"Jag önskar att de såg på mig som viktig också"- en studie om samverkan mellan förskola och invandrade fäder

Lärarutbildningen Kultur, språk, medier

Examensarbete

”Jag önskar att de såg på mig som viktig också”- en studie

om samverkan mellan förskola och invandrade fäder

" I wish they saw me as important too" - a study of the interactions between

preschool and immigrant fathers

Johanna Kratzer

Lärarexamen 240hp Handledare: Ange handledare

Kultur, medier, estetik 2011-11-02

Examinator: Bengt Linnér Handledare: Bjørn Wangen

Sammanfattning

Syftet med studien är att undersöka vilka förhållningssätt pedagogerna i förskolan har gentemot invandrade fäder samt vilka erfarenheter invandrade fäder har av mötet med förskolan. Examensarbetet är grundat på kvalitativa metoder. Empirin består av

semistrukturerade intervjuer med invandrade fäder samt fokusgrupper med pedagoger. I litteraturgenomgången presenteras systemteori som ger redskap i förståelsen för samspelsmönster med andra människor, Läroplanen för förskolan samt litteratur om samverkan, förhållningssätt och faderskap.

I empirin framkommer att det finns en komplexitet i att få till en god och produktiv samverkan mellan pedagog och invandrad far. Detta trots att de informanter som intervjuats, både fäder och pedagoger, efterfrågar en bättre samverkan. Under analysen av mitt material har det framkommit att pedagogerna i båda arbetslagen generellt sett tycks ha två olika förhållningssätt till svårigheterna. Ena arbetslaget tror problemet ligger hos fäderna och det andra ser mer till pedagogerna själva och deras

arbetsmetoder. En slutsats är att pedagogernas förhållningssätt påverkar kvalitén i samverkan med de invandrade fäderna.

Innehållsförteckning

3.2 Läroplanens riktlinjer gällande samverkan mellan förskola och hem ... 11

3.3 Samverkan ... 12

3.3.1 Mångkulturell samverkan ... 13

3.4 Synen på faderskap ... 14

3.5 Pedagogernas värdegrund och bemötande... 15

4. Metod ... 17 4.1 Val av metod ... 17 4.1.1 Intervju ... 18 4.1.2 Fokusgrupper ... 18 4.2 Tillvägagångssätt ... 19 4.3 Urval ... 20

4.3.1 Intervjuer med invandrade fäder ... 20

4.3.2 Fokusgrupper med pedagoger ... 21

4.4 Bearbetning av material ... 21

4.5 Etiska överväganden ... 22

5. Resultat ... 23

5.2 Resultat från intervjuerna ... 27

6. Analys ... 30

6.1 Pedagogernas syn på invandrade fäder ... 30

6.2 Fädernas erfarenheter av mötet med förskolan ... 31

7. Diskussion ... 33 8. Slutsats ... 37 Referenser Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3

7

1. Inledning

Att involvera föräldrar och göra dem delaktiga i förskolan är viktigt och behandlas i de styrdokument som finns att tillgå. En god samverkan mellan förskola och hem

kännetecknas av en aktiv relation, där föräldrar och förskolelärare kontinuerligt och regelmässigt håller kontakten och diskuterar eventuella funderingar som rör barnen eller verksamheten (Bouakaz 2009). I styrdokumenten står att förskola och hem ska

samverka. Däremot står det inte hur parterna ska gå tillväga. Enligt flera forskare kan det vara svårt att nå vissa föräldragrupper och implementera de riktlinjer som finns i bl.a. läroplanen för förskolan (1998 rev. 2010). En grupp som oftast pekas ut som svårtillgänglig är de invandrade fäderna (Bouakaz 2009).

Jag har intresserat mig för detta ämne därför att jag under min utbildning saknat en fördjupning i föräldrasamverkan och dess möjligheter. Ämnet är dessutom särskilt relevant nu när den nya reviderade läroplanen förtydligat texten om samverkan mellan förskola och hem. Anledningen till att jag valt att undersöka gruppen invandrade fäder, är att jag mött fäder med blandade erfarenheter av förskolan. Vissa har uttryckt att de känt sig förbisedda i rollen som fäder i allmänhet och i rollen som invandrade fäder i synnerhet. Andra har varit nöjda med verksamheten men inte värdesatt eller förstått sitt värde för verksamheten. Jag har även intresserat mig för denna föräldrakategori för att det finns mycket lite forskning om ämnet samt för att den ökade internationaliseringen i samhället är ett faktum och en verklighet jag som blivande förskollärare kommer att möta i min framtida yrkesroll.

8

2. Syfte

Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur riktlinjerna som rör samverkan mellan hem och förskola efterlevs. Jag frågar mig bl.a. om och hur förskolans arbete sker i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmet och om förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll i verksamheten. Jag har valt att titta närmare på samverkan mellan förskolan och invandrade fäder.

Min förhoppning är att resultatet av min undersökning i en förlängning kan fungera som ett stöd till pedagoger som möter och bemöter invandrade fäder i förskolan. Genom min studie hoppas jag även kunna öka min egen kompetens att tillvarata möjligheter i en mångkulturell föräldrasamverkan ute i verksamheten.

2.1 Preciserade frågeställningar

a. Vilka förhållningssätt har pedagogerna i förskolan gentemot invandrade fäder? b. Vilka erfarenheter har invandrade fäder av mötet med förskolan?

2.2 Begreppsdefinitioner

2.2.1 Invandrare

Jag använder mig i texten av begreppet invandrad och inte invandrare. Anledningen är att bl.a. Bozarslan (2001) menar att människor bör benämnas utifrån deras etniska identiteter då specifika personer benämns. Används generaliseringar eller där det etniska ursprunget är okänt så hävdar författaren att man istället bör bruka termen

9

invandrad eftersom detta intygar vad man gjort och inte vem man är. Lunneblad (2006)

menar dessutom att begreppet invandrare har ändrat innebörd genom åren och att det i samhället i stort sker en kategorisering av personer som svenskar eller invandrare. Begreppet invandrare sätts även ofta i samband med problem eller något avvikande.

2.2.2 Pedagog

Jag använder mig av ordet pedagog i min text eftersom det i förskolan arbetar

människor med olika titlar och behörigheter. I min undersökning har jag bl.a. stött på förskolelärare, lärare och barnskötare. De som möter föräldrar och arbetar i förskolan har emellertid gemensamt att de är anställda som pedagoger och det ligger i deras uppdrag att följa läroplanens riktlinjer.

2.3 Avgränsningar

I min undersökning har jag enbart fokuserat på bemötandet av invandrade fäder och inte mödrar. Detta är inte en jämförande studie av pedagogernas bemötande av män och kvinnor.

Med pedagogernas förhållningssätt menar jag en attityd eller inställning som pedagogerna kan ha, dels individuellt eller i gruppvis gentemot invandrade fäder. I min text använder jag mig av termerna föräldraskap och faderskap, faderskapet ingår i föräldraskapet. I faderskapet inkluderar jag biologiska fäder lika väl som andra varianter av faderskap som exempelvis extrafäder och fosterfäder.

Jag vill klargöra att jag inte är ute efter att generalisera i min uppsats utan att uppnå mesta möjliga kunskap inom mitt undersökningsområde. Jag är medveten om att varken pedagogerna eller de intervjuade föräldrarna nödvändigtvis är representativa för hela respektive grupp.

Informanterna i fokusgrupperna är samtliga kvinnliga pedagoger. Anledningen till det är att det inte arbetade några män på förskolan som var tillgängliga under mina besök.

10

3. Litteraturgenomgång

I följande kapitel kommer jag att presentera litteratur som knyter an till min undersökning. Systemteori är ett begrepp som ger redskap för förståelsen av samspelsmönster mellan människor. Förskolans läroplan ligger till grund för

pedagogernas arbete samt för förskolans verksamhet. Föräldrasamverkan, fadersrollen och bemötande är tre grundläggande begrepp i min undersökning som jag kommer att ta upp i olika former under arbetets gång.

3.1 Systemteori

Enligt systemteorin tillhör människan olika system. Enskilda individer kan ingå i flera system och därmed skifta mellan olika sociala och kulturella sammanhang. Exempel på system är; familj, arbete och fritidsintressen. Mellan dessa system rör man sig oftast obehindrat utan att reflektera över det. Om man däremot stöter på ett system med främmande värderingar och normer kan man bli osäker och rädd för det nya (Wellros 1998).

