5.1 Introduktion
I detta avsnitt presenteras en analys som är kopplad till vår studies syfte och problemställningar. Syftet med examensarbetet är att få ökad vetskap om vad elever och lärare har för erfarenheter och inställningar till IKT i skolan samt hur elever upplever att de lär genom IKT. För att uppnå vårt syfte har vi utgått från följande problemställningar:
Vad har elever och lärare för erfarenheter av Smart – board och dator i skolan? Vad har elever och lärare för inställning till Smart – board och dator i skolan? Hur upplever elever att de lär genom Smart – board och dator?
I analysen är det samma upplägg som i resultatavsnittet, dock med undantag från elevernas erfarenheter och lärande. Dessa avsnitt har skrivits samman för att vi anser att de går i hand med varandra då man lär av sina erfarenheter. På så sätt blir det också tydligare för läsaren att följa tolkningen av resultatet.
5.2 Elevernas erfarenheter och lärande av IKT i skolan
Friman (1997) skriver att datorerna inte var inkluderade i den övriga undervisningen när dessa kom till skolan under 1980 – talet. I våra intervjuer framkommer det att IKT integreras i flera ämnen.
Alexandersson m.fl. (2001) menar att elever fängslas av uppgiften de har framför sig då de möts av musik, färger, bilder och andra händelser. Dewey (1998) anser att allt undervisningsmaterial bör arrangeras på ett tilltalande vis. Alexandersson m.fl. (2001) samt Deweys (1998) teorier motsägs då vi under observationerna kunde se att en del av eleverna vägde på stolen och fingrade på sin jacka. Eleverna tappade då fokus från Smart – boarden och vände sin uppmärksamhet till andra aktiviteter.
I kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) står det att IKT ger möjligheter för utveckling av elevers språkförmåga. Elever bör använda datorn som ett hjälpmedel då denne ska utveckla
sin skrivförmåga. Även Trageton (2005) anser att datorn beskrivs som ett hjälpmedel i läroplanen och de olika kursplanerna. Elevernas svar i vår studie visar tydligt att de känner att de utvecklar sin svenska genom att skriva på datorn. De menar att de lärt sig olika skrivregler. I vår studie uppmanas eleverna av läraren att prova att skriva ut sina texter på egen hand. Andersson (2001) menar att människan bör experimentera och prova sig fram då hon är en aktiv individ. I intervjusvaren framkommer det att eleverna upplever att de inte blir så ansträngda i händerna då de skriver på datorn. Det stämmer väl överrens med Tragetons (2005) förklaring om att datorn förenklar skrivprocessen då många elever har svårt att skriva för hand.
Lindh (1997) menar att elevernas vilja till att redigera sina texter blir större då de har möjligheten att använda ordbehandlaren på datorn. Det är också något som eleverna i vår studie upplever då de förklarar att de använder rättstavningsprogrammet för att kontrollera sin stavning. Liksom i Selwyns m.fl. (2009) studie framkom det i vår undersökning att renskrivning är en aktivitet som elever använder datorn till. Vårt resultat visar att eleverna tycker att det är roligt när de lyckas stava alla ord rätt. I Selwyns m.fl. (2009) studie ansåg eleverna dock att skrivande var en av de minst roliga aktiviteterna på datorn. De uppgav att de lärde sig med hjälp av IKT, då möjligheten till att söka information på Internet fanns. Det går väl i hand med de tankar som eleverna i vår studie gav uttryck för då de säger att de lärt sig söka och ta in fakta genom datorn. När eleverna får i uppgift att söka efter två bilder på Internet går det väl i hand med Piagets (Piaget i Evenshaug & Hallen, 2001) teori om att barn som befinner sig i det konkret operationella stadiet behöver konkreta arbetsuppgifter. Det blir också synligt under våra observationer då eleverna undrar vad de ska göra när läraren presenterar uppgifterna på Smart – boarden.
Suhr m.fl. (2010) tar upp att deras undersökning visade på att elever använder datorn i klassrummet främst som sökmotor samt för att skriva texter. I Suhr m.fl. (2010) studie märkte lärarna en positiv förändring på elevernas texter då de ansåg att dessa förbättrats. Dock kunde skribenterna dra slutsatsen att IKT har en liten påverkan på läs- och skrivinlärning. I vår studie påpekar eleverna att de anser att datorn förbättrar deras språk samt deras skrivande. En av lärarna är dock fundersam om eleverna lär sig något specifikt när de arbetar med datorn. Då eleverna uppgav att de lär sig när läraren förstorar upp texter på Smart – boarden så stämmer det väl in på Jedeskogs (2000) teorier om att läsinlärning underlättas då möjligheten att förstora bokstäverna finns.
I kursplanen för matematik tas det upp att elever ska få möjlighet att använda datorn för att utveckla sina kunskaper (Skolverket, 2000). I vår studie uppges inga svar som säger att
eleverna använder datorn i matematik, dock framkommer det att Smart – boarden brukas i ämnet. Då flera elevsvar visar på att eleverna lär sig svåra tal samt de fyra räknesätten när de använder en Smart – board, går det väl i hand med Piagets (Elkind, 1978) tankar kring det konkret operationella stadiet. Eleven kan då lösa problem mentalt men behöver ofta komplettera med någon form av visuellt material. Eleverna berättar att de lär sig räkna när de spelar matematikspel på Smart – boarden. Det kan kopplas till Alexanderssons (2001) teori som säger att elevers motivation till att lösa en uppgift ökar när de får använda ett spelbaserat program.
