Analys

4.4.1. Förstå, Kunna, Vilja

I detta avsnitt ska jag analysera resultatet från den kvantitativa frekvensanalysen och den kvalitativa innehållsanalysen. Resultaten analyseras i relation till arbetsmodellen Förstå, Kunna, Vilja som beskrivits närmare i avsnitt 2.2.1.

-Förstå

Det genomsnittliga fördubblade ökningen av omnämnandet av barn och unga i FIN kan tyda på att församlingarna har tillräcklig kunskap om varför BKA ska göras och varför detta behövs. Eftersom denna studie bygger på FIN som textmaterial kan jag inte utläsa hur församlingarna informerats och i vilken grad. Det ökade omnämnandet av barn och unga kan ge en indikation på att församlingarna förstått hur och varför de ska implementera BKA i FIN. Omnämningarna är dock tagna ur sin kontext och resultatet kan bara ge en fingervisning om församlingarnas förståelse i frågan.

Det minimala konkretiserandet av barnets rättigheter i materialet kan vara ett uttryck för att församlingarna inte har förståelse för varför och hur de ska

genomföra BKA. Att de flesta församlingarna använder BKA i ett separat stycke eller som bilaga kan också tyda på avsaknad av förståelse varför BKA behöver få genomsyra FIN för att BKA ska implementeras.

-Kunna

Det genomsnittliga fördubblade ökningen av omnämnandet av barn och unga i FIN kan tyda på att församlingarna har tillräckliga möjligheter och resurser för att genomföra en BKA.

Det minimala konkretiserandet av barnets rättigheter i materialet kan vara ett uttryck för en avsaknad av resurser för att implementera BKA. Dessa resurser kan vara i form av kompetens och tid.

I resultatet ges en indikation på att de domkyrkoförsamlingar som uppgått i pastorat har ett mer ökat omnämnande av barn och unga i FIN än de församlingar som inte uppgått i pastorat. Detta kan visa att pastorat, med flera församlingar, har större resurser som kan gynna implementeringen av BKA. Omnämningarna av barn och unga är tagna ur sin kontext, och denna analys kan endast ge en fingervisning.

-Vilja

Det genomsnittliga fördubblade ökningen av omnämnandet av barn och unga i FIN kan tyda på att församlingarna har ett intresse av att genomföra beslutet och prioriterar att göra det. Omnämningarna är dock tagna ur sin kontext och resultatet kan bara ge en fingervisning om församlingarnas förståelse i frågan.

Det minimala konkretiserandet av barnets rättigheter i materialet kan vara ett uttryck för en avsaknad av vilja att ta hänsyn till barnets rättigheter vid författandet av FIN. Avsaknaden av vilja kan handla om att intresse för att implementera BKA saknas.

De icke-konkreta exemplen på hur barnets rättigheter är tänkta att konkretiseras i FIN kan visa att församlingarna har en vilja att implementera BKA, men saknar kompetens kring hur de ska arbeta med det på ett konkret sätt.

4.4.2. Barnrättsperspektiv, barnperspektiv och ett barns perspektiv

I detta avsnitt ska jag analysera resultatet från den kvantitativa frekvensanalysen och den kvalitativa innehållsanalysen. Resultaten analyseras i relation till hur ett barnrättsperspektiv, barnperspektiv och ett barns perspektiv beskrivits närmare i avsnitt 2.2.2.

Studien visar att omnämningen av barn och unga fördubblats, på en nationell genomsnittlig nivå, i FIN sedan BKA infördes år 2013. Dessa kraftiga ökningar korrelerar inte med ett stort användande av ett barnrättsperspektiv, barnperspektiv och ett barns perspektiv. Ett ökat omnämnde verkar inte innebära att församlingarna automatiskt tar hänsyn till barnets rättigheter.

Detta resultat är samstämmigt med Prouts forskning som visar hur införandet av Barnkonventionen ökat samhällets satsningar på barnets rättigheter, men att barnen ändå inte representeras på ett rättvist sätt genom användande av de olika perspektiven på barnets rättigheter. För att barnets rättigheter ska implementeras i samhället, så väl som i Svenska kyrkans församlingsinstruktioner, behöver strukturerna arbetas om i grunden. Om vuxna försöker föra in barnets rättigheter på ett vuxenanpassat sätt, kommer implementeringen av dessa försvåras. Exempel på vuxenanpassad implementering av barnets rättigheter är när vuxna lyfter fram barnets röster genom att ställa slutna frågor, eller styra var intervjuerna av barnen ska landa. Ett barns perspektiv behöver öppna upp för barnens egna frågor, erfarenheter och förutsättningar för att barnen ska representeras på ett rättvist sätt.

I denna studie har jag hittat uttryck för vuxenanpassad implementering av BKA. I de FIN som innefattar något eller några perspektiv på barnets rättigheter så har de flesta församlingarna implicerat BKA i FIN som en separat del eller bilaga. Detta kan vara en indikation på att församlingarna har brist på kompetens kring konsekvenserna av att inte låta BKA genomsyra hela FIN, vilket försvårar implementeringen av densamma. Enligt Prout kräver en lyckad implementering av BKA att den får ta plats och förändra rådande organisationsstrukturer i grunden. Att enbart använda BKA i ett separat stycke eller i en bilaga kan därför anses vara en form av en vuxenanpassad implementering i FIN.

4.4.1. Slutsatser

Har Svenska kyrkans beslut om införandet av barnkonsekvensanalyser förändrat omnämnandet av barn och unga i församlingsinstruktionen?

Denna studie visar att omnämnandet av barn och unga har en genomsnittlig fördubblad ökning när de 13 domkyrkoförsamlingarnas- och pastoraten FIN analyserats. Det finns ett samband mellan införandet av BKA i FIN år 2013 och ett ökat omnämnande av barn och unga i desamma. Trots den nationella genomsnittliga fördubblade ökningen av omnämnandet kan det variera kraftigt mellan församlingar, då omnämnandet minskat i vissa församlingar, men ökat i vissa. Resultatet visar ändå på en tydlig nationell genomsnittlig fördubblad ökning.

Slutsatsen som kan dras är att den genomsnittliga fördubblade ökningen av omnämnandet av barn och unga i FIN kan visa på att församlingarna har förståelse, resurser och vilja att implementera BKA. Däremot är omnämningarna tagna ur sin kontext, och resultatet av frekvensanalysen i sig själv kan endast ge en fingervisning.

På vilket sätt konkretiseras barnets rättigheter i de senast uppdaterade församlingsinstruktionerna?

Studien visar att de senast uppdaterade FIN från de 13 domkyrkoförsamlingarna- och pastoraten inte tar hänsyn till barnets rättigheter på ett rättvisande sätt. Detta beror på att församlingarna som helhet använder ett barnrättsperspektiv, barnperspektiv och ett barns perspektiv i en väldigt låg grad. Det finns några få utdrag på när församlingarna konkretiserar barnets rättigheter, men dessa är för få för att kunna uppvisa några generella trender kring hur församlingarna

konkretiserar barnets rättigheter i de senast uppdaterade