Resultatdiskussion

Att göra en studie i synen på handledning inom Barn och ungdomshabiliteringen har varit både intressant och lärande. Det har varit svårt att referera till tidigare forskning inom området eftersom det inte finns så mycket relevant forskning kring detta inom habiliteringen. Handledning ingår i en lärprocess anser informanterna. Här nedan försöker jag mig på att visualisera lärprocessen.

Figur 3 Lärprocessen visualiserad som ett paraply där information, instruktion, konsultation och

handledning till barn, familj och nätverk ingår.

Specialpedagog och arbetsterapeut hade en diskussion kring begreppet lärprocess. Specialpedagogen fördjupar sig i detta och ser att det är en process som ska komma inifrån den som blir handledd. Arbetsterapeuten menar att det är en process som börjar med information, instruktion och ev. konsultation och mynnar ut i begreppet handledning.

Jag kan se en koppling mellan kurator och psykolog. Samtal för en förändring hos personen är inte en handledning. Kan någon yrkesgrupp på Barn och ungdomshabiliteringen förändra en person? Om det är personen själv som ska förändras måste det bli en lärprocess. Kan det bli det genom handledning? Att det måste vara en lärprocess och att det sker över tid framkom genom min studie. Målet i habiliteringsplaneringen måste vara tydligt. Anderson (2010) menar det har framkommit i hennes tidigare studie att föräldrar ofta upplever att målet är otydligt och att samarbetet mellan olika yrkesgrupper blir otydligt. I min studie anser informanterna att ett samarbete mellan olika yrkesgrupper kan leda till mer kunskap och erfarenhet. Som i sin tur leder till större tydlighet i habiliteringsarbetet med barn och familj. Om habiliteraren är tydlig i sin roll så blir målet tydligare. Som svar på min frågeställning ser jag att det finns ett behov av ett gemensamt begrepp eftersom de flesta informanterna anser att de handleder och att vi samarbetar både inom Barn och

ungdomshabiliteringen och med andra instanser såsom Försäkringskassa, LSS, skola och kommun. Det skulle bli tydligare för alla.

När kurator uttrycker att hon ger råd och stöd så bekräftas detta i Bakk och Grunewald (2004). De som arbetar på Barn och ungdomshabilitering, arbetar med stöd av tre lagar, nämligen hälso- och sjukvårdslagen, skollagen och LSS. Där står bl.a. ”att råd och stöd ska ges av experter med särskilda kunskaper om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionsnedsättningar”.

Att få vardagslivet att fungera är en komplex historia. Bakk och Grunewald (2004) skriver att den viktigaste hjälpen utifrån är realism och kunskaper om resurser och möjligheter, uppskattning och erkännande av familjens egen insats och hjälp att förlösa dess egna, inneboende resurser. I intervjun berättar specialpedagogen att handledning är att få familjer till att själv komma med förslag till förändring i vardagen. Ta vara på brukarens egen kompetens. Bakk och Grunewald (2004) skriver att det finns några ord som är viktiga önskvärda kvaliteter i samarbetet mellan anhöriga och experter i ett livsperspektiv nämligen öppenhet, ödmjukhet, empati, självinsikt, ärlighet, generositet och respekt för varandras verklighet. Här anser jag att logoped har fått stöd i sina tankar kring hur en handledare ska vara. Personliga egenskaper och att vara flexibel är ibland viktigare än själva kunskapen anser logoped.

Att erfarenhet spelar stor roll stämmer med Bakk och Grunewald (2004) beskrivning av experter. De beskriver att Barn och ungdomshabiliteringen arbetar med team där teammedlemmarna lär av varandra och de samordnar sina insatser. Teamet arbetar med en helhetssyn. Här funderar jag på om det påverkade min intervju av att alla informanter kom från ett och samma team. Säkert har det påverkat. Både jag och informanterna tyckte att det blev en intressant intervju och att det kommer att fortsätta en process i teamet där synen på handledning kommer att belysas i framtiden med jämna mellanrum.

När vi arbetar med människor räcker det inte med erfarenhet, kunskaper, metoder och teknik. En del av kompetensen handlar också om värderingar och att kunna välja handlingsalternativ utifrån ett humanistiskt synsätt, dvs. ett synsätt som betonar respekten för människans värdighet och rättigheter (Bakk och Grunewald 2004). Sjuksköterskan menar att vägledning är ett bättre begrepp än handledning och dietist anser att det är ordination och rådgivning som är grundläggande begrepp. Vid ordination så är det yrkesprofessionella som är aktiva. Vid konsultation är det brukaren som ber om råd och hjälp och är aktiv. Vid handledning är båda aktiva. Psykolog och

kurator menar att de har samtalet som prioritering. Kurator uttrycker att hon inte handleder utan ger vägledning. Handledning får hon själv för att utvecklas i sitt yrke. Sjukgymnast menar att det är hela vägen i möte med barn, familj och nätverk som är handledning. Först visar hon hur ett hjälpmedel fungerar sedan diskuterar de tillsammans kring hur, när och var det ska användas och då blir det handledning.