Ett system består av en grupp människor som delar olika regler, roller och strukturer. När ett system möter ett annat kan ett nytt system uppstå. I det nya systemet kan ett av de ursprungliga systemen bli underordnat det andra. Men mötet kan också leda till ett övergripande system där de ursprungliga systemen ömsesidigt berikar varandra. Hur de olika systemen är uppbyggda har betydelse för hur öppen man är inför mötet med andra system. Det är även avgörande för hur bra kommunikation man kan få (Öqvist 2003). När familj och förskola möts, möts två olika system där värderingar och normer kan skilja sig åt (Andersson 2004). Problem och svårigheter kan då uppkomma och ser man detta ur ett systemteoretiskt perspektiv så ligger fokus på systemet och inte individerna. Man kan då se att det exempelvis finns sociala och kulturella faktorer som kan påverka

11

mötet (Öqvist 2003). Enligt Andersson (2004) innebär ett systemteoretiskt perspektiv att man ser människan i hela sitt sammanhang och att det är viktigt att som pedagog vara medveten om detta system för att kunna möta barn och föräldrar oavsett bakgrund. Andersson (2004) hävdar att en människosyn som utgår ifrån ett systemteoretiskt perspektiv har goda förutsättningar att skapa positiva möten med andra människor. I denna grundsyn har man stor respekt för andras upplevelser och utgår ifrån att dessa är lika sanna som ens egna.

3.2 Läroplanens riktlinjer gällande samverkan mellan

förskola och hem

Alla som arbetar inom förskoleverksamheten ska följa läroplanen för förskolan.

Läroplanen är en förordning med bindande föreskrifter. Där anges de mål och riktlinjer som ska styra all verksamhet inom förskolan (Läroplanen för förskolan 1998).

I läroplanen finns tydliga riktlinjer för samverkan mellan förskola och hem. Där framgår bland annat att förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och

förtroendefullt samarbete med hemmen. Den enskilde förskolläraren ska bl.a. ansvara för att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet och inflytande. Arbetslaget ska däröver visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Pedagogerna ska även föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan. Arbetslaget ska utöver det ansvara för att föräldrarnas synpunkter gällande genomförandet av verksamheten beaktas. Föräldrarna ska även vara delaktiga i utvärderingen av verksamheten (Läroplanen för förskolan 1998).

I styrdokumenten står att förskola och hem ska samverka. Däremot står det inte hur parterna ska gå tillväga. Det står inte heller hur föräldrarna ska medverka eller vad de ska få insyn i när det gäller verksamheten. Det är alltså upp till var och en att tolka vad samverkan faktiskt innebär i praktiken. De samverkansformer som finns preciserade är utvecklingssamtal, föräldramöte och dagliga samtal (Tallberg Broman 2009).

12

3.3 Samverkan

Behovet är stort och fördelarna många med en fungerande samverkan mellan hem och förskola (Sandberg & Vuorinen 2007). Behovet av samverkan kan enligt, Sandberg och Vuorinen (2007), ses ur ett individperspektiv där samverkan bl.a. anses främja barnens utveckling. Det kan även ses ur ett samhällsperspektiv då samverkan även antas gynna implementeringen av olika samhällsmål. Ett sådant samhällsmål är jämställdhetsarbetet. Författarna menar att det finns faktorer som kan påverka förutsättningarna för

samverkan. Bland de faktorerna nämns familjemönster, den vidgade etniska mångfalden och den sociala segregationen i samhället.

Andersson (2004) konstaterar att ett gott samarbete mellan hem och förskola utgår ifrån pedagogen. Det är pedagogens uppgift att hitta de rätta formerna eller

förhållningssätten som krävs för samverkan samt att se föräldrarna som en viktig resurs. Att föräldrarna är en stor resurs för verksamheten, menar författaren, är ett faktum som oftast glöms bort.

Bouakaz (2009) menar emellertid att en förutsättning för ett gott samarbete mellan hem och skolverksamhet är ett starkt intresse från föräldrarnas sida, för sina barns utbildning och utveckling. Om ett sådant intresse saknas så är det i första hand detta som behöver fokuseras på i form av information om förskolans arbete och dess

betydelse för barnen. Sådan information kan öka föräldrarnas intresse och engagemang i förskolans arbete, vilket i sin tur kan hjälpa barnen att trivas och utvecklas bättre. Det leder, enligt författaren, även till att pedagogerna får mer stöd från föräldrarna och då känner sig uppmuntrade och kan utveckla nya perspektiv på sitt arbete.

Enligt Bouakaz (2009) forskning, kan en av förklaringarna till att samverkan inte fungerar som önskvärt, bero på att föräldern inte alltid tillåts engagera sig i förskolan. En annan förklaring skulle kunna vara att föräldrarna själva inte vill eller har tid. När Bouakaz (2009) gjorde en undersökning visade resultaten att föräldrarna ville ha insyn i verksamheten men att det inte nödvändigtvis betydde att de ville medverka i den. Författaren menar att föräldrarna oftast litar på pedagogerna och att det därför är först när barnen inte trivs eller finner annat som inte fungerar i verksamheten, som

föräldrarna engagerar sig (a.a.).

För att uppnå målen i läroplanen gällande samverkan mellan hem och förskola på ett så bra sätt som möjligt så menar Sandberg och Vuorinen (2007) att en hållbar

13

föräldrasamverkan bör utvecklas i en process som innefattar tillit, ansvarstagande och beslutsfattande. Tillit till varandra förutsätter kunskap om varandra. Den kunskapen utvecklas gradvis på basis av handlingar utförda av båda parter. Då är det även väsentligt att yrkes- och föräldrarollen respekteras. Andersson (2004) konstaterar att destruktiva beteenden hos föräldern ofta handlar om en frustration över att inte känna sig värdefull eller räcka till. Det blir då en fråga om maktlöshet snarare än ett bristande intresse eller vilja att engagera sig i sina barns utbildning.

3.3.1 Mångkulturell samverkan

Enligt en rapport från Skolverket (2001), gav fyra av tio lärare uttryck för ett behov av ytterligare kunskap om hur de på bästa sätt kunde tillfredsställa de behov som

invandrade barn och föräldrar har. I rapporten framkom även att pedagogerna upplevde sig sakna kunskap om hur de kunde få de invandrade föräldrarna mer engagerade i verksamheten (a.a.). Det är nämnvärt att det två år senare kom en annan rapport från samma myndighet där resultatet visade att föräldrar som är födda utomlands i större utsträckning vill påverka den pedagogiska verksamheten än föräldrar födda i Sverige (Skolverket 2003).

Bouakaz (2009) skriver att svårigheter i samverkan med de invandrade föräldrarna kan bero på föräldrarnas bristande kunskaper i det svenska språket och om det svenska skolsystemet. Nabila Alfakir (2004) hävdar att det är lätt att tro att dåliga kunskaper i det svenska språket är ett tecken på att föräldrarna är okunniga och att det är normalt att människor misstror varandra när de inte kan kommunicera på samma språk. Bouakaz (2009) menar dock att begränsade kunskaper i det svenska språket inte behöver vara en anledning till en dålig relation mellan förälder och pedagog. Författaren poängterar även att det går att visa intresse och engagemang utan talat språk och är övertygad om att man kan komma långt med kroppsspråket och alternativa kommunikationssätt. Ladberg (1999) tar upp vikten av att använda sig av ett vidgat språkbegrepp i

kommunikationen med föräldrar som inte fullt ut behärskar det svenska språket. Med ett vidgat språkbegrepp menar författaren det som går utanför talat och skriftligt språk. Ett exempel på detta kan vara att pedagogerna använder sig av bild, film eller foto för att involvera föräldrar i verksamheten. Detta kan ge föräldrarna en föreställning om vad som händer på förskolan utan att talat språk används. Det finns även lösningar som att

14

arbeta med flerspråkig personal samt tolkar ute i verksamheten (a.a.). Bozarslan (2001) poängterar att ett förtroende inte är något som en pedagog bara får utan något som förtjänas och som växer fram ur en process.

Om Invandrade föräldrar har ett negativt intryck av förskolan, kan detta bero på felaktig information eller dåliga erfarenheter av tidigare kontakter med skolväsendet. Olikheter i fråga om värderingar, normer och traditioner mellan föräldrar och pedagoger kan utmynna i spänningar och hinder från båda sidor att ta de steg som behövs för att skapa en bra arbetsrelation grundad på en ömsesidig förståelse (Bozarslan 2001). Flising med flera (1996) menar dock att människor från olika kulturer skiljer sig åt men att det är viktigt att se människan bakom kulturen och inte förblindas av kulturen i sig. Bouakaz (2009) påpekar det problematiska i att förskolan ofta utgår ifrån den svenska kulturens hem som norm och måttstock. Förskolan kan på så sätt bli främmande för föräldrar och barn med annan kulturell bakgrund än den svenska. Svenskt

kulturutövande kan innebära att man från förskolans sida enbart kommunicerar skriftligen med hemmen på svenska samt enbart firar svenska högtider som jul, lucia och påsk. Författaren menar även att problemet många gånger ligger i pedagogernas syn på familj, jämställdhet och maktordningar och att de ofta utgår ifrån ett svenskt eller västerländskt perspektiv (a.a.).

