Diskussion

Eleverna i vår studie visar tydligt att de känner att deras svenska utvecklas när de skriver på datorn. När eleverna använder sig av rättstavningsprogrammet på datorn uppger eleverna att de lär sig. Vi funderar dock på om ordbehandlingsprogrammet kan medföra konsekvenser för elevernas inlärning. Det är tänkbart att eleverna inte noterar hur orden ska stavas då datorn korregerar felen automatiskt. Dock har vi inte följt eleverna under en längre period och har därmed ingen vetskap om deras skrivutveckling på datorn. När läraren säger att eleverna kan ha svårt att förstå en del texter som finns på Internet, får det oss att reflektera över hur man som lärare kan hjälpa elever med sin språkutveckling.

I resultatet framkommer det att en av lärarna anser att datorn kan vara en nackdel då eleverna inte är särskilt källkritiska. Det fick oss att fundera över hur skolor förhåller sig till källkritik i undervisningen. Vi tror att det är av stor vikt att elever får möjlighet att utforska olika informationskällor och granska dess innehåll.

Då en elev uppger musik som en rolig aktivitet funderar vi på om Smart - boarden enbart ses som en "rolig grej" bland eleverna. Vi upplever att eleverna inte ser Smart – boarden som ett redskap i deras kunskapande. Om läraren använder Smart – boarden oftare kan eventuellt en ny värld öppnas för eleverna. Dock kan konsekvensen av detta bli att eleverna inte finner de traditionella läromedlen lika intressanta.

Under observationerna såg vi att eleverna uppmanades av läraren att själva prova att skriva ut sina texter från datorn. Eleverna uppmuntrade varandra i situationen, vilket blev synbart när eleverna slog sina handflator i en ”high five”. Vi upplevde att det gav ett bra resultat då eleverna gavs möjlighet att försöka på egen hand och anser att eleverna bör få samma möjlighet med Smart – boarden som med datorn. Det tyder på att det är av stor vikt med fortbildning inom IKT så att man som lärare känner sig säker på tekniken.

Ytterligare en tanke som har infunnit sig hos oss, är att somliga elever eventuellt enbart har fokus på estetiska aktiviteter vid användandet av Smart - boarden. Anledningen till att dessa elever nämner rita, lyssna på musik och titta på film tror vi kan bero på att eleverna inte har tillräckligt med vetskap om vad man kan använda den till. Det kan också ifrågasättas om eleverna verkligen lär sig något då de tittar på videoklipp, då alla inte kan ange något exempel.

Då vi observerade elevernas samspel framkom enbart deras samarbete kring datorn. Vi reflekterar därför över om samspelet mellan eleverna är lika vid ett traditionellt grupparbete. Enligt Vygotskijs teorier lär elever ur ett sociokulturellt perspektiv och därmed bör det inte vara någon skillnad (Vygotskij i Evenshaug & Hallen, 2001). Under våra observationer fann vi dock att eleverna var mindre engagerade i helklass. Vi anser därför att det är av betydelse att låta elever få möjlighet att samarbeta i olika gruppkonstellationer för att kunna lära av varandra.

Lärarna berättar att datorerna från skolans tidigare datasal nyligen placerats i klassrummen. Det tycker vi tydligt visar att skolans utveckling inte gått så fort framåt sedan 1990 – talet. För att datorer och annan informations och kommunikationsteknik ska användas i klassrum, tror vi att det är av stor vikt att skolor ger utrymme för fortbildning. Det är också av betydelse att lärarstudenter får möjlighet till utbildning så att de inte känner osäkerhet inför IKT – baserad

undervisning. Vi anser att det är viktigt att lärare tar till vara på elevers kunskaper inom IKT. Då vår studie visar att både elever och lärare har en positiv inställning till IKT, är vår förhoppning att alla skolor inser IKT – användandets möjligheter i skolan.