5.3 Elevernas samspel
Alexandersson (2001) menar att det sker en inlärning hos samtliga elever som befinner sig framför datorn. Detta för att de ofta diskuterar och hjälper varandra med stavning, hanterandet av datormusen samt vilka tangenter som ska tryckas på. Haag & Jansson (Haag & Jansson i Alexandersson, 2001) upptäckte samma mönster i sin studie om samspelet kring datorn. Samtalen som eleverna i studien förde, kretsade endast kring uppgiften och all koncentration riktades mot skärmen. I vår studie fann vi observationssituationer som både talar för och emot deras teorier. Under det andra observationstillfället såg vi flera elever som samarbetade vid datorn vilket bekräftar ovanstående teori. Dock fanns det elever som höll sig mindre aktiva då de följde det som pågick på datorskärmen. Vygotskij (Vygotskij i Evenshaug & Hallen, 2001) menar att barn kunskapar ur ett sociokulturellt perspektiv. Detta sker kommunikativt med språket som redskap. Under vårt andra observationsbesök blev detta synbart då eleverna diskuterande, instruerade samt uppmuntrade varandra när de tillsammans sökte efter bilder på datorn. Även i intervjusvaren från eleverna påpekas det att de lär av varandra vid genomgångar på Smart – boarden. Det tyder på att de diskussioner och frågor som uppstår leder till att elevernas inlärning sker kommunikativt.
Högenberg & Körner (2008) menar att eleverna utvecklas när de iakttar varandra. Då eleverna uppgav att de lär sig genom att iaktta sina klasskamrater samt att de hjälps åt när de använder datorn går det väl i hand med Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. Även stötta-begreppet blir synligt i dessa situationer (Lindén, 1993). Tyréns (2007) studie visar på att elever enklast kan skapa meningar på datorn då de har möjlighet att diskutera med varandra. Det går väl i hand med vårt resultat då eleverna diskuterar och instruerar varandra när de skriver på datorn.
Alexandersson (2001) ser kritiskt på elevers lärande vid datoranvändning. Han menar att när elever stöter på ett hinder letar de sig vidare för att finna en lösning. Då detta sker snabbt
missar eleverna kontentan av problemlösningen. I vår undersökning blir denna kritik inte synbar då majoriteten av eleverna tillkallade läraren då de stötte på ett problem. Även under en elevintervju styrks våra iakttagelser då denne uppger att den gärna ber om hjälp.
5.4 Hur eleverna vill arbeta med IKT
Då eleverna i vår studie säger att de vill arbeta mer med datorn och Smart – boarden så motsäger det studieresultat som Selwyn m.fl. (2009) presenterar. Deras studie visar på att elever har ett mindre intresse av att använda IKT i skolan. I vår undersökning uppgav eleverna att de vill få möjligheten att arbeta med datorn och Smart – boarden, i så många ämnen som möjligt. I Lgr-80 står det att elever bör orienteras om den snabba utvecklingen inom IKT (Skolverket, 1980). Även läroplanen tar upp att elever bör kunna använda informationsteknik för att söka kunskap (Skolverket, 2006). Då eleverna uppger att de använder olika webbsidor på Internet så som Google, Youtube samt Facebook så visar det prov på att de följer utvecklingen.
Gardners (1994) teori påpekar att människor har olika intelligenser där en del är mer framstående än andra. I vårt resultat framkommer det att flera av eleverna vill arbeta kreativt genom att rita, lyssna på musik och titta på film på såväl Smart – boarden som datorn. Det stämmer väl in på STEPS resultat som visar att IT har stora möjligheter att gynna kreativiteten hos barn (Eriksson i Skolverket, 2010).
5.5 Lärarintervjuer
Under 1980-talet när datorn kom till skolan fanns denna i särskilda datasalar fram till 1990 – talet (Friman, 1997). I vår undersökning berättas det att datorerna som finns i klassrummen idag kommer från skolans förra datasal.
I kursplanen för samhällsorienterande ämnen nämns det att elever bör använda olika informationskällor för att få insikt i IT-samhällets komplexitet (Skolverket, 2000). Elevernas nuvarande lärare uppgav vid intervjun att han tycker att datorn kan vara en nackdel för eleverna, då de inte är särskilt källkritiska. Rask (Rask i Tyrén, 2000) menar att detta omnämns bland lärare då de vill förhindra att eleverna besöker olämpliga webbsidor. Pedagogerna i Tyréns (2007) studie anser att deras elever bör använda datorn först då de har utvecklat tillräckligt bra läskunskaper. Detta kan kopplas till det som en av lärarna i vår studie säger. Han menar att eleverna i klassen kan ha svårt att förstå vissa texter som finns på Internet då eleverna har svenska som andraspråk. Det visar även på att läraren tar hänsyn till
Hagaskolans projekt (Östlund för Skolverket, 2010) samt ITiS projektet (KK – stiftelsen, 2005) tar upp fortbildning inom IKT. Båda lärarna i vår studie påpekar att det är av betydelse att ha en drivande ledning som ger möjlighet till fortbildning. En av lärarna i vår studie säger dock att man som pedagog inte behöver bemästra allt inom IKT då dennes roll är att vägleda. Det stämmer väl överrens med Vygotskijs (Vygotskij i Bråten, 1996) uppfattning om att den vägledning som vuxna tillhandahåller är av stor betydelse för barns utveckling.
I studien STEPS (2006) framkommer det att IKT har en positiv effekt på bland annat elevernas motivation, attityder och engagemang. Det stämmer väl in på svaren från lärarintervjuerna då lärarna säger att de tror att eleverna lär sig för att de tycker att det är roligt att jobba med IKT. Då en av lärarna säger att hon tror att IKT blir mer och mer aktuellt kan det kopplas till Tragetons (2005) påstående om att IKT har blivit den femte baskompetensen i skolan.