Alfakir (2004) konstaterar att för att få en bra samverkan mellan hem och förskola så krävs en öppenhet och nyfikenhet från båda parter. Författaren hävdar att det är de personliga mötena individer emellan som tar död på våra fördomar, för oss närmare varandra samt ger oss mer nyanserade bilder av verkligheten.

3.4 Synen på faderskap

Winberg (2005) skriver i tidskriften Män och barn, att synen på fäder har förändrats mycket under de senaste trettio åren. Många fäder deltar i sina barns liv på ett sätt som tidigare var ovanligt. Trots detta följer rollfördelningen mellan män och kvinnor i stor utsträckning ännu traditionella mönster. I boken Manlighetens många ansikten: fäder,

feminister, frisörer och andra män (Johansson & Kuosmanen 2003) presenteras Lars

Plantins familjelivsforskning. Resultatet visar att förväntningarna på faderskapet skiljer sig från förväntningarna på moderskapet. Fäder förväntas inrikta sig på det offentliga som fritidsaktiviteter och inte kring omsorgen av barnen. Omsorgen, anses omanligt och

15

den synen kan, enligt Plantin (2003) bidra till en skev maktordning i samhället. Det kan även påverka beteendet hos respektive kön och även bemötandet av fäder och mödrar ute i samhället. Adrienne Burgess (2006), påvisar i sin rapport att fäders tidiga

involvering och engagemang i sina barns liv har flera fördelar för barnens utbildning och utveckling. Samtidigt skriver Bäck-Wiklund (2003) att det inte finns vetenskapliga belägg för att fäders närvaro automatiskt betyder framgång för barnen i deras liv. Winberg (2005) påvisar att dagens fäder demonstrerar i ord att de har höga

ambitioner med sitt föräldraskap men motkrafterna för att de ska förverkligas är många. Motkrafterna finns enligt författaren, hos männen själva, i samspelet med partnern och i det omgivande samhället. Exempel på sådana kan vara; negativa arbetsgivarattityder, en norm att modern är mer viktig för barnet och hyllade schablonbilder av machomannen. Författaren menar att dåliga offentliga manliga förebilder inte saknas men att goda sådana är mer sällsynta och onyanserade. Enligt en statlig utredning angående jämställdhet i förskolan från 2006 (SOU 2006:75), är förskolan en institution där arbetsstyrkan är kvinnodominerad vilket får konsekvenser. Följderna av den skeva könsfördelningen bland pedagogerna kan, enligt utredningen bli att verksamheten bidrar med traditionella könsmönster i samhället. Och att en kvinnlig kultur skapas, utifrån föreställningen om att kvinnor är det omvårdande könet. Denna kultur, med

gemensamma normer och värden inverkar även på deras förhållningssätt mot flickor, pojkar samt föräldrar (a.a.).

Resultat från Lahdenperäs och Lorentz (2010) forskningsprojekt visar bland annat att pedagogerna ansåg att föräldrarna var roten till eventuella svårigheter som pedagogerna hade med barnen. Fäderna var den grupp vars beteende ansågs avvika mest från de normer som var acceptabla i skolan och den grupp som var lättast föremål för antipati, diskriminering och förutfattade meningar. Mödrarna däremot fick ofta pedagogernas sympati.

3.5 Pedagogernas värdegrund och bemötande

Hur pedagoger bemöter föräldrar i förskolan kan inverka på föräldrarnas intresse för verksamheten. Bemötandet kan även påverka hur föräldrarna uppfattar sina möjligheter till inflytande (Hedencrona & Kós - Dienes 2003).

16

och värdegrund vi har. Vår värdegrund påverkas av flera olika saker som exempelvis vår livshistoria och tidigare erfarenheter, kunskap och kompetens, normer och

värderingar samt relationer och kommunikationsförmåga (Andersson 2004). Pedagoger i förskolan har i sin lärarroll minst tre olika lojaliteter att leva upp till. Dessa är att vara lojal mot sin privata värdegrund, leva upp till den professionella yrkestiteln samt att följa uppdragsgivarens demokratiska uppdrag (Olivestam & Torsén 2008). Författarna betonar även att människor med varierande kulturell bakgrund och religiös identitet måste kunna känna sig välkommen i en skola som är gemensam för alla. För att detta ska uppnås krävs en medveten och gemensam värdegrund för pedagoger och övrig personal. Den personliga värdegrunden är mer eller mindre reflekterad men den professionella värdegrunden måste vara reflekterad, detta för att alla i förskolan och skolan ska få uppleva likaberättigande (a.a.). Pedagogernas förhållningssätt kan även beskrivas grunda sig i att vi i umgänget med andra människor hela tiden är omgärdade av oskrivna regler, outtalade konventioner, tysta överenskommelser och osynliga spärrar som reglerar vår samvaro. Mycket sällan är vi emellertid medvetna om att vi följer några regler utan tror oss bara bete oss som vanligt med det går dock att

konstatera att vårt förhållningssätt påverkar samspelet med andra människor(Wellros 1998).

I mötet med invandrade föräldrar kan förutfattade meningar om den andre ligga till grund för ett dåligt bemötande (Wellros 1998). Andersson (2004) menar att starka känslor som exempelvis rädsla, osäkerhet och besvikelse påverkar vårt förhållningssätt gentemot andra. Finns dessa känslor så kan det bli svårt att lyssna in den andre med äkta empati och nyfikenhet. Mötena kan även påverkas om vi tidigare haft få eller negativa erfarenheter av dessa.

17

4. Metod

Jag har grundat mitt examensarbete på kvalitativa metoder samt undersökt min frågeställning utifrån en hermeneutisk ansats. I min litteraturgenomgång presenteras artiklar, litteratur, forskning samt rapporter inom området. Jag har vidare genomfört en kvalitativ studie i vilken jag använt mig av semistrukturerade intervjuer med invandrade fäder samt fokusgrupper med pedagoger för att samla in min empiri. Jag har vidare analyserat min empiri med hjälp av relevant teori.

Inom hermeneutiken ser forskaren på olika samband och sammanhang och på hur dessa påverkar varandra. Det är en vanlig metod inom samhällsvetenskaplig forskning. Hermeneutiken tillåter forskarens förståelse av ämnet att styra forskningen. Den förståelsen påverkar i sin tur de frågor som sedan ställs (Holme & Solvang, 1997). För denna undersökning har detta inneburit att jag, genom att läsa och reflektera över teorin samt samla in empiri, kunnat få syn på nya samband som jag inte sett förut. Metoden har även tillåtit mig att ändra min frågeställning under arbetets gång i takt med att nya frågor kring ämnet uppkommit eftersom materialet krävt det.

4.1 Val av metod

Jag använder mig av olika kvalitativa metoder för att undersöka min frågeställning. Enligt Bryman (2008), är kvalitativ forskning i jämförelse med ett kvantitativt

tillvägagångssätt, en mer öppen forskningsstrategi samt att föredra om man vill uppnå djup inom ett visst område snarare än bredd. Den kritik som finns mot den kvalitativa forskningen är bl.a. att forskningen kan bli för subjektiv vilket betyder att forskarens förförståelse av ämnet kan styra resultaten (Bryman 2008). Jag eftersträvar inte i min

18

studie att kunna generalisera mitt resultat utan har varit intresserad av att nå det djup som min empiri tillåtit. Mitt resultat har jag erhållit genom att lyssna på min empiri och teori, det är dock ett faktum att jag genom mina val påverkat mitt resultat. Hade jag valt annan empiri eller teori hade resultatet kunnat se annorlunda ut. Genom att jag är tydlig i min text med vad jag är ute efter och hur jag gått till väga anser jag mig ändå kunna motivera mitt val av metod.