Vem bär ansvaret över handledningstillfällena? Psykolog menar att det är delat ansvar. Arbetsterapeut menar att det alltid är handledaren som bär ansvar.

Jag reflekterar över att föräldrar får mycket handledning och det nämns i gruppintervjun. Det framkom väldigt lite om att barn och ungdomar också har rätt till handledning. De ska vara delaktiga och insatserna ska vara begripliga.

Informanterna tyckte att det hade varit en lärorik stund och någon uttryckte efter intervjun att det hade varit en form av forum där de hade fått reflektera och lära sig mer om hur teamet tänker kring handledning. Anderson (2010) menar att det måste skapas mötesplatser där det finns rum och tid för reflexion för att det ska ske ett lärande.

Jag vill koppla begreppet handledning till konsultation där övervägande anser att handledning är kunskapsöverföring men att någon anser att konsultation är kunskapsöverföring. Ett gemensamt begrepp i regionen kan underlätta i bemötandet med brukarna. Eftersom 19 stycken informanter i enkätstudien anser att de handleder och begreppen på vad handledning är många så underlättar det om det finns ett gemensamt begrepp inom regionen på vad handledning står för. I ICF-CY klassifikation så betonas att det är viktigt med ett gemensamt språk och med begrepp som används för kontakter över hela världen. Då tänker jag att vi inom regionen måste börja i det lilla och göra en gemensam ordlista på olika begrepp som är aktuella och som används flitigt.

I skolans värld finns det mycket studier om handledning så där har jag fått hämta en del information. Jag har också hämtat information från Bladini (2004) och Andersson (2010) som jag anser vara relevanta studier för min undersökning. Jag tänker på att ”Ju snävare man definierar pedagogiken - desto bredare måste man definiera specialpedagogiken - och vise versa!” men som Rosenqvist (2007) också säger så måste man se pedagogik och specialpedagogik som kommunicerande kärl. Här vill jag komplettera med att ju snävare vi definierar begreppet handledning desto fler andra begrepp dyker upp som vi måste förhålla oss till och det är kanske som psykolog menar att brukarna får den insats de har rätt till oavsett vilket ord vi använder.

Jag har stött på många begrepp som skulle kunna bli underlag för fortsatta studier som: coachning, en till en handledning, dutthandledning, intensivhandledning, informationshandledning, sitt in handledning, prioriterad situationshandledning. Några av begreppen är förmodligen ord som har tillkommit för att förtydliga uppgiften. I tvärprofessionella team är reflektion och filosofi viktiga faktorer vilket jag fick stöd för i min studie. Där lyfter informanterna värdet av att få sitta ner och resonera om olika begrepp, vilket intervjustunden gav dem möjlighet till.

Slutsatsen är att det förekommer flera olika begrepp på samma insats som brukaren får. Att ha ett gemensamt begrepp för att öka begripligheten, delaktigheten och meningsfullheten vore önskvärt. Handledning är en lärprocess som ges över tid och som måste vara tydligt uttalat från början. Som arbetsterapeut säger ”vi måste våga lita på processen”. Erfarenheten spelat stor roll. Erfarenheten som vi får genom teamarbete blir till ett vuxenlärande som vi har god nytta av vid handledningstillfällen.

7.2 Till sist

Jag kan tänka mig att efter denna studie vända blickarna mot något mer omfattande. Barn och ungdomshabiliteringarna i regionen är många. Det arbetar många personer i olika yrkesgrupper. För att få högre validitet och större empiri så skulle det vara intressant att komplettera min studie. En annan vinkel på att fortsätta forska kan vara en studie i hur föräldrar upplever handledning. Skiljer det på av vem de får handledning? Hur uppfattar de handledning från olika yrkeskategorier? Kan vi ge handledning till barn och ungdomar? Vi ska lyssna på barnen och få dem att känna delaktighet. Ny forskning visar att även små barn har kunskap och har något att förmedla. Handledning kan leda till att ett beteende ska förändras. Lyssnar vi på barnet så kan den förändringen bli lättare att få till. Även barn som inte har ett talat språk kan förmedla något.

Enligt Rosenqvist (2007) så menar han i sin artikel att det som är sant idag kan falsifieras i morgon. Därför är det viktigt att fortsätta forskningen men det är också viktigt att förhålla sig till forskning så att den blir relevant. Jag hoppas att min studie kan bringa klarhet i hur ett tvärprofessionellt team på Barn och ungdomshabilitering tänker och reflekterar kring begreppet handledning. Jag hoppas också att andra enheter vill ta del av min studie och arbetet kring prioriteringar inom Barn och ungdomshabiliteringarna i Region Skåne kan dra nytta av resultaten.