6.3 Kritisk granskning av studien

Vi har utifrån studiens resultat gjort en kritisk granskning för att se över dess tillförlitlighet. Inför vår undersökning antog vi att den tidigare läraren kunde komplettera och bekräfta elevernas svar om deras erfarenheter av IKT. Dock visade det sig att den tidigare läraren inte använt Smart – boarden i den utsträckningen som vi förmodade. Därmed fick vi inte fram det resultatet som vi förutsedde med lärarintervjuerna. En annan tänkbar faktor som kan ha påverkat resultatet är att vi inte intervjuat en av lärarna som nämns i elevsvaren. Vi funderar på om det hade gett ett bredare resultat och ett tydligare svar på problemställningarna. Dock upplever vi att materialet från lärarintervjuerna är tillförlitligt då elevernas och lärarnas intervjusvar i största mån överrensstämmer.

Under bearbetningen av empirin uppkom flera intressanta funderingar som vi gärna hade velat ha svar på. Om vi hade observerat innan intervjuerna utfördes, kunde vi möjligen fått tillfälle att ställa passande följdfrågor. Då vi sedan tidigare hade kontakter i klasserna kan eleverna ha agerat på ett sätt som de antog att vi eftertraktade. Vi upplever trots det att våra observationer ledde till en stor materialinsamling med ett rikt innehåll, som tillsammans med intervjuerna svarar på studiens syfte och problemställningar.

6.4 Fortsatt forskning

I vår studie ser vi möjligheter till vidare forskning. Vi anser att en observationsstudie, där det ges möjlighet att följa elevers utveckling inom IKT, hade varit intressant. Det hade också varit av intresse att undersöka hur IKT används på fler skolor, utifrån en kvantitativ studie.

Då vi i studien tagit del av forskning från andra länder kring IKT ser vi möjligheter för en internationell forskning. Det hade därför varit intressant att se likheter och skillnader mellan olika länders IKT – användande i skolan.

Referenser

Alexandersson, Mikael, Linderoth, Jonas, Lindö, Rigmor (2001) Bland barn och datorer: lärandets villkor i mötet med nya medier. Lund: Studentlitteratur

Andersson, Bengt-Erik (2001) Visionärerna. Jönköping: Brain Books Backman, Jarl (1998) Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur: Lund

Bjørndal, Cato R. P (2005) Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber

Brodin, Jane, Lindstrand, Peg (2003)Perspektiv på IKT och lärande för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder Lund: Studentlitteratur

Bryman, Alan (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Bråten, Ivar (1996) Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur Dewey (1998)Individ, skola och samhälle.Stockholm: Natur och kultur

Doverborg, Elisabet, Pramling Samuelsson, Ingrid (2003) Att förstå barns tankar: metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber

Elkind, David (1978) Barns utveckling och uppfostran ur Piagets perspektiv. Stockholm: Natur och kultur

Elkind, David (1985)Barn och unga i Piagets psykologi.Stockholm: Natur och kultur

Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001) Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur

Friman, Lars (1997) Datorn och det undersökande arbetssättet tips och råd till lärare Stockholm: Gothia

Gardner, Howard (1994) De sju intelligenserna. Jönköping: Brain Books AB

Jedeskog, Gunilla (1993) Datorn som pedagogiskt hjälpmedel. Lund: Studentlitteratur Jedeskog, Gunilla (2000) Ny i kl@ssen. Solna: Ekelund

Kvale, Steinar, Brinkmann, Svend (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun Andra upplagan Studentlitteratur: Lund

Kylén, Jan-Axel (197-?) Observation. Stockholm: JAK Utbildningskonsulter AB

Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB

Lantz, Annika (2007) Intervjumetodik . Lund: Studentlitteratur

Lindén, Nora (1993). Stöd för barns inlärning. Stockholm Runa förlag

Lindh, Jörgen (1997) Datorstödd undervisning i skolan – möjligheter och problem. Lund: Studentlitteratur

Robling, Maria & Westman, Annie (2009) Inte utan min SMART – Board. Malmö: Gleerup Skolverket (2000). Grundskolans kursplaner och betygskriterier 2000. Stockholm: Fritzes Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes.