4.1.1 Intervju

I min undersökning har jag genomfört enskilda intervjuer med invandrade fäder. I en kvalitativ undersökning är syftet med intervjun att förstå informanten ur dennes egna perspektiv (Holme & Solvang 1997). Jag har valt att utföra semistrukturerade intervjuer. En semistrukturerad intervjuform innebär att intervjuaren ställer frågor där informanten ges frihet att utveckla sina tankar och svar utan att vara alldeles för styrd av frågorna (Bryman 2008). De svar som framkommit under intervjuerna med de invandrade

fäderna har genererat nya följdfrågor för mitt arbete, enligt den hermeneutiska ansatsen. Det har även varit en hjälp när jag behövt reda upp eventuella missförstånd och

kontrollera att jag uppfattat svaren rätt.

Jag har valt intervjuer framför observationer eftersom jag inte ansett mig kunna observera erfarenheter och förhållningssätt. Jag har valt bort frågeformulär av samma orsak samt för att jag tror att ett formulär troligtvis hade gett mig alltför knapphändiga svar och inte det djup jag eftersträvat.

Enligt Bryman (2008), finns det en risk att den semistrukturerade intervjun kan bli allt för generell. Under flera av mina intervjuer kom informanterna ifrån ämnet och jag fick styra tillbaka samtalet till frågan. Då var den intervjuguide (bilaga1) jag använde till hjälp.

4.1.2 Fokusgrupper

Förutom enskilda intervjuer med invandrade fäder, har jag genomfört fokusgrupper med verksamma pedagoger. Jag valde att genomföra fokusgrupper eftersom jag ville ha en förståelse, dels för hur pedagogerna tänkte men även varför deltagarna i gruppen tänkte

19

så. Metoden tycktes även kunna ge mig en idé om hur pedagogernas förhållningssätt skapas tillsammans.

Bryman (2008) menar att i en fokusgrupp argumenterar individerna ofta med varandra och ifrågasätter varandras åsikter. Denna argumentation innebär att forskaren har möjlighet att få mer realistiska beskrivningar av vad människor tycker och tänker eftersom de på så sätt tvingas reflektera över sina uppfattningar.

En nackdel med metoden kan vara att det i gruppen råder en social kontroll vilket kan leda till att vissa informanter inte vågar säga allt eller vara ärliga i kollegors närvaro (a.a). Under de fokusgrupperna i denna uppsats, tycker jag mig se att det sociala

klimatet i grupperna i viss mån har hjälpt till att skapa attityder. Vid ett tillfälle talar en pedagog i positiva ordalag och får med gruppen, vid ett annat talar en pedagog i mer negativa toner och blir tillrättavisad. Under mina genomförda fokusgrupper framträder även vissa tongivande individer. Dessa har tagit mer plats under samtalet men har även blivit utmanade när någon inte hållit med i åsikten. Bryman (2008) menar att social påverkan är ett naturligt element i formandet av attityder överallt. En annan viktig anledning till att jag valt metoden är att jag velat främja en diskussion kring frågorna på den aktuella arbetsplatsen. En diskussion som förhoppningsvis har fortsatt efter mina besök.

4.2 Tillvägagångssätt

Tillvägagångssättet vid de kvalitativa intervjuerna började med att jag formulerade frågor i en intervjuguide som överensstämde med mitt syfte. Jag tänkte på att undvika fackuttryck och svåra ord så att frågorna inte blev för komplicerade språkligt.

Anledningen var att informanterna i samtliga fall hade svenska som andraspråk. Frågorna granskades och kommenterades senare av min handledare innan

intervjutillfällena. Efter några små ändringar genomfördes intervjuerna, de varade mellan 30-40 minuter. Samtliga informanter fick svara på samma frågor.

Jag har genomfört fem intervjuer med invandrade fäder eftersom det var fem fäder som kontaktade mig angående sitt intresse att medverka. I samtliga fall har informanten fått bestämma tid och plats för intervjun. Under intervjutillfällena har jag återigen förklarat mitt syfte med studien, att deras svar är konfidentiella och anonyma samt endast kommer att användas i mitt arbete.

20

Fokusgrupperna genomfördes vid två tillfällen, med två olika arbetslag på samma förskola. Anledningen till att jag valde att närvara vid specifikt två tillfällen, var på grund av tidsbrist då det material jag införskaffat var omfattande och krävde

tidskrävande bearbetning. Samtalen har ägt rum i förskolans grupprum efter en tidigare överenskommelse. Jag har agerat gruppledare och presenterat ett mindre antal ganska allmänna frågeställningar, för att styra fokusgruppsmötena. Jag har i min roll försökt vara relativt passiv för att främja deltagarnas möjligheter att diskutera det som de tillsammans upplevt intressant och viktigt. Jag har dock varit aktiv då jag behövt ställa några följdfrågor eller bett informanterna förklara ytterligare. Båda lärarlagen fick likadana frågor.

Vid fokusgrupperna och intervjutillfällena har jag använt mig av en diktafon. Bryman (2008) menar att det är ett verktyg som är praktiskt taget obligatoriskt och underlättar vid en noggrann analys av vad informanterna sagt.

4.3 Urval

4.3.1 Intervjuer med invandrade fäder

Till intervjuerna har jag gjort ett urval där alla informanter varit invandrade fäder eftersom jag önskat finna varierade erfarenheter inom en relativt stor och homogen grupp. Jag har hittat mina informanter genom att placera en informativ lapp om

deltagande i min studie på en öppen förskola i ett mångkulturellt område (Bilaga 2). Jag har valt just denna förskola eftersom de två gånger i veckan har exklusiva

pappamottagningar då endast fäder och barn är välkomna. Endast informanter som behärskat svenska eller engelska har inkluderats i urvalet eftersom det är de språk som jag behärskar. Informanternas etniska bakgrund har varierat liksom ålder och antal år de bott i Sverige. Gemensamt har varit att de alla fem har invandrat till Sverige i vuxen ålder samt har ett eller flera barn i förskolan. Ett problem jag ser i min urvalsgrupp är att de fäder jag intervjuat, redan är engagerade föräldrar och enligt mitt resultat inte helt representativa för sin grupp invandrade fäder.

21

4.3.2 Fokusgrupper med pedagoger

Förskolan vars pedagoger deltog i fokusgruppen, valde jag ut genom att en vän

berättade om förskolan. Barngrupperna på förskolan har varierande etnisk bakgrund och majoriteten av barnen har inte svenska som modersmål. Pedagogernas arbetssätt

passade även bra eftersom de en gång per vecka samlas från de olika avdelningarna och har ett så kallat pedagogiskt forum, där pedagogiska frågor diskuteras. Jag besökte förskolan och genomförde mina fokusgrupper vid dessa tillfällen. Jag genomförde två fokusgruppstillfällen med två olika arbetslag.

Jag gjorde ett urval av informanter till fokusgrupperna genom självselektion, det vill säga att informanterna själva bestämde om de ville vara med i undersökningen eller inte. Jag hade sedan e-post kontakt med aktuell förskola. Samtliga arbetslag fick en förfrågan (bilaga3) om att delta i min studie, i brevet förklarade jag bland annat syftet med min studie. Jag fick sedan en positiv respons från två av lärarlagen. De deltagande

pedagogerna hade varierade utbildning; som barnskötare, lärare samt förskolelärare och de hade arbetat på förskolan allt ifrån 6 månader till 20 år. Informanterna bestod av enbart kvinnor med olika etnisk bakgrund och ålder. Vid första tillfället medverkade 4 pedagoger från arbetslag 1 och vid andra tillfället medverkade 5 pedagoger från

arbetslag 2. Jag har använt mig av naturliga, redan befintliga grupper eftersom jag ville att diskussionerna skulle löpa så naturligt som möjligt samt att det underlättade rent tidsmässigt.

4.4 Bearbetning av material

Jag har samlat in material som sedan utgjort grunden för det analytiska arbetet.

Bearbetningen är det som omvandlat informationen till kunskap och som i sin tur gjort det möjligt att besvara min frågeställning. I analysen av mitt insamlade material har jag först reducerat datamängden och tagit bort det som inte varit relevant för

frågeställningen. I materialet från fokusgrupperna har jag haft särskilt fokus på att lyfta ut citat och annat som kan vittna om något sorts förhållningssätt gentemot invandrade fäder. Vidare har jag använt dessa iakttagelser angående pedagogernas förhållningssätt och fädernas erfarenheter och försökt analysera dem med hjälp av egna tolkningar och litteratur. I vissa fall har analysen lett till att nya trådar och funderingar har uppkommit.

22

Dessa nya upptäckter har då krävt omarbetningar av texten. Jag har b.la tagit bort och lagt till avsnitt i litteraturgenomgången samt omformulerat mina frågeställningar. I tolkningen och diskussionen av det insamlade materialet har jag tänkt på att

informanten ska känna igen sig och att texten återspeglar det som informanten uttryckt i intervjun, vilket rekommenderas av Larsen (2009).

