mest uppmärksamhet.132 Denna epok är dock lite problematisk i min undersökning eftersom den inte tas upp alls i Epos Tema och endast behandlas på fyra sidor i Alla tiders historia Bas och dessutom är relativt snabbt förbigången även i de andra två läroböckerna som ägnar 17 av 364 sidor respektive 30 av 543 sidor åt både Grekland och Rom.133 Samband Historia Plus tar dock, precis som läroböckerna i skolverkets granskning, upp att Sapfo troligtvis var lesbisk och att homosexualiteten var utbredd på den här tiden. De av skolverket
granskade läroböckerna inskränker dock denna homosexualitet till att bara gälla män, medan Samband Historia Plus inte könsbestämmer homosexualiteten men nämner samma orsak till företeelsen som skolverkets läroböcker - nämligen att pojkarna och flickornas värld hölls isär.134 Även Perspektiv på historien A bas tar upp den manliga homosexualiteten under antiken men nämner inget om Sapfo vilket dock inte kan ses som så märkligt på grund av det korta sidantalet.135
Att homosexualitet och homosexuellas villkor under senare tid dyker upp mycket sporadiskt och kortfattat, som det i skolverkets granskning ansågs göra, stämmer helt in på två av de böcker som denna uppsats har undersökt men bara lite grann respektive inte
129
Skolverket, I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet,
funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker, s. 38.
130 Sandberg, Björkman och Molin, Epos Tema, se innehållsförteckningen.
131 Skolverket, I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet,
funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker, s. 38.
132
Larsson och Rosén, s. 19.
133 Almgren och Larsson, Alla tiders historia Bas, s. 10-13; Nyström, Nyström och Nyström, Perspektiv
på historien A bas, s. 41-57; Ericsson och Hansson, Samband Historia Plus, s. 58-88.
134 Ericsson och Hansson, Samband Historia Plus, s. 69f; Larsson och Rosén, s. 20f. 135
38
alls på de andra två. Enligt Skolverkets läroboksgranskning sägs homosexuella här ha tagits upp ”i samband med ’Förintelsen’ eller i samband med att kärnfamiljen som norm i moderna samhällen problematiseras”.136 Detta gjordes även i de läroböcker som undersöktes här, med tillägget att Alla tiders historia Bas även tog upp homosexualitet i samband med Elise Ottesen-Jensens propagandaresor för säkrare sex och Epos Tema även tog upp det i samband med HIV och aids.137
Det som verkar skilja sig mest åt mellan Skolverkets granskade läroböcker i historia och de läroböcker som undersökts i denna uppsats är att färre av de tidigare verkar problematisera heteronormen. Larsson och Rosén tar i underlagsrapporten upp att heteronormativiteten inte problematiseras och att ”[n]är vi närmar oss vår egen samtid dyker några nya teman upp, teman som ställer den kvinnliga sexualiteten i ett nytt ljus: ’familjeplanering’ och ’sexualupplysning’. Väl att märka innebär dessa nya, eller nygamla fenomen inget nytt vad gäller kvinnors sexuella läggning. Såväl
familjeplanering som sexualupplysning rör sig inom heterosexualitetens ramar”.138
I denna uppsats visas dock att alla de här undersökta läroböckerna på något sätt ifrågasätter det heteronormativa, även om detta inte görs genomgående i någon av texterna. Epos Tema ifrågasätter exempelvis heteronormen genom att vid flera tillfällen inte ha något speciellt kön i åtanke när olika sexuella förhållanden nämns.139 Alla tiders
historia Bas är inne på samma spår och talar om stockholmsäktenskap och ser det som
självklart att homosexuella bor ihop som partner.140 Perspektiv på historien A bas talar
om en framtida ”flytande könsidentitet” men verkar i övrigt inte ifrågasätta
heteronomativiteten särskilt mycket.141 Detta görs dock i Samband Historia Plus där heteronormativiteten till och med omnämns då man i den källkritiska nyckeln som inleder boken skriver att ”heterosexualiteten mer eller mindre har tagits för given. Därför skulle det vara tänkbart att de sociala könsrollerna skulle suddas ut – eller åtminstone ändras – om hetero-, homo, bi-, och transsexualitet fullt ut skulle betraktas som likvärdiga”.142
136 Larsson och Rosén, s. 21.
137 Almgren och Larsson, Alla tiders historia Bas, s. 112; Sandberg, Björkman och Molin, Epos Tema, s.
68, 277.
