Avslutande reflektioner

5.4.1. Rekommendationer till Svenska kyrkan

Denna studie visar att omnämningen av barn och unga haft en nationellt genomsnittlig fördubblad ökning i FIN, medan konkretiseringen av barnets rättigheter i desamma är minimalt. Bristerna består i av att användandet av ett barnrättsperspektiv, barnperspektiv och ett barns perspektiv nästintill saknas.

Utifrån detta resultat kommer jag som magisterstudent och blivande präst ge några rekommendationer till Svenska kyrkan.

Liksom Edqvist Lendefors inventering av Svenska kyrkans implementering av BKA i församlingarna finns ett behov av att fler instanser än KO tydliggör varför barnets rättigheter är viktiga och varför BKA behöver göras inför beslut och i FIN. Ett biskopsbrev om barnets rättigheter vore därför att rekommendera. Denna studies resultat visar även att mer kompetensutveckling behövs. Utbildningar och resurser kring BKA finns, men frågan är hur de ska nå ut. Ett möjligt förslag är att göra BKA-utbildning obligatorisk för alla kyrkoherdar och kyrkoråd.

Enligt Prouts forskning kräver en lyckad implementering av BKA att den får genomsyra hela arbetet. I relation till detta och denna studie bör BKA vara integrerat i hela FIN och inte stå som en liten separat del i FIN eller i en tillhörande bilaga som inte får relevans i det pastorala programmet.

Här följer rekommendationerna i punktform:

• Ett biskopsbrev om barnets rättigheter

• Obligatorisk BKA-utbildning för kyrkoherdar och kyrkoråd

• Tydliggöra KOs paragraf 57 kap 5 § om att BKA ska genomsyra FIN och

inte föras in på ett vuxenanpassat sätt, i form av en bilaga eller separat stycke.

Sammanfattning

Denna studie har undersökt hur Svenska kyrkans beslut om införandet av BKA förändrat hur ofta barn och unga omnämns i FIN, samt hur barnets rättigheter konkretiserats i de senast uppdaterade FIN. Det empiriska materialet har bestått av de senast uppdaterade FIN från alla Svenska kyrkans domkyrkoförsamlingar- och pastorat före år 2013, samt de senaste uppdaterade FIN före oktober år 2020. För att studera detta har en implementeringsteori använts genom arbetsmodellen Förstå, Kunna och Vilja, samt ett barnrättsperspektiv, barnperspektiv och ett barns perspektiv. Det teoretiska ramverket har använts i relation till en kvantitativ frekvensanalys och en kvalitativ innehållsanalys.

Studiens slutsatser visar att omnämnandet av barn och unga fördubblats i genomsnitt i FIN sedan BKA blev obligatoriska i desamma. Trots detta tar församlingarna inte hänsyn till barnets rättigheter på ett rättvisande sätt eftersom endast ett fåtal exempel på detta går att finna i FIN i fråga. Detta resultat korrelerar med Prouts forskning som visar hur införandet av Barnkonventionen ökat samhällets satsningar på barnets rättigheter, men att barnen ändå inte representeras på ett rättvist sätt genom användande av de olika perspektiven på barnets rättigheter

Referenser

Tryckta källor

Alanen, Leena. 2001: Childhood as a generational condition: Children’s daily lives in a central Finland town. I L. Alanen & B. Mayall (red.). Conceptualizing child-adult relations. London: Falmer.

Alenbrand, Emma och Bodin, Emma. 2018. Låt barnen ta plats – hur och varför barn bör

inkluderas i kommunala planprocesser. Örebro universitet.

Edqvist Lendefors, Louise. 2019. Inventering av barnkonsekvensanalyser i Svenska kyrkan. En

nulägesanalys. Coompanion Göteborgsregionen, beställt av Svenska kyrkans kyrkokansli.

Eliasson, Annika. 2012. Kvantitativ metod från början. 2:4 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Gustafsson, Lars H. 2016. Barnets mänskliga rättigheter i kyrkan. Stockholm: Verbum

Halldén, Gunilla. 2003. Barnperspektiv som ideologiskt och/eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk forskning i Sverige 8(1-2): 12-13.