4.5 Etiska överväganden

Alla deltagare i studien har deltagit frivilligt. Jag har informerat alla berörda

informanter om syftet med undersökningen, hur den är upplagd samt vad det innebär att delta. Informanterna har informerats både skriftligt och muntligt. Jag har även

garanterat informanterna att allt material som de tillhandahåller behandlas

konfidentiellt. Informanterna har blivit upplysta om rätten att avsluta och dra sig ur när de har velat samt att det empiriska materialet enbart använts för uppsatsändamålet, allt enligt rekommendationer från Vetenskapsrådet (2002). Tillstånd att sätta upp

information angående studien har sökts och beviljats av chefer på den öppna förskolan respektive förskolan.

23

5. Resultat

I följande avsnitt redovisas den empiriska undersökningen. För att förtydliga kommer jag att presentera intervjuerna med fäderna och fokusgrupperna med pedagogerna som två separata delar.

5.1 Resultat från fokusgrupperna

Arbetslag 1 konstaterar att det är ytterst viktigt att samarbeta med fäderna. De nämner att de ständigt arbetar på att ge föräldrarna möjligheter att delta och vara en aktiv del av verksamheten. De tror även att många av de invandrade familjerna är tacksamma för att barnen trivs i verksamheten. Diskussionerna visar dock en generell enighet mellan deltagarna när det gäller svårigheten i att hitta bra vägar för att locka just kategorin invandrade fäder till förskolan. Frustrationen är till synes stor över att de inte lyckats nå fäderna på ett tillfredsställande sätt. En pedagog uttrycker sig såhär:

”Jag vet att detta är känsligt, men jag ska vara helt ärlig nu. För ibland undrar jag om papporna helt enkelt inte bryr sig. Det känns knappt som dom har tid att lyssna till vad vi gjort under dagen. Jag förstår inte varför det ska vara är svårt att få dom att stanna till och titta på dokumentationen”

En annan pedagog berättar hur hon upplever kontakten med fäderna:

”Kanske är det för att vi pratar samma språk men jag får ofta höra hur dom papporna klagar på verksamheten. Att dom inte förstår varför vi tar ut dom små på vintern då det är mycket kallt och regn. Flera gånger de säger till mig att vi måste lära barnen mer saker

24

som räkna och läsa. Jag säger då att detta inte är skolan, men det är kulturen ni vet, den är annan”

Pedagogerna i arbetslag 2 är eniga om att de trivs på sin arbetsplats och att de känner sig behövda. En av pedagogerna menar att: ”det är som att arbeta i en guldgruva” på aktuell förskola eftersom det finns stora möjligheter att bli rik på kulturella erfarenheter. Pedagogerna funderar dock, liksom sina kollegor i arbetslag 1, på varför de inte lyckas bättre med att locka fäderna till att prata mer om verksamheten i förskolan. En pedagog nämner bland annat att de invandrade fäderna hade kunnat vara en fantastisk resurs om samverkan hade fungerat bättre. Pedagogerna är eniga om att det blir lättare att prata när fadern tar initiativ till konversation. En pedagog nämner att: ”det är först då som man

kan få kunskap om hela barnet och inse att barnet lever som i två världar”. Förutom på

enstaka utvecklingssamtal ser de främst de invandrade fäderna på förskolans årliga kulturfest.

”Varje vår har vi en kulturfest här där alla familjer bjuds in att ta med sig mat. Det brukar vara så kul för speciellt mammorna lyser verkligen upp när de får bjuda på sin mat men ... när jag tänker efter så håller sig nog papporna mest i bakgrunden, dom brukar mest äta eller prata med dom andra papporna. Så någon direkt samverkan med papporna är det egentligen inte, men då ser man dom i alla fall…”

Pedagogerna i arbetslag 2 berättar hur de har ändrat sina lokaler för att främja samverkan med föräldrarna. De har gjort så att det inte längre enbart går att lämna barnet i tamburen och gå utan nu måste de istället komma in genom ateljén för att nå barnets avdelning. I ateljén har de sedan ett föräldrabibliotek med böcker som rör exempelvis barnuppfostran, spel och ett bordtennisbord. Pedagogerna upplever att det fungerat bra eftersom de nu ser mer av föräldrarna. Däremot upplever pedagogerna att det istället blivit lite av en ”fritidsgård” där barn och särskilt fäder umgås och spelar bordtennis. Interaktionen med pedagogerna har dock uteblivit. Arbetslaget diskuterar hur de skulle kunna göra lokalerna mer pappavänliga för att locka dem ända in i verksamheten. I den diskussionen nämns bland annat att de skulle kunna sätta upp MFF:s (Malmös allsvenska fotbollslag) flagga, försöka översätta delar av läroplanen till engelska eller ha ett ”pappatema” i verksamheten. Två av pedagogerna uttrycker sig på följande vis:

25

”Med tanke på Kulturfesten där mammorna tar stor plats och får mycket

uppmärksamhet för den goda maten de lagat så kanske vi kan ha någon annan aktivitet också som fångar andra intresseområden än matlagning, kanske nåt mer

pappavänligt…”

”Det kan vara svårt att få papporna att komma överhuvudtaget så vi måste nog börja fundera mer på hur förskolan kan bjuda in så att papporna vill komma hit. I övrigt tänker jag att det är viktigt att vi personal inte är rädda för att möta något som kan vara okänt och annorlunda.”

Alla föräldrar på förskolan har fått en sammanfattning av läroplanen med sig hem för att bättre förstå vad pedagogerna gör i förskolan. Men pedagogerna i båda lärarlagen upplever att de inte fått någon bra respons på det och arbetslag 1 tror det kan bero på att föräldrarna inte är särskilt intresserade. De menar även att det är svårt för dem att nå målen i läroplanen eftersom de upplever sig sakna kunskap om hur detta ska gå till. De konstaterar att de bör bli bättre på att förklara varför de gör vissa saker och inte enbart visar vad de gör. Pedagogerna i arbetslag 2 diskuterar vikten av att deras kollektiva attityder likväl som privata förhållningssätt spelar in. De menar att de inte är mer än människor men att det är mycket viktigt att de försöker hålla en ”enad front” så att bemötandet kan bli mer enhetligt. De konstaterar att en öppenhet i verksamheten är viktig och en pedagog uttrycker sig på följande vis:

”Vi kan ju inte utgå ifrån att vi har mandat på sanningen, utan vi måste vara öppen för nya synvinklar också”

Pedagogerna i arbetslag 1 konstaterar att avsaknaden av de invandrade fädernas närvaro kan ha att göra med en machokultur. De upplever att det skiljer sig från de svenska fäder de kommer i kontakt med som är väldigt engagerade och ofta kommer för att hämta barnen och prata. En pedagog berättar att hon inte tycker sig haft en produktiv relation till någon invandrad fader hittills under sitt yrkesverksamma liv, utan att det varit mest mödrar som hon haft en bra och tillitsfull relation med. Flera pedagoger tror även att anledningen till att mödrarna har mer kontakt med förskolan har att göra med stereotypa familjestrukturer, där jämställdheten inte är samma i andra kulturer.

26

att de invandrade mammorna i högre grad är arbetslösa eller föräldralediga än fäderna. Att det anses vara praktiska omständigheter i vardagen som gör att mammorna oftast lämnar och hämtar.

Arbetslag 1 samtalar mycket om kommunikation och konstaterar att flera av dem känner sig obekväma med de pappor som har svårt att tala och förstå svenska. Särskilt om de behöver berätta något viktigt och föräldern har svårt att förstå. Då väljer de många gånger istället att ta informationen med mammorna eftersom de upplevs vara mjukare i sättet. Svenska pappor anser pedagogerna vara naturligt mer pratvilliga. De kan spontant berätta om sin nya bil eller liknande till skillnad från de invandrade papporna. I diskussionerna framkommer att de pedagoger som pratar förälderns modersmål ofta har en bättre relation med föräldern och att det då blir tydligt att ”det

finns en person bakom den dåligt talade svenskan”. Informanterna är dock överens om

vikten av att hitta alternativa lösningar till att kommunicera med de föräldrar som inte pratar så bra svenska. En pedagog uttrycker sig såhär:

”Jag vill helt enkelt nå fram! Jag kan tycka att det är jobbigt, ja ibland faktiskt irriterande, eftersom jag inte är så bra på att spela teaterapa heller. För hur gör man egentligen om man inte har någon som kan tolka?”