138
Larsson och Rosén, s. 18.
139 Sandberg, Björkman och Molin, Epos Tema, s. 55, 117. 140 Almgren och Larsson, Alla tiders historia Bas, s. 200, 203.
141 Nyström, Nyström och Nyström, Perspektiv på historien A bas, s. 335. 142
39
6. Slutdiskussion
Syftet med denna undersökning var att se hur sexuell läggning framställs i fyra nyligen utgivna gymnasieläroböcker i historia och sedan jämföra resultaten med de i skolverkets rapport om läroboksgranskning från år 2006, för att se om dessa skiljer sig åt, då lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning nu har trätt i kraft.143 Efter att ha granskat de utvalda historieläroböckerna utifrån ett queerteoretiskt förhållningssätt har det nu blivit dags att sammanfatta resultaten. Att utgå från
queerteori visade sig vara till nytta för undersökningen då det framför allt hjälpte till att framhäva och synliggöra var läroböckerna genomsyrades av heteronormativitet och var de var mer ifrågasättande och förutsättningslösa när det gäller sexuell läggning.
Den första frågan min frågeställning ville ha svar på är hur sexuell läggning framställs i de undersökta läroböckerna och på vilket sätt läroböckerna upprätthåller eller ifrågasätter heteronormativiteten. Svaret på detta kan kortfattat sammanfattas som att alla de undersökta läroböckerna någon gång tar upp både homosexualitet och heterosexualitet, även om det görs i olika stor omfattning och på lite olika sätt, medan bisexualitet endast nämns i ett fall. Läroböckerna beskriver oftast homosexuella som offer (för exempelvis Förintelsen och HIV) men Epos Tema kan även tolkas förmedla synen på homosexuella som lössläppta med en förkärlek för många och tillfälliga sexuella förbindelser.144 Även om heterosexualiteten är mest omtalad och alla bilder på par/familjer, förutom i ett fall, visar upp den heterosexuella normen så ifrågasätter alla läroböckerna någon gång, på något sätt, heteronormativiteten. Exempelvis så talar man i
Perspektiv på historien A bas om en framtida flytande könsidentitet.145
Den andra frågan handlar om huruvida det i läroböckerna förekommer något om sexuell läggning som kan anses strida mot skolans värdegrund. Inget har hittats som uttryckligen kränker eller diskriminerar på grund av sexuell läggning. Däremot skulle vissa tolkningar och att heterosexualiteten ibland ses som självklar kunna uppfattas som kränkande. Ett exempel på något som skulle kunna tolkas som kränkande är när man i
Epos Tema tar upp diskussionsfrågan om huruvida riksdagens ja till könsneutrala
äktenskap var en bra reform.146
143 Skolverket, I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet,
funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker; ”Lag (2006:67)
om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever”, 1§.
144 Sandberg, Björkman och Molin, Epos Tema, s. 277.
145 Nyström, Nyström och Nyström, Perspektiv på historien A bas, s. 335. 146
40
Den sista frågan i frågeställningen var om dessa resultat skilde sig från skolverkets läroboksgranskningsresultat och i så fall hur. Svaret är att läroböckerna i denna undersökning lite bättre når upp till värdegrundens krav än de i skolverkets
läroboksgranskning. Det är dock inga stora skillnader som kan skönjas utan främst att sexualiteten i några böcker tas upp lite utförligare och att det finns en tendens att vid vissa tillfällen vilja ifrågasätta heteronormativiteten.