Hjelm, Titus. 2014. Understanding the New Visibility of Religion. Journal of religion in Europe (7)(3-4): 203-222

LeCompte, Margaret D. & Goetz, Judith Preisle. 1982. Problems of reliability and validity in

ethnographic research. Review of educational research 2 (1): 31-60

Lundquist, Lennart. 1992. Förvaltning, stat och samhälle. Lund: Studentlitteratur

Lundquist, Lennart. 1987. Implementation steering: an actor-structure approach. Lund: Studentlitteratur

Pettersson, Per och Leis-Peters, Annette. 2015. Religion i Sverige: kontinuitet och förändring. I Lövheim, Mia och Nordin, Magdalena (red.). Sociologiska perspektiv på religion i Sverige. 1:a uppl. Malmö: Gleerups utbildning

Demker, Marie. 2016. Vilken plats vill kyrkan ha i den offentliga debatten? I Bäckström, Anders och Wejryd, Anders (red.). Sedd men osedd: om folkkyrkans paradoxala närvaro inför 2020-talet. Stockholm: Verbum

Malterud, Kirsti. 2014. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Norberg, Susanna och Norberg, Johan R. 2020. Barnkonventionen och föreningsidrotten –

Prout, Alan. 2003. Participation, policy and the changing conditions. I Hallet, Christine & Prout, Alan (red.). Hearing the voices of children: social policy for a new century. London/New York: RoutledgeFalmer

Sannerstedt, Anders. 2001. Implementering – hur politiska beslut genomförs i praktiken. I Rothstein, Bo (red.). Politik som organisation – Förvaltningspolitikens grundproblem. 3. Uppl. Stockholm: SNS förlag.

Selander, Sven-Åke. 2010. Barnkonventionen och barns bästa i kristna trossamfund. I Englundh, Elizabeth & Borgehammar, Stephan (red.). Barnkonventionen 20 år. Skellefteå: Artos & Norma, 49-80.

Svenska kyrkan, Kyrkokansliet. 2013. Handbok för barnkonsekvensanalyser i Svenska kyrkan.

Svenska kyrkan, Kyrkokansliet. 2016. Handbok för barnkonsekvensanalyser i Svenska kyrkan

2016.

Svenska kyrkan, Kyrkomötet. 2012. Kyrkomötesprotokoll.

Svenska kyrkan, Kyrkomötet. 2012 KsSkr 2012:3

Theil, Erika. 2020. ”Att försvara människors rätt och stå på de förtrycktas sida” En kvalitativ studie

om implementering av mänskliga rättigheter i Svenska kyrkan. Göteborgs universitet.

Elektroniska källor

Regeringen. 2019. Frågor och svar om barnkonventionen som lag.

https://www.regeringen.se/artiklar/2019/12/fragor-och-svar-om-barnkonventionen-som-lag/ (Hämtad 2020-10-27).

Regeringen. 2020. Idag blir barnkonventionen svensk lag.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/01/idag-blir-barnkonventionen-svensk-lag/ (Hämtad 2021-01-04).

Sundsvalls tidning. 2017. Nya möjligheter för kyrkan i sekulariserad tid. https://www.st.nu/artikel/nya-mojligheter-for-kyrkan-i-sekulariserad-tid (Hämtad 2021-01-17).

Svenska kyrkan. 2019. Barnkonsekvensanalys och FIN.

https://internwww.svenskakyrkan.se/barnochunga/barnkonsekvensanalys-och-fin (Hämtad 2020-11-10).

Svenska FN-förbundet. Så skyddar FN de mänskliga rättigheterna.

https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor-fn/fns-arbete-med-manskliga-rattigheter/sa-skyddar-fn-de-manskliga-rattigheterna/ (Hämtad 2020-12-21)

Unicef. Barnkonventionen.

Församlingsinstruktioner

FIN 1a Göteborgs domkyrkoförsamling 2011

FIN 1b Göteborgs domkyrkoförsamling 2015

FIN 2a Härnösands domkyrkoförsamling 2008

FIN 2b Härnösands domkyrkoförsamling 2015

FIN 3a Karlstads domkyrkoförsamling 2011

FIN 3b Karlstads pastorat 2019

FIN 4a Linköpings domkyrkoförsamling 2007

FIN 4b Linköpings domkyrkopastorat 2020

FIN 4b Linköpings domkyrkopastorat, bilaga 2020

FIN 5a Luleå domkyrkoförsamling 2012

FIN 5b Luleå domkyrkoförsamling 2019

FIN 6a Lunds domkyrkoförsamling 2007

FIN 6b Lunds pastorat 2020

FIN 7a Skara domkyrkoförsamling 2012

FIN 7b Skara pastorat 2020

FIN 8a Stockholms domkyrkoförsamling 2011

FIN 8b Stockholms domkyrkoförsamling 2016

FIN 9a Strängnäs domkyrkoförsamling 2012

FIN 9b Strängnäs domkyrkoförsamling 2020

FIN 10a Uppsala domkyrkoförsamling 2011

FIN 10b Uppsala pastorat 2019

FIN 11a Visby domkyrkoförsamling 2002

FIN 11b Visby domkyrkoförsamling 2015

FIN 12a Västerås domkyrkoförsamling 2007

FIN 12b Västerås pastorat 2019

FIN 13a Växjö domkyrkoförsamling 2008