I följande avsnitt analyseras empirin. Analysen delas upp i två delar. Pedagogernas syn på invandrade fäder och fäders erfarenheter av mötet med förskolan. Genom tidigare presenterad forskning och litteratur tolkar jag empirin för att få en djupare förståelse för vad som framkommit under fokusgrupper och intervjuer.
6.1 Pedagogernas syn på invandrade fäder
Under fokusgruppstillfällena nämner en av pedagogerna att det är viktigt att personalen inte är rädda för att möta det som är okänt och annorlunda (s. 25). Pedagogen syftar därmed på mötet med de invandrade fäderna i verksamheten. Vid första anblick kan påståendet tolkas som självklart och framstå som välmenande. Men vid en närmare analys kan citatet tyda på att en rädsla existerar bland pedagogerna i mötet med de invandrade fäderna. I detta yttrande finns även en implikatur, nämligen att fäderna är främmande och annorlunda. I led med föregående analys konstaterar en annan pedagog att det är först i mötet med de invandrade fäderna som hon kan inse att barnet lever i två
olika världar (s. 24). Yttrandet tyder på att pedagogen uppfattar barnens hemmiljö som
olik förskolans värld. Samt att det endast är i mötet med fäderna som pedagogen kan förstå barnens annorlundatillvaro utanför förskolan.
I min undersökning framkommer att arbetslag 1 har misstankar om att orsaken till fädernas frånvaro i förskolan beror på att de lever i stereotypa familjestrukturer och att
jämställdheten inte är samma i andra kulturer (s.25). Detta förhållningssätt kan vittna
om pedagogernas fördomar mot män från andra kulturer. Dessa påståenden kan även möjligtvis tyda på att pedagogerna anser att den svenska jämställdheten är bättre än den i andra kulturer. Det kan dock tolkas som att pedagogerna ändå erkänner att det kan finnas flera olika jämställdheters tankar som skiljer sig från hennes.
31
angående barnens behov av extrakläder till modern i familjen för att försäkra sig om att
det blir gjort samtidigt som hon reflekterar över att det är fel att tänka så (s. 27). Det
förhållningssättet kan tyda på att pedagogen haft verkliga erfarenheter av att fäder vanligtvis inte hämtar fler extrakläder till barnet trots information men det kan även tolkas som att pedagogen har en kollektiv syn på den invandrade fadern som slarvig eller glömsk. När pedagogen reflekterar över sitt förhållningssätt och agerande som fel men ändå handlar i motsatt riktning kan detta tolkas som att pedagogens logik är i konflikt med något mer djupliggande fenomen.
Arbetslag 2 diskuterar artefakter i förskolemiljön som ska locka fäderna till verksamheten. Pedagogerna talar bland annat om en MFF-flagga som ska tilltala fäderna (s.24). Genom att synliggöra denna symbol tror pedagogerna att fäderna ska bli mer välvilliga att komma till förskolan. Pedagogernas idé kan tolkas som att de ser på gruppen invandrade fäder som ett kollektiv, intresserade av fotboll och inte av
verksamheten i sig. De kan även ha fått idén genom att de vet att samtliga fäder har ett engagemang i MFF:s supporterklubb. Vidare nämner en annan pedagog en idé om att de kan ha aktiviteter utöver matlagning som ska vara mer pappavänliga vid nästa
kulturfest (s.25). Denna idé kan tolkas som en gott försök till att förändra verksamheten och visa på en vilja att förbättra engagemanget bland de invandrade fäderna på den årliga kulturfesten. Pedagogens uttalande kan även indikera att hon anser att det finns kvinnliga och manliga sysslor bland de invandrade föräldrarna. Och att matlagning inte tillhör det manliga intresseområdet.
6.2 Fädernas erfarenheter av mötet med förskolan
En av de intervjuade fäderna berättar att han själv aldrig gått i förskola eller känner till existensen av en sådan skolform i sitt ursprungsland (s. 28). Detta kan indikera att informanten inte har någon referensram eller tidigare erfarenhet från
förskoleverksamhet. Det kan även möjligtvis tolkas som att samma far inte fullt ut förstår vad förskolans verksamhet går ut på när han vidare nämner att han är tacksam för förskolans barnpassning (s.28).
I led med det framkom i intervjuerna att de invandrade fäderna hade en samsyn på att behovet av att engagera sig i förskolan främst uppkom när problem inträffat (s. 28). Den synen på engagemang kan dels tolkas som att fäderna i allmänhet litar på att
32
att fäderna ser sig själva som problemlösare och inte viktiga resurser även i den dagliga verksamheten.
Två av fäderna berättar att modern i familjen har mer kontakt med förskolan än männen. Anledningen är att modern talar bättre svenska än fadern (s. 28). Detta kan tolkas som att dessa fäder anser att de behöver en större kunskap i det svenska språket för att kunna samverka med förskolan. Det kan även indikera att fäderna haft dåliga erfarenheter av mötet med förskolan rent språkligt eller råkat ut för språkliga missförstånd.
Under en intervju med en invandrad far framkommer att han inte upplever att de svenska pedagogerna ser hans intresse (s.27). Vilket kan tyda på att det kan finnas en misstro från fädernas sida mot att svenska pedagogerna inte har viljan att samverka med dem. Det kan även tyda på en frustration över att inte bli sedd som engagerad far. En annan far berättar om en situation som uppstått på hans barns förskola där en pojke jagade hans dotter. Han berättar att pedagogerna inte tog honom på allvar och nämner att man i hans kultur måste lyssna på om en flicka säger nej (s. 28). Detta uttalande skulle kunna tolkas som att fadern ser skillnader i normer och värden mellan den svenska och den egna kulturen. Det kan även tolkas som att fadern inte anser att den svenska kulturen lyssnar på flickors vilja. Påståendet skulle även kunna förstås som att fadern tolkar pedagogernas ovilja att lyssna på hans åsikter på grund av skillnader i deras kulturella bakgrunder.
En annan far nämner att han skulle vilja ändra på den negativa syn samhället har på muslimer. Han tror även att denna syn påverkar bemötandet han fått i förskolan (s. 29). Detta skulle kunna tolkas som att fadern fått ett negativt bemötande i förskolan och att han i verkligheten mött uttalade fördomar och kommentarer. Det skulle även kunna tyda på att han misstänker att pedagogerna ser negativt på honom i egenskap av muslim eller att pedagogernas bemötande har med deras negativa åsikter mot muslimer och inte mot honom som person.
Slutligen uttrycker en informant en önskan om att bli behandlad lika viktig i rollen som far som barnens mor. Samma informant tror att han ses som mindre engagerad i sina barns liv än modern (s.29). Faderns önskan kan tolkas som att han upplever sig bli sämre bemött än barnens mor i egenskap av far. Det kan dels tyda på att han haft negativa erfarenheter och kopplar dessa till sitt faderskap. Men det kan även tyda på att han inte upplever att samhälle och förskola värderar honom som en kompetent förälder.
33