Referenslista

Alvesson, Mats och Sköldberg, Kaj. (2008). Tolkning och reflektioner: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund. Studentlitteratur.

Andersson, Lotta. (2010) Samverkan mellan föräldrar och profession en studie om ICF i Barn och ungdomshabiliteringen. En studie i ämnet samhällsvetenskap. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.

Antonovsky. Aaron. (1991) Hälsans mysterium. Ljungbergs sätteri, Köping: Natur och Kultur.

Bakk, Ann och Grunewald, Karl. (2004) Omsorgsboken. Stockholm: Liber AB

Bell, Judith. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Printed in Denmark by Narayana Press. Lund. Studentlitteratur.

Bladini, Kerstin. (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion. Doktorsavhandling. Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstad: Universitetstryckeriet.

Blohm, Agneta, Andersson, Monica och Andersson, Jörgen. (2007) Handledning i vård och omsorg. Sundbyberg: Alfa Print,

Gjems. Liv. (1997) Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur.

Gjerde. Susann. (2004) Coaching, vad-varför-hur. Lund: Studentlitteratur.

Granberg. Otto, Ohlsson. Jon. (2009) Från lärandets loopar till lärandets organisation. Lund: Studentlitteratur

Grönquist. Gunilla. (2004) Handledning inom vård och omsorg ur ett psykosocialt perspektiv. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB.

Hansson. Ulla. (1993) Konsultationsmetodik för psykologer i skolan. Stockholm: Psykologiförlaget.

Hartman. Sven, Lundgren. Ulf P och Hartman. Ros Mari. (2008) Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur och Kultur.

Hawkins, Peter och Shohet, Robin. (2008) Handledning inom behandlande yrken. Lund: Studentlitteratur.

Holme, Idar Magne och Solvang, Bernt Kron. (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur

Larsson. Susanne. (2005). Handledning inom vård och omsorg. Höganäs: Bokförlaget Kommunlitteratur AB.

Lauvås. P, Handal.G. (2001) Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur.

Löwenborg. Christina och Nilson. Lisbeth. (Rapport 2002:2) Vad är verksamt i handledning – en kvalitativ undersökning. Forskning och utveckling för socialtjänstens individ och familjeomsorg. FoU Nordväst. Stockholms län.

Näslund. Johan. (1995). Handledning för yrkesverksamma - centrala aspekter. Linköpings universitet: Forum för organisations- och gruppforskning. FOG-rapport nr: 26

Patell, Runa och Davidsson, Bo. (1991). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Petersson, Bent Olof och Vahle, Lisa. (1997). Handledning – ett vårdpedagogiskt verktyg. Lund: Studentlitteratur.

Rosenqvist. Jerry (2007) Landvinning på väg mot en skola för alla. Pedagogisk Forskning i Sverige 2007 årg. 12 nr 2 s 109–118 issn 1401-6788

Åman. Kerstin. (2008) Ögonblickets pedagogik. Doktorsavhandling nr. 135. Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen.

Elektroniska källor.

Högskolan Jönköping http://hj.se/forskning/forskningsmiljoer/child/vad-ar-icf-och-icf-

cy.html (22.01.2011)

Socialstyrelsen (2011). Socialstyrelsens handledning för arbete med begrepp och termer. Artikelnr: 2011-2-12 Tillgänglig på Internet:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18246/2011-2-12.pdf

(12.12.2011)

Vetenskapsrådet

http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_princ

Bilaga 1

Kontaktenkät

1. Vilken yrkeskategori representerar du?

Läkare □ Vilket år blev du färdig

Sjuksköterska □ med din utbildning? ________

Dietist □

Specialpedagog □

Logoped □

Arbetsterapeut □

Sjukgymnast □

2. Anser du att du handleder i någon form? Ja □ Nej □ (Om du svarat nej på denna fråga kan du gå vidare till fråga 5)

3. Vilken sorts handledning utför du?

______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

4. Vid vilket/vilka tillfällen handleder du?

______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

5. Hur mycket utbildning i handledning har du fått i din yrkesutbildning?

______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

7. Känner du att du skulle behöva mer kunskap i handledning? Ja □ Nej □

8. Vilken typ av kunskap i så fall?

______________________________________________

9. Hur ser du på förhållandet mellan handledning och konsultation?

______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

Bilaga 2

Intervjufrågor.

Handledning ur olika synvinklar.

Berätta om dina erfarenheter av handledning.

Har du fått utbildning i handledning.

Har du själv fått handledning någon gång?

Vilken typ av handledning arbetar du oftast med?

Vad brukar handledningen handla om? Vilket syfte har den?

Vad vill du uppnå med handledningen?

På vilket sätt kan din handledning gagna brukarna?

Kan handledning bli negativt? På vilket sätt?

Hur ser du på chefens roll i förhållandet till arbetet med handledning?

Vilka egenskaper anser du kännetecknar en god handledare?