Huruvida dessa resultat beror på att läromedelsförfattarna på grund av den nya lagen (2006:67) mer aktivt har tänkt på sexuell läggning när de har skrivit eller om det visar på en naturlig förändring i synen på icke-heterosexualitet, i takt med att samhället har ändrats, är omöjligt att svara på. Kanske beror det helt enkelt på ett tredje alternativ. Det hade dock varit intressant att om några år göra ytterligare en uppföljning av synen på sexuell läggning i historieläroböcker för att se om den har förändras ytterligare. Ett tips på intressant vidare forskning redan nu hade dock för det första varit en uppföljning av läroböckerna även inom de andra ämnena, för att på så sätt se om de har samma tendens. För det andra hade det varit spännande att komplettera dessa resultat med en undersökning på hur synen på sexuell läggning är inne i klassrummet och huruvida den dagliga undervisningen kan sägas nå upp till skolans värdegrund eller inte.
Slutligen vill jag för de tvivlande påpeka att det finns massor av intressanta saker i historien att ta upp kring icke-heterosexualitet och argumentet att det inte skulle få plats på läroböckernas begränsade sidor håller därmed inte. Detta visar exempelvis de
tidigare nämnda historikerna Svante Norrhem, Jens Rydström och Hanna Winkvist i
Undantagsmänniskor – en svensk HBT-historia (2008) och jag vill här ge tre exempel
på vad jag hade velat skulle tas upp kring sexuell läggning i gymnasieläroböckerna. För det första hade man kunnat ta upp att arkeologiska fynd inte bara visar att både samkönad sexualitet och sexualitet mellan kvinnor och män förekom i Sverige redan för 7000 år sedan utan att båda formerna då även var socialt accepterade.147
För det andra hade jag velat se att läroböckerna tog upp att samkönat sex, som hade förekommit under vikingatiden, i och med kristendomens införande motarbetandes och att kyrkan till och med gick så långt att man anställde kvinnliga prostituerade för att man trodde att det skulle motverka att unga män syndade genom att ha sex med andra män.148 Under den här tiden ansåg många även att det förekom samkönat sex både i manliga och kvinnliga kloster vilket ledde till att kyrkan införde en rad åtgärder även
147 Norrhem, Rydström och Winkvist, s. 39. 148
41
inom den egna organisationen.149 Under medeltiden blir det även intressant att ta upp att den i Sveriges historia längst regerande kungen, Magnus Eriksson (kung 1319-1364), sades vara sexuellt intresserad av andra män. Det gick så långt att Heliga Birgitta
kallade honom för ”Magnus Smek” och uppmanade honom att sluta med sitt syndiga liv som var upphovet till att Gud straffade folket.150
En tredje sak som läroböckerna med fördel hade kunnat ta upp är det faktum att några av Sveriges mest inflytelserika intellektuella kvinnor har varit attraherade av och haft sexuella relationer med andra kvinnor.151 Här har man ett ypperligt tillfälle att synliggöra personen bakom den sexuella läggningen och man kan göra ett
personporträtt av exempelvis Selma Lagerlöf eller de inte lika välkända Lydia Wahlström, Klara Johansson, Elsa Niklasson och Greta Rydström vars liv Norrhem, Rydström och Winkvist redogör för.152
Det finns givetvis mycket mer kring ickeheterosexualitet att ta upp i
historieläroböckerna, vilket märks inte minst på att Norrhem, Rydstöm och Winkvists
Undantagsmänniskor – En Svensk HBT historia (2008) är hela 222 sidor lång. Min
förhoppning är därför att synliggörandet av detta ska leda till att synen på sexualitet i läroböckerna ska fortsätta att bli mer nyanserad och ickeheteronormativ i framtiden, vilket alltså egentligen inte behöver vara något avancerat utan bara handlar om att ändra perspektiv och inse att ingenting är hugget i sten.
149 Norrhem, Rydström och Winkvist, s. 72f. 150 Norrhem, Rydström och Winkvist, s. 56f. 151 Norrhem, Rydström och Winkvist, s. 112. 152
42