Flera av pedagogerna i arbetslag 2 tar upp fördelarna med att använda kroppsspråk samt att använda sig av dokumentationsväggen och en digitalfotoram. Men de inser efter ett tag i resonemanget tillsammans att även dessa är verktyg för information samt

envägskommunikation från pedagogens sida och inte samverkan som involverar båda parter. De nämner att de försöker hitta vägar till bättre kommunikation genom

tolkningshjälp från släktingar, andra föräldrar som behärskar samma språk, flerspråkig personal, tolk eller syskon. En pedagog kommenterar detta på följande sätt:

”Jag tror att de verkligen vill kommunicera men inte riktigt vet hur, precis som vi. Plus att de inte är inkompetenta bara för att de inte kan språket ju! Någon gång har det ju klart blivit missförstånd när man pratat och trott att de förstått och de sagt jaja, nickat och skrattat. Men sedan så har de ändå varit tvärtom och stora syskon har ringt och frågat vad vi sagt. Ja det kan inte vara lätt…”

27

När det gäller informationsutbyte har förskolan som policy att de skickar ut all skriftlig information på svenska. Informationen riktar sig alltid till båda vårdnadshavare men pedagogerna i båda arbetslagen upplever att det främst är mammorna som ”har koll” på saker och ting. En pedagog berättar:

”ja det är ju egentligen fel att tänka så att man tror att det bara är mammorna som handlar barnens kläder och därför är det mer naturligt att prata med dom när det behövs ta hit mer extrakläder tillexempel. Det känns bäst att gå direkt till källan...så att det blir gjort menar jag”

Pedagogerna i arbetslag 2 är, för övrigt, eniga om att de varje dag lär sig något nytt ord på ett främmande språk, om nya kulturer samt religioner vilket är mycket positivt. De anser även att genom att arbeta med föräldrar med varierande etnisk bakgrund så får de också en ny syn på sig själva och på den egna kulturen.

5.2 Resultat från intervjuerna

Det framgick under intervjuerna med de invandrade fäderna, att de överlag var nöjda med förskolan och dess verksamhet och att de litade på pedagogerna. Samtliga informanter nämnde att det viktigaste för dem var att barnen har det bra, trivs och har kul på förskolan. Tre av fem informanter upplevde även att de har koll på vad barnen gör på förskolan eftersom barnen ofta berättar hemma. En av informanterna förklarar att han inte varit nöjd med att pedagogerna upprepade gånger enbart informerat barnens mamma om olika möten, utflykter och dylikt och att han då påpekat detta. Enbart en tyckte att kommunikationen fungerat helt tillfredsställande. Två andra informanter berättar om sina erfarenheter:

”De flesta pedagoger har jag inte haft så mycket vanlig kontakt utanför sån kvartsamtal och möte. Det är mest med de pedagoger som mig, de som också har utländsk

bakgrund. Som brukar komma fram och börja prata om olika saker. Jag vet inte om dom svenskarna är rädda eller inte ser att jag är intresserad. Men jag måste vara det,

28

” For me, it is very important with this babysitting because we need it. Our family’s don´t live here you know so nobody can help us. It is good for my kids to play and the teachers are nice. I myself was never in pre-school in my country, I don´t even think that we have it. I go there and pick them and they say all is good then I am happy, but we don´t talk about other things”

Samtliga informanter tycker att den språkliga kommunikationen över lag fungerat bra i den dagliga kontakten med pedagogerna. En informant berättar att pedagogerna brukar prata engelska med honom när hans svenska ord inte räcker till. Han belyser även fördelen med tvåspråkig personal och önskar att detta skulle finnas i större utsträckning. Två av fäderna berättar att anledningen till att mamman har mer kontakt med förskolan än dem är att hon pratar och förstår bättre svenska än mannen. Tre av fem fäder föredrar muntlig information framför skriftlig och om informationen är skriftlig föredrar

samtliga lite text och lätta ord.

Synen på förskolans verksamhet bland mina informanter varierade. Men samtliga tyckte att verksamheten var viktig för barnen. Ingen av dem hade sett läroplanen innan eller visste vad den behandlade men visade dock ett stort intresse när jag kortfattat förklarade vad den innehöll. I frågan om hur fäderna tyckte att de engagerade sig i förskolan så framkom bland annat att en informant följt med på en utflykt och en annan brukade hjälpa till på Förskolans dag då det anordnades en grillfest för barn och

föräldrar. Främst, tyckte de invandrade fäderna känna behov av att engagera sig när problem uppstått. En man berättade att han litar på pedagogerna i allmänhet och att hans fru sköter vardagskontakten med förskolan. När problem uppstått har hans fru känt sig blyg och därför har mannen hjälpt till. En annan informant berättar:

”En gång det var problem, då min dotter sa att det var en liten pojk som ville hela tiden pussas fast hon inte vill. Jag sa det till lärarna men dom sa bara att det var på skoj. Men i min kultur, du vet, vi måste lyssna på om flickan säger nej. Sedan min dotter en dag bet han i läppen, så det började blöda. Då det blev problem”

Att det är mestadels det svenska kulturarvet som betonas i förskolan, var det ingen av föräldrarna som invände emot. Fyra informanter upplevde att pedagogerna varit noga med att ta reda på vilket språk de talade med barnen och att de uppmanat föräldrarna att

29

tala sitt modersmål hemma och överlåta inlärningen av det svenska språket till förskolan. En informant nämnde även att personalen varit noga med att ge hans barn Halal mat. En annan informant nämner även att han inte har något emot att förskolan firar svenska traditioner men att han inte tycker om att de firar Halloween. För honom är det en amerikansk företeelse som skrämmer barnen och som inte borde vara viktigare än att fira exempelvis Eid som är en viktig muslimsk högtid. Samtliga fäder upplevde att pedagogerna överlag visade respekt och intresse för deras bakgrund genom att fråga om deras hemländer. En informant uttrycker sig så här:

”I dagis har dom den svenska kulturen och här hemma är det våran kultur, det är inga problem”

Informanterna nämner saker som de gärna vill förändra i kontakten med förskolan och i samhället i stort. En informant skulle vilja ändra på synen i samhället på muslimska män, då han upplever den vara negativ och stereotyp. Informanten tror att den synen leder till att han som muslim ofta ofrivilligt hamnar i en negativ kollektivistisk ram som inte alltid överensstämmer med verkligheten, vilket i sin tur påverkar bemötandet han får i förskolan. Han anser sig även sakna goda fadersförebilder om hur han ska vara en god far, inom den egna gruppen. En annan informant skulle vilja bli behandlad som lika viktig i rollen som far som barnens mamma. Han tror dock inte det är medvetet från pedagogernas sida utan en oreflekterad vana. Samma intervjuperson reflekterar även över sitt eget agerande och ser det som ett givande och tagande i relationen med förskolan. Några avslutande ord från en far:

”Jag vet inte om det är samhället eller personlighet eller vad, att papporna ofta ses som mindre engagerat till barns tillvaro och liv. Men det skulle jag ändra om jag kunde. Jag önskar att de såg på mig som viktig också”

30

6. Analys

I följande avsnitt analyseras empirin. Analysen delas upp i två delar. Pedagogernas syn på invandrade fäder och fäders erfarenheter av mötet med förskolan. Genom tidigare presenterad forskning och litteratur tolkar jag empirin för att få en djupare förståelse för vad som framkommit under fokusgrupper och intervjuer.

6.1 Pedagogernas syn på invandrade fäder

Under fokusgruppstillfällena nämner en av pedagogerna att det är viktigt att personalen inte är rädda för att möta det som är okänt och annorlunda (s. 25). Pedagogen syftar därmed på mötet med de invandrade fäderna i verksamheten. Vid första anblick kan påståendet tolkas som självklart och framstå som välmenande. Men vid en närmare analys kan citatet tyda på att en rädsla existerar bland pedagogerna i mötet med de invandrade fäderna. I detta yttrande finns även en implikatur, nämligen att fäderna är främmande och annorlunda. I led med föregående analys konstaterar en annan pedagog att det är först i mötet med de invandrade fäderna som hon kan inse att barnet lever i två

olika världar (s. 24). Yttrandet tyder på att pedagogen uppfattar barnens hemmiljö som

olik förskolans värld. Samt att det endast är i mötet med fäderna som pedagogen kan förstå barnens annorlundatillvaro utanför förskolan.