Skolöverstyrelsen (1980) Läroplan för grundskolan Lgr-80 Allmän del: mål och riktlinjer, kursplaner, timplaner. Stockholm: Liber

Trageton, Arne (2005) Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber

Trost, Jan (1997) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur

Tyrén, Lena (2007)Pedagogen, datorn och elevers informationssökning: perspektiv på IKT - användning i yngre skolbarns klassrum. Borås: Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås

Elektroniska källor

Eacea (2006)

http://eacea.ec.europa.eu/llp/studies/documents/study_impact_technology_primary_school/01 _executive_summary_steps_en.pdf(tillgänglig 2010-09-16)

Högenberg, Catrin & Körner, Malin (2008) IKT i undervisningen? En studie om lärares tankar och användning av IKT i undervisningen. (Kandidatuppsats) Högskolan i Borås, Institutionen för pedagogik

http://bada.hb.se/bitstream/2320/4686/1/Catrin%20och%20Malin.pdf (tillgänglig 2010) Selwyn, Neil, Potter, John, Cranmer, Sue (2009) Primary Pupils' Use of Information and Communication Technologies at School and Home

http://web.ebscohost.com.support.mah.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=2&hid=119&sid=8 44a1bad-4fb9-432f-be39-133d8a507db0%40sessionmgr112 (tillgänglig 2010-10-22)

Skolverket (2010-03-22) Bilaga 3 Förslag till läroplan för grundskolan http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/97/74/Bilaga_3_Laroplan_grundskolan.pdf

Skolverket (2010-02-22) Anna Klerfelt undersöker yngre barns it - användning. http://itforpedagoger.skolverket.se/forskning_utveckling/Undersokningar_rapporter/steps/ (tillgänglig 2010-09-16) Skolverket (2010) http://itforpedagoger.skolverket.se/forskning_utveckling/utveckling/2010/hemochskola/ (tillgänglig 2010-09-16)

Stiftelsen för Kunskap och Kompetensutveckling (2005) ITiS IT i skolan Attityder, tillgång och användning. Stockholm

http://www.kks.se/upload/publikationsfiler/it_i_utbildning/it_i_skolan_2004_kapitel_1_till_3. pdf (tillgänglig 2010-10-21)

Suhr, Kurt A, Hernandez, David A, Grimes, Doug, Warschauers, Mark (2010) Laptops and Fourth-Grade Literacy: Assisting the Jump over the Fourth-Grade Slump.

http://escholarship.bc.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1207&context=jtla (tillgänglig 2010- 10-22)

Vetenskapsrådet (2010) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (tillgänglig 2010-10-18).

Bilagor

Bilaga A: Missivbrev

Hej!

Vi heter Madelene och Linda och studerar på lärarutbildningen, Malmö högskola. Under hösten kommer vi att skriva vårt examensarbete som ska handla om vad lärare och elever har för attityder till IKT informations och kommunikationsteknologi (dator och SMART board) i skolan och hur elever kopplar IKT till sitt eget lärande. Vi önskar därför att intervjua några barn i klassen.

Barnens och skolans namn kommer att vara anonyma i uppsatsen. Intervjuerna kommer att hållas i ett tillgängligt rum på skolan och pågå under ungefär 20-30 minuter. Om ni är intresserade av det färdiga examensarbetet eller har några frågor så får ni gärna höra av er till oss.

Vi ser framemot att få träffa era barn!

Vänliga hälsningar

Madelene Eng och Linda Asp

Madelene: XXXXXXXX@student.mah.se Linda: XXXXXXXX@student.mah.se

Klipp ………

Barnets namn: ………..

Bilaga B: Intervjufrågor till elever

 Har ni en dator och/eller Smart – board i klassrummet?

 När använder ni dator och/eller Smart – board i skolan?

 Vad tror du att du lär dig genom att använda dig av datorn och/eller Smart – board? Hur tror du att du lär dig?

 Vad använder ni datorn och/eller Smart – board till?

 Vilka använder dator och/eller Smart – board i skolan?

 Hur skulle du vilja jobba med datorn och/eller Smart – board i skolan?

Bilaga C: Intervjufrågor till lärare

 Vad har ni för tillgång till Smart – boardoch datorer?

 Hur ser du på IKT - användande i skolan?

 För och nackdelar med IKT i skolan?

 Hur tror du att elevernas inställning är till IKT i undervisningen? Lär de sig?

 Hur ser ledningen och resterande personal på IKT?

 Kan du se att du kopplar IKT - undervisningen till läroplaner?