6.1 Goda kompetenskomponenter är avgörande för vägled-
ningens kvalité
Informanterna menar att vägledarrollen har förändrats under senare år och de säger att den är viktig ur samhällssynpunkt eftersom det idag finns fler individer som behöver mer stött- ning. De beskriver att rollen är en kombination av en navigatör, coach och medmänniska i samma stund vilket kan jämföras med Castells (1998, 2000, 2002) beskrivning av ett nytt samhälle där kravet på flexibla kompetenser vuxit fram och gjort att individer själva får ta eget ansvar för arbetet och vilka prioriteringar de gör. Även Ellström (1992) menar att kompetens är en individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situa- tion eller kontext. Informanterna menar att det viktigaste för dem är att vara empatiska, icke dömande och duktiga på att anpassa sig efter de olika sökande och deras behov och att kun- na ta till sig information från många olika kanaler. De förklarade att de med tiden har ut- vecklat sina egna vägledningsmodeller med inspiration ifrån kunskaper inom psykologi, beteendevetenskap och kunskaper om olika förhållningssätt i vägledningen samt de egna livserfarenheterna. Utifrån detta ser vi att våra informanter reflekterar och utvärderar sig själva och sina metodval i vägledningssituationerna för att uppnå bästa resultat. Ellström (1992) har delat upp kompetens i fem viktiga kompetenskomponenter där kognitiva färdig- heter är avgörande för skapandet av kompetens. Av dem är det den högre kognitionens komponent, så kallad metakognition som Ellström betonar som den allra viktigaste. Utifrån Ellströms resonemang om metakognition, avser det individens förmåga att reflektera över sitt sätt att handla i arbetssituationen och kunna utvärdera om man har förstått vad man har lärt sig och vad man ska använda den nya kunskapen till. Därför kan man anta att informan- terna använder metakognition för att reflektera över sitt sätt att bemöta de sökande och ut- veckla nya och fler strategier i vägledningen.
6.2 Nätverkande och organisationskultur som främjar läran-
de
Resultatet av intervjuerna visar att det finns goda möjligheter på informanternas arbetsplat- ser till kompetensutveckling genom regelbundna kurser eller seminarier. Det var dock flera av informanterna som nämnde att det inte var styrt uppifrån vilken typ av kompetensut- veckling som man tar del av. Utifrån det resonemang som Södergren (2008) för kring orga- nisationer styrda utifrån managementperspektivet respektive kunskapsperspektivet ser vi att de organisationer som våra informanter verkar inom är mer av kunskapsinriktade organisa- tioner. I kunskapsinriktade organisationer menar Södergren (2008) att lärandet sker interak- tivt och kunskaper utvecklas i samverkan mellan individer, något som våra informanter också menar då de talar om hur viktigt det är med samverkan och nätverkande. Samtidigt betonar Södergren (2008) att de kunskapsinriktade organisationerna är svaga system i och med att otydliga ramar, luddiga metoder och verktyg samt otydliga rollfördelningar ställer mer krav på de enskilda individerna i organisationerna. Fyra av våra informanter menade att de själva i hög grad kan styra valet av kompetensutveckling och sade att deras egna driv och intresse spelar in när de väljer utvecklingsområde. För att förbättra sina arbetslivskun- skaper förespråkade de mer samverkan med framförallt näringsliv och olika organisationer för att lära sig mer om det föränderliga arbetslivet och trender på arbetsmarknaden. Utifrån Castells (1998, 2000, 2002) teori om nätverkssamhället, kan informationsteknologin och andra kommunikationshjälpmedel ge individer möjligheter att vidga sitt sociala nätverk och bidra till ny kunskap.
6.2.1 Risken för ökat utanförskap
Castells menar att det nya sättet att interagera och ta in kunskap är positivt för de individer som klarar av att leva upp till det nya samhällets krav medan de som inte är lika flexibla hamnar utanför. En av våra informanter nämnde just denna fara när han talade om det väx- ande entreprenörskapet. Han såg att de individer som har ett inre driv och möjlighet att star- ta egna företag blir den starka, framgångsrika gruppen i samhället medan de som av olika anledningar inte klarar att leva upp till de krav som ställs får lägre statuts i samhället. Han
menade att detta bidrar till ökade samhällsklyftor. Alla våra informanter talade om att de möter allt fler individer som har behov av mer stöttning då de av olika anledningar befinner sig i utanförskap och betonade att deras roll som vägledare är mycket viktig ur samhälls- synpunkt. Fyra av dem sa även att det är av största vikt att vägledning kommer in tidigt i skolan för att förbereda individer för de olika val de kommer att ställas inför, vilket går att jämföra med vad Castells skriver om behovet av en ny pedagogik som måste bygga på in- teraktivitet, personalisering och utveckling av självständig förmåga att lära och tänka för att stärka individer. Han menar att det behövs en vidare form av utbildning som ger plats för att förvärva den intellektuella begåvningen till ett livslångt lärande. Även Giddens (2003) talar om det livslånga lärandet och pekar på att vi i dagens samhälle allt oftare frångår det traditionella sättet att lära och istället talar han om lärande som sker i en mängd olika miljö- er, till exempel genom vänner, internet, arbetsplats och seminarier, något vi även kan se i svaren från våra informanter.
6.3 Sammanfattning av analys
I likhet med Castells beskrivning av ett nytt nätverkssamhälle där kravet på flexibla kompe- tenser vuxit fram och gjort att individer själva får ta eget ansvar för arbetet och de priorite- ringar de gör, menar våra informanter att kraven på vägledarrollen idag är större och inne- bär mer flexibilitet. Utifrån våra informanters svar kan vi se att de reflekterar och utvärde- rar sig själva och sina metodval för att förbättra kvalitén i vägledningen, en process som Ellström benämner som metakognition.
Det framgår att risken för utanförskap ökar för de som av olika anledningar inte har så lätt att ta till sig den nya informationen och omvandla den till kunskap, menar Castells, och även en av våra informanter varnar för ett ökat utanförskap när det gäller det växande ent- reprenörskapets krav och de egenskaper som krävs för att bli en lyckad entreprenör. Både Castells och Giddens talar om vikten av satsningar som främjar lärande i olika miljöer och på så vis bidrar till det livslånga lärandet.