5. Resultat
5.1 Synen på rollen som vägledare
I stort ser informanterna sin roll som vägledare som en mycket viktig roll i samhället. Flera av dem beskrev att de är en kugge mellan de sökande och omvärlden men att de ytterst har ett individcentrerat perspektiv. En annan beskrivning var att man som vägledare fungerar som ett bollplank och att man får vara med och göra skillnad. En av informanterna beskrev vägledarrollen som: ”Väldigt spännande roll att få vara med människor på vägen till sina mål”
Förhållningssättet som informanterna har i mötet med de sökande sades vara en bland- ning av psykologinriktat och coachande och de menade att det första mötet är oerhört vik- tigt. Genom att vara inkännande och lyssna aktivt och anpassa sig efter den sökande ändras också förhållningssättet efter situation och sökande. Flertalet av informanterna nämnde att det är väldigt viktigt att vara empatisk och inte döma människor på förhand. En av dem ut- tryckte det som: ”Att kunna se människor, inte se ytan”.
Fyra av informanterna var väldigt tydliga när de pratade om hur viktig vägledarrollen är för samhället. De sa att det är av största vikt att vägledning kommer in tidigt i skolan för att förbereda barn och ungdomar inför studier och arbetslivets olika val. Den femte informan- ten var inte lika tydlig med att rollen som vägledare var viktig just ur samhällets synpunkt, utan betonade mer vikten av sin roll på arbetsplatsen.
Att som studie- och yrkesvägledare skapa samverkan med arbetsförmedlingen, närings- livet och socialtjänsten framhölls också som viktigt för att hålla sig uppdaterad kring ar- betslivsfrågor och därmed kunna ge de sökande en större bredd i vägledningen.
”På nationell nivå märks det att det satsas på vägledning, även om det ännu inte alltid märks av ute i kommunerna”, menar en av informanterna.
5.1.1 Så har rollen förändrats
I takt med arbetslivets förändringar och den allt mer globaliserade världen har informanter- na märkt av att vägledarrollen har förändrats. Alla informanter menade att de träffar allt fler sökande som har olika neuropsykiatriska diagnoser, såsom adhd, aspergers syndrom och dyslexi. Även ungdomar som av olika anledningar mår dåligt och inte har fullgjort gymna- siekompetensen och står utanför arbetsmarknaden blir allt vanligare bland de sökande. Detta har gjort att vägledarrollen har blivit mer av en stöttande roll. Det i sin tur leder i många fall till att det oftare krävs mer än en träff eftersom dessa sökande i större utsträck- ning behöver återkoppling för att klara av att nå sina mål och vara motiverade.
5.1.2 Bemötandet utifrån teorier, metoder och verktyg
Informanterna sa att vägledningsteorier sitter i ryggmärgen och betonade samtidigt hur vik- tigt det är att lägga fokus på den sökande och inte på vilken teori man ska använda i samta- let. Att redan från början vara noga med så kallat varmprat för att skapa en relation, till ex- empel genom att använda humor eller hitta en gemensam beröringspunkt, nämnde en in- formant mer specifikt.
Den teoretiker som alla informanter tyckte att de har som en grund i sin egen vägledning är Egan. Genom utbildningen har de fått med sig kunskaper från Eganmodellen som de sa sig fortfarande ha nytta av i vägledningssamtalen. Det som nämndes som särskilt viktigt var de olika samtalsfaser som Egan har med i sin modell (se Egan, 2007, The Skilled Helper).
Informanterna förklarade att de med tiden har utvecklat sina egna vägledningsmodeller med inspiration ifrån sina kunskaper inom psykologi, beteendevetenskap och kunskaper om olika förhållningssätt i vägledningen, såsom till exempel det lösningsfokuserade eller det coachande förhållningssättet samt de egna livserfarenheterna. De konkreta verktyg som studie- och yrkesvägledarna nämnde att de använder sig av var bland annat Peavy’s Life Space Map (se s. 301-311,313 Career Development and Systems Theory), skalfrågor, ut- manande frågor, olika kort, mind-maps, personlighetstester och att skriva och rita. Dessut- om sa flera av informanterna att de borde jobba mer med gruppvägledning som en metod eftersom de menar att det kan ske mycket positivt i grupprocesser.
5.1.3 Vägledaren – en siare kring arbetslivets trender
När informanterna berättade om de sökandes frågor om yrken och arbetsliv framkom att väldigt många sökande vill veta vilka yrken de ska satsa på och hur arbetslivet kommer att se ut i framtiden. Informanterna sade att det var i princip omöjligt att sia om framtiden, men att de brukade hänvisa de sökande till olika arbetsmarknadsprognoser, till exempel till SCB’s, SACO’s och Arbetsförmedlingens prognoser. Informanterna framhöll att det främst är ungdomar som vill få besked om vilka förutsättningar som finns på arbetsmarknaden framöver. Det kan vara frågor om lön, om var jobben finns och vilka vägar man kan gå för att komma till det arbete man är intresserad av. Istället för att ”servera” de sökande med färdiga svar eller besvara utifrån sina egna åsikter brukar informanterna uppmana de sö- kande att ställa dessa frågor till personer som arbetar inom det yrke som de är intresserade av. På så vis kan de med hjälