I analysen har jag valt att följa den struktur som finns i resultatdelen. Detta för att det blir tydligare och det följer en röd tråd genom arbetet. Indelningen är svår i sig eftersom teman går in i varandra men handledning som begrepp, handledning som process och erfarenhet och kunskaps betydelse har en koppling till mina frågeställningar.
6.1 Begrepp
Informanterna är inte överens om det behövs ett gemensamt begrepp. Gemensamt begrepp behövs enligt ICF-CY (Socialstyrelsen 2011). Det behövs ett gemensamt språk som kan användas av olika discipliner och över nationella gränser för att vidareutveckla service, policy och forskning till nytta för barn och ungdomar.
Tidigare forskning av Bladini (2004) visar att inflytande, delaktighet och demokrati är viktiga begrepp i handledningen. Delaktighet är ett honnörsord i habiliteringsarbete och det lyfter informanterna som ett viktigt inslag i handledningsarbetet.
Logoped anser att konsultation är något som kommer utifrån. Om en kollega har mer kompetens inom ett specifikt område kan hon ge konsultation i ett specifikt ärende eller inom ett visst område. Detta stämmer väl överens med vad Lauvås och Handal (2001) menar när de skriver att konsultation är sakinriktad och fokuserad på konkreta yrkesproblem. Vertikal handledning är när den som blir handledd tar störst ansvar. Kollegial handledning är horisontell och det innebär att två kollegor som är jämbördiga kan komma överens om att handleda varandra. Psykolog menar vidare att begreppet handledning är mest till för yrkeskolleger t.ex. för att bli en bättre psykolog och då ser jag att det är en horisontell handledning. Men eftersom min studie fokuserar på handledning till brukare så fördjupar jag mig inte i detta i analysen. Arbetet med brukare brukar oftast kallas för samtal menar psykolog vidare.
I enkätstudien framkommer att de flesta informanterna skiljer på begreppen handledning och konsultation. I stort så beskriver de handledning som en pedagogisk lärprocess över tid. Det handlar om kunskapsöverföring och en mer djupgående, intimare och fastare insats med mål och av återkommande karaktär. Konsultation är en mer kortvarig insats som svarar på given fråga. Det bör dock nämnas att en tycker att det är en oklar skiljelinje medan en annan tycker det är två helt skilda världar.
Begreppet coaching beskrivs i Gjerde (2004) som en process som kommer inifrån varje människa. Varje människa själv har svaren men behöver kanske hjälp att hitta dem. Det är också fokus på lösningar och möjligheter. Jag ser en koppling i det när arbetsterapeut och specialpedagog beskriver att idéer ska komma från brukaren själv. Då kan coaching vara ett bättre begrepp.
Anderson (2010) skriver i sin studie att Barn och ungdomshabiliteringen är en verksamhet som erbjuder stöd till barn och familjer och den vilar på en grund av konventioner och lagar. Barnhabiliteringen har barnets bästa i fokus i form av delaktighet och inflytande. Begrepp som begriplighet, meningsfullhet, hanterbarhet kan göra listan längre. Anderson (2010) menar vidare att barnhabiliteringens verksamhet bär på en struktur med olika yrkesspråk som inte är förenliga med brukaren behov och förväntningar. Hon menar att det behövs en mötesplats där involverade i habiliteringsprocessen kan samtala och reflektera kring egna och andras uppfattning av centrala begrepp, förväntningar, behov och önskemål. Dessa mötesplatser finns men strukturen i mötena måste kanske bli tydligare. Begreppen måste tydliggöras i början av habiliteringplaneringen som är en del av arbetet på barnhabiliteringen där handledning ges som en insats. Handledningen måste vara uttalad från början anser informanterna i min studie. Andersson (2010) ser i sin studie att det är svårt för familjerna att förstå habiliteringsarbetet framförallt i samverkan med andra såsom kommun, LSS, skola, och försäkringskassa. I lärprocessen finns de yrkesverksamma och flertalet av informanterna, alla utom psykolog, svarade att de ville ha mer kunskap om handledning och att tydligheten inför brukarna skulle bli större och om vi menar samma sak med begreppet handledning.
6.2 Handledning som process
Granberg och Ohlsson (2009) menar att lärandet innefattar ett antal steg. Processen börjar i ett startläge där arbetet förstås, utförs och organiseras. Detta beskriver arbetsterapeut på ett sätt där information och instruktion är början till handledning. Lärandet är alltid på gång. Andersson (2010) menar att en insats inte kan betraktas som en isolerad företeelse utan som en del i en helhet där varje del är avhängig den andra. Habiliteringens arbete innebär samarbete med andra instanser i barnets/familjens nätverk. Handledning ges då som en insats.
Psykolog menar att det är den handledde som har störst ansvar i handledningen medan arbetsterapeut och specialpedagog menar att det är delat ansvar. Hawkins och
Hawkins och Shohet (2008) menar att den handledde i en konsultationshandledning har ett självständigt ansvar för att uppgiften ska lösas.
Handledning kräver delaktighet och måste ske över tid anser informanterna. I en adaptionsprocess måste det ske en anpassning mellan individ och omgivning. Detta ser jag som en process över tid. I denna process är handledning en insats. I denna process måste brukaren eller dess nätverk vara aktiva. Det finns processer som liknar handledning. Peterson och Vahlne (1997) menar att dessa processer kan tillfälligt ingå i eller vara delar av handledning men att de inte får förvecklas och bli centrala begrepp. De menar att handledaren måste vara tydlig med vad uppdraget är och i introduktionen tydliggöra vad kärnan i handledningen är. Blomh, Andersson och Andersson (2007) håller med om att det finns många gränsområden till handledning. När handledning pågår så måste det lämnas utrymme för egen reflexion. Informanterna uttrycker att i handledningen måste idéer och mål komma från den handledde och komma från det inre hos t.ex. mamman. Då måste det ges tid till egen reflexion för då blir det mer djup i handledningen.
Specialpedagog nämner ”Flödesmodellen” vid ett tillfälle där hon anser att vi anpassar oss i habiliteringsarbetet och använder olika ord till olika brukare men arbetar efter samma modell. Flödesmodellen förklaras enklas så här: Mottagande, första planering, kartläggning, prioriterad situation med analys och mål, handlingsplan, uppföljning med fortsatt planering och avslut. Arbetsterapeut och specialpedagog menar att det måste ske en lärprocess där alla är aktiva och den som blir handledd måste hitta sina svar själv.
6.3 Erfarenhetens och kunskapens betydelse för handledaren
I den pedagogiska teori som Dewey tagit fram betonas att erfarenhet och kunskap är två viktiga begrepp, som påverkar arbetet med barn och ungdomar Hartman, Lundgren och Hartman (2008).
Alla arbetsterapeuter, psykologer, sjuksköterska, sjukgymnaster, logoped och specialpedagoger anser att de handleder medan läkare, kurator och dietist har delade uppfattning om detta i enkäten. Efter intervjun berättade dietist att hon kunde tänka sig att sätta kryss i rutan för att hon handleder. Blohm, Andersson och Andersson (2007) skriver att handledning i vård och omsorg kan innebära att lära ut hur medicinering, hygien och vardagssysslor ska skötas. Råd kan ges men det är den som blir handledd dvs. brukaren som tar ställning till hur han eller hon vill ha det.
Logoped i min studie uttrycker att ibland kan personliga egenskaper vara viktigare än själva kunskapen. Tidigare studier av Andersson (2010) visar att i samtal med de yrkesverksamma framstår perspektiv på samverkan och inflytande, vilket skapar rolltagande, förhållningssätt, samtalet och professionalism. Rollen som habiliterare har förändrats och att ärlighet och lyhördhet är viktigt. Författaren tolkar detta som dubbelhet kring kunskap och lärande och mötet mellan yrkesspråk och vardagsspråk. Hon ställer frågan om någons kunskap och erfarenhet är mer värd än någon annans och därmed äger företrädande eller vidareutvecklas kunskap i det gemensamma lärandet i mötet och samtalet där flera olika perspektiv ingår. I min studie framkom att samarbete främjar och tillför kunskap mellan de olika yrkesgrupperna. Både logoped och sjukgymnast betonar detta.
Sjuksköterska anser att det finns mycket tyst kunskap i hennes arbete som är bra att ha med i arbetet med brukarna. Granberg och Olsson (2009) menar att tyst kunskap är subjektiv och intuitiv och den är svår att formalisera och dela med sig till andra. Mer utbildning behövs, anser 18 av 23 svaranden. Jag undersökte hur mycket de olika yrkesutbildningarna erbjöd kurser i handledning och ser att specialpedagog och psykolog har handledning med som obligatoriska kurser.
I enkäten svarade någon att handledning är kunskapsöverföring medan en annan svarade att konsultation är kunskapsöverföring. Hansson (1993) skriver att handledning och konsultation inte utesluter varandra. Det finns även flera olika former av konsultation men eftersom jag har valt att fokusera på handledning på Barn och ungdomshabiliteringen så fördjupar jag mig inte i dessa.
Erfarenhet påverkar. Granberg och Ohlsson (2009) anser vidare att demokratiska värderingar är en grund för erfarenhetsbaserat lärande och att det härstammar från Deweys och Lewins pedagogiska filosofier.
Fyra svaranden i enkätstudien anser att de inte handleder. Dietist svarade i enkäten att hon inte handleder men under intervjuns gång medgav hon att det kanske ändå var handledning som hon gav som insats. Nitton handleder och har lite olika utbildning, erfarenhet och syn på vad handledning är. Jag kan se tendenser till att informanterna anser att handledning är en form av undervisning i en lärprocess. Hartman, Lundgren och Hartman (2008) skriver att Deweys tankar kring erfarenhetens betydelse i undervisning är viktig men att vi måste ha en vettig filosofi om denna. Det innebär att ny kunskap, teorier och ny forskning måste finnas med för att det ska bli en bra undervisning men att erfarenheten inte ska förkastas.