I min undersökning framkommer att arbetslag 1 har misstankar om att orsaken till fädernas frånvaro i förskolan beror på att de lever i stereotypa familjestrukturer och att

jämställdheten inte är samma i andra kulturer (s.25). Detta förhållningssätt kan vittna

om pedagogernas fördomar mot män från andra kulturer. Dessa påståenden kan även möjligtvis tyda på att pedagogerna anser att den svenska jämställdheten är bättre än den i andra kulturer. Det kan dock tolkas som att pedagogerna ändå erkänner att det kan finnas flera olika jämställdheters tankar som skiljer sig från hennes.

31

angående barnens behov av extrakläder till modern i familjen för att försäkra sig om att

det blir gjort samtidigt som hon reflekterar över att det är fel att tänka så (s. 27). Det

förhållningssättet kan tyda på att pedagogen haft verkliga erfarenheter av att fäder vanligtvis inte hämtar fler extrakläder till barnet trots information men det kan även tolkas som att pedagogen har en kollektiv syn på den invandrade fadern som slarvig eller glömsk. När pedagogen reflekterar över sitt förhållningssätt och agerande som fel men ändå handlar i motsatt riktning kan detta tolkas som att pedagogens logik är i konflikt med något mer djupliggande fenomen.

Arbetslag 2 diskuterar artefakter i förskolemiljön som ska locka fäderna till verksamheten. Pedagogerna talar bland annat om en MFF-flagga som ska tilltala fäderna (s.24). Genom att synliggöra denna symbol tror pedagogerna att fäderna ska bli mer välvilliga att komma till förskolan. Pedagogernas idé kan tolkas som att de ser på gruppen invandrade fäder som ett kollektiv, intresserade av fotboll och inte av

verksamheten i sig. De kan även ha fått idén genom att de vet att samtliga fäder har ett engagemang i MFF:s supporterklubb. Vidare nämner en annan pedagog en idé om att de kan ha aktiviteter utöver matlagning som ska vara mer pappavänliga vid nästa

kulturfest (s.25). Denna idé kan tolkas som en gott försök till att förändra verksamheten och visa på en vilja att förbättra engagemanget bland de invandrade fäderna på den årliga kulturfesten. Pedagogens uttalande kan även indikera att hon anser att det finns kvinnliga och manliga sysslor bland de invandrade föräldrarna. Och att matlagning inte tillhör det manliga intresseområdet.

6.2 Fädernas erfarenheter av mötet med förskolan

En av de intervjuade fäderna berättar att han själv aldrig gått i förskola eller känner till existensen av en sådan skolform i sitt ursprungsland (s. 28). Detta kan indikera att informanten inte har någon referensram eller tidigare erfarenhet från

förskoleverksamhet. Det kan även möjligtvis tolkas som att samma far inte fullt ut förstår vad förskolans verksamhet går ut på när han vidare nämner att han är tacksam för förskolans barnpassning (s.28).

I led med det framkom i intervjuerna att de invandrade fäderna hade en samsyn på att behovet av att engagera sig i förskolan främst uppkom när problem inträffat (s. 28). Den synen på engagemang kan dels tolkas som att fäderna i allmänhet litar på att

32

att fäderna ser sig själva som problemlösare och inte viktiga resurser även i den dagliga verksamheten.

Två av fäderna berättar att modern i familjen har mer kontakt med förskolan än männen. Anledningen är att modern talar bättre svenska än fadern (s. 28). Detta kan tolkas som att dessa fäder anser att de behöver en större kunskap i det svenska språket för att kunna samverka med förskolan. Det kan även indikera att fäderna haft dåliga erfarenheter av mötet med förskolan rent språkligt eller råkat ut för språkliga missförstånd.

Under en intervju med en invandrad far framkommer att han inte upplever att de svenska pedagogerna ser hans intresse (s.27). Vilket kan tyda på att det kan finnas en misstro från fädernas sida mot att svenska pedagogerna inte har viljan att samverka med dem. Det kan även tyda på en frustration över att inte bli sedd som engagerad far. En annan far berättar om en situation som uppstått på hans barns förskola där en pojke jagade hans dotter. Han berättar att pedagogerna inte tog honom på allvar och nämner att man i hans kultur måste lyssna på om en flicka säger nej (s. 28). Detta uttalande skulle kunna tolkas som att fadern ser skillnader i normer och värden mellan den svenska och den egna kulturen. Det kan även tolkas som att fadern inte anser att den svenska kulturen lyssnar på flickors vilja. Påståendet skulle även kunna förstås som att fadern tolkar pedagogernas ovilja att lyssna på hans åsikter på grund av skillnader i deras kulturella bakgrunder.

En annan far nämner att han skulle vilja ändra på den negativa syn samhället har på muslimer. Han tror även att denna syn påverkar bemötandet han fått i förskolan (s. 29). Detta skulle kunna tolkas som att fadern fått ett negativt bemötande i förskolan och att han i verkligheten mött uttalade fördomar och kommentarer. Det skulle även kunna tyda på att han misstänker att pedagogerna ser negativt på honom i egenskap av muslim eller att pedagogernas bemötande har med deras negativa åsikter mot muslimer och inte mot honom som person.

Slutligen uttrycker en informant en önskan om att bli behandlad lika viktig i rollen som far som barnens mor. Samma informant tror att han ses som mindre engagerad i sina barns liv än modern (s.29). Faderns önskan kan tolkas som att han upplever sig bli sämre bemött än barnens mor i egenskap av far. Det kan dels tyda på att han haft negativa erfarenheter och kopplar dessa till sitt faderskap. Men det kan även tyda på att han inte upplever att samhälle och förskola värderar honom som en kompetent förälder.

33

7. Diskussion

Pedagogerna i båda arbetslagen verkar ha ett behov av och är positiva till ett

förändringsarbete gällande samverkan med invandrade fäder. Pedagogerna har även flera goda idéer som presenteras om hur de vill arbeta. Då pedagogerna, trots bra idéer, vilja och genomförda metoder, ändå upplever sig misslyckas med att skapa en god och förtroendefull relation till de invandrade fäderna så undrar jag varför. Faktum är att läroplanen för förskolan (1998 rev. 2010) beskriver vilka mål som ska uppnås och vad som förväntas av arbetslag och pedagog.

Ställs attityden, att de invandrade fäderna är en främmande grupp, mot Läroplanen för förskolans (1998 rev.2010) mål angående förtroendefulla samarbeten och tillitsfulla relationer till hemmen så är det tveksamt om pedagogerna uppfyller läroplanens mål. Pedagogernas kollektivistiska syn på de invandrade fäderna som grupp får till synes även konsekvenser. En sådan konsekvens är att de invandrade fäderna tycks lysa med sin frånvaro i kontakten med förskolan enligt pedagogerna.

Att läroplanens text ger utrymme för pedagogernas egna tolkningar är bra samtidigt som det öppnar upp för pedagogernas förhållningssätt att lysa igenom och påverka mötet. Alfakir (2004) menar att det är de personliga mötena individer emellan som tar död på fördomar och ger mer nyanserade bilder av verkligheten. Jag hävdar att det är först vid de personliga mötena som förutsättningar ges men att framgångsfaktorn i mötet helt beror på individernas förhållningssätt gentemot varandra. Finns indikatorn att den andre, den invandrade fadern, lever med en alltför annorlunda världsbild än

personalen eller på andra sätt uppfattas som avvikande så finns sannolikt risken att personalen slutar försöka att förbättra samverkan eftersom avstånden känns för stora. Pedagogernas förhållningssätt tycks påverka arbetet på flera sätt, bl.a. när personalen i olika former benämner invandrade fäder som en homogen grupp. De antas bl.a. besitta ett intresse för fotboll och ett ointresse för att visa upp sin mat på förskolans kulturdag. Detta indikerar att fäderna ses som ett kollektiv och inte som individer, ett sådant

34

förhållningssätt kan möjligtvis ge större utrymme för att fäderna behandlas utifrån en förförståelse för gruppen och inte utifrån deras individuella behov och personligheter. Pedagogernas förhållningssätt till gruppen invandrade fäder, visar sig bl.a. när en pedagog nämner att personalen inte bör vara rädd för att möta det som är okänt och

annorlunda, då förutsätter hon att fäderna är just det, okända och annorlunda. Samtidigt

konstaterar hon att det inte är något att vara rädd för. Finns indikatorn att den andre, den invandrade fadern, lever med en alltför annorlunda världsbild än personalen på

förskolan så tror jag risken finns att de slutar försöka eftersom avstånden känns för stora. Ytterligare ett exempel som visar att pedagogerna ser på de invandrade fäderna som en annorlunda grupp är när en pedagog konstaterar att det är intressant att prata med en invandrad far eftersom man då inser att barnet lever i två olika världar. Insikten om att barnen har en helt annan kultur hemma än i förskolan kan troligtvis användas på olika sätt. Används det konstaterandet som ett redskap och som ett sätt att lära känna hela barnet (som aktuell pedagog verkar göra) så är allt frid och fröjd men om det istället blir ett konstaterande av olikheterna mellan kulturer så blir det annorlunda och ytterligare klyftor skapas. Här spelar pedagogernas privata förhållningssätt in ännu en gång. Det egna förhållningssättet kan alltså få konsekvenser för kvalitén i samverkan. Blir de konsekvenserna negativa så tycker jag att det är i allas intresse att synliggöra detta. Ett sätt tror jag är att föra fortlöpande samtal inom och mellan lärarlagen, det skulle troligtvis ge insikt i omständigheter, problem och lösningar. I min empiri

framkommer dock att en av de mer frispråkiga pedagogerna tycker att det är ett känsligt

ämne att prata om. Att det ses som känsligt att uttrycka sina åsikter kan möjligtvis

hindra pedagogerna från att vara ärliga och få den produktiva lärarlagsdiskussion som jag tror behövs både inom och mellan lärarlagen.

Under analysen av mitt material har det framkommit att pedagogerna i båda arbetslagen generellt sett tycks ha två olika förhållningssätt till svårigheterna som rör samverkan med invandrade fäder. Ena arbetslaget tror problemet ligger hos fäderna och det andra ser mer till pedagogerna själva och deras arbetsmetoder. Att det verkar saknas en samstämmighet i attityder och förhållningssätt mellan arbetslagen ser jag som

problematiskt. Föräldrarna ska kunna få ett likvärdigt bemötande och för att detta ska uppnås krävs ett aktivt arbete. Ett sådant arbete skulle kunna börja i att kartlägga hur pedagogerna ser på samverkan och sedan jämföra det med de invandrade fädernas syn. Samverkan, enligt de manliga informanterna i min undersökning, innebär att känna till hur deras barn trivs och att de har det bra. Pedagogerna däremot verkar vilja ha mer

35

engagemang i verksamheten och att fäderna på deras förskola är mer sociala med personalen. Trots att de intervjuade grupperna inte är relaterade till varandra så kan resultatet ändå vittna om att det kan finnas olikheter här. Jag tror därför att det skulle kunna vara produktivt att se över rutiner som t.ex. vem av föräldrarna som förskolan ringer först när barnen blivit sjuka eller till vem information lämnas. Ett genomtänkt arbete gällande förmedling av mål med verksamheten och värdet av föräldrarnas engagemang skulle troligtvis också kunna gynna en förbättrad samverkan.

En invandrad pedagog i min undersökning upplever att hon ofta pratar med fäderna när de kommer och hämtar. En av mina fadersinformanter säger att han upplever det lättare att prata med pedagoger med invandrarbakgrund. Det tyder på att det kan finnas ett samband mellan samverkan och kultur. Det kan även ha med språk, personlighet och gemensamma individuella nämnare att göra. Jag tror därför att det är viktigt att

arbetslagen tar tillvara på resurser och kunskaper som personalstyrkan besitter. Kanske kan de pedagoger som ligger långt ifrån fäderna, rent kulturellt lära sig något i ett sådant tillvaratagande för att berika sitt förhållningssätt och få syn på saker de inte redan visste. Trots att en närliggande kulturell referensram mellan fäder och pedagoger tycks höja framgångsfaktorn för samverkan är det givetvis viktigt att inte förskolan kräver att fadern assimileras utan accepteras för den han är. Finns ett krav eller förväntning på fadern att assimileras, dvs. att han helt överger sin egen kultur så att ursprungliga kulturskillnader försvinner, finns en risk att klyftorna istället ökar.

Teori samt informanter menar att fler manliga pedagoger i verksamheten tros vara en annan lösning för att nå en bättre samverkan. Jag skulle dock vilja diskutera detta fenomen, eftersom vårt givna kön inte nödvändigtvis automatiskt innebär att män samverkar bättre med män. Eller att en arab samverkar bättre med en annan arab. Men det tycks underlätta förståelsen för den andre. Detta visar på en kollektivistisk syn där man tycks dra alla över en kam. Istället för att efterfråga olika kön i verksamheten kanske man bör efterfråga en variation av egenskaper. Jag tänker att om det finns fler personer med bilintresse, fotbollsintresse eller teknikintresse i personalstyrkan, oavsett kön, kanske det är lika bra som att efterfråga fler män som antas inneha de

egenskaperna?

Jag är medveten om att textens innehåll i mångt och mycket fokuserar på de problem och svårigheter som föräldrar och personal kan uppleva när det gäller samverkan. Detta speglar trots allt ett resultat eftersom både fäder och personal gärna utgick från bristerna i samverkan under intervjutillfällena. Det är naturligtvis lika viktigt att reflektera kring

36

vad som bidrar till att samverkan upplevs som framgångsrik och stimulerande. En av pedagogerna nämner exempelvis vikten av att pedagogerna är öppna för nya synvinklar

och inte anser sig ha mandat på sanningen.

Under skrivandet av arbetet så har jag fått många nya och intressanta tankar och insikter angående samverkan som jag kommer ta med mig in i min nya yrkesroll. Min förhoppning är även att andra pedagoger och arbetslag kommer att ha nytta av mitt arbete. På grund av undersökningens ringa storlek så är resultatet enbart en

fingervisning om vilka förhållningssätt pedagoger kan ha gentemot invandrade fäder. Tolkningen av materialet kan därför inte ses som en allmängiltig sanning. Metoden är jag överlag nöjd med men tror att formen för fokusgrupperna möjligtvis hämmat vissa pedagoger att uttrycka sina tankar inför sina kollegor på grund av social kontroll. Jag är angelägen om att läsaren av detta arbete förstår att den empiri som jag inte presenterar nödvändigtvis är representativ för varken pedagoger eller fäder men jag tror ändå att arbetet kan bidra med kunskap om hur det kan se ut.

Avslutningsvis hade jag gärna sett mer forskning överlag om gruppen invandrade fäder och samverkan. Vidare skulle det vara intressant att se en studie om bilden av fadern i media och populärkultur, mellan generationer (äldre, yngre) och inom olika kulturer för att sedan se vilka konsekvenser det har för faderskapet. Det hade även varit av intresse att undersöka hur förskolor i olika områden hanterar samverkan med

invandrade fäder. Finns det skillnader mellan socialt belastade områden och höginkomstområden, stad och landsbygd?

37

8. Slutsats

En slutsats med arbetet är att det verkar finnas en svårighet i att nå föräldrakategorin invandrade fäder. Teori och empiri är bl.a. överens om att det är besvärligt att få fäderna till förskolan över huvud taget. I min empiri framkommer det även en komplexitet i att få till en god och produktiv samverkan mellan pedagog och invandrad far. Detta trots att de informanter jag intervjuat, både fäder och pedagoger, efterfrågar en bättre samverkan på var sitt håll. Kan det ha att göra med oenighet i arbetslagen, en kvinnocentrerad förskolekultur eller en samhällsnorm som diskvalificerar mannen som far? Eller kan det helt enkelt ha att göra med pedagogernas förhållningssätt? Jag tror att alla nämnda orsaker är möjliga eller kanske en kombination av flera. Det verkar dock gå att konstatera att pedagogernas förhållningssätt påverkar kvalitén i samverkan med de invandrade fäderna.

I analysen av det insamlade materialet från fokusgrupperna tror jag mig se varierande förhållningssätt hos pedagogerna emot gruppen, invandrade fäder. De förhållningssätt jag har fått syn på genom mitt arbete är att pedagogerna tycks se på fadern som den andre. En grupp som är okänd och annorlunda för pedagogerna. Andra pedagoger är dock öppna för nya synvinklar och ser fäderna som en resurs.

Ytterligare ett förhållningssätt som jag urskiljer är att pedagogerna i ett av lärarlagen tycks se fäderna som osociala och otillgängliga. Pedagogerna tycks även ha en misstro mot fädernas förmåga att axla sin föräldraroll. Pedagogerna är dock villiga att förbättra sina arbetsformer och ser positivt på ett förändringsarbete. De är även medvetna om problematiken vilket är en bra start för ett fortsatt arbete.

Fädernas erfarenheter vittnar om att de är nöjda med deras barns förskola och känner att de kan komma till förskolan med sina funderingar. De är intresserade av att lära sig mer om läroplanen men skulle gärna vilja ha mer vardaglig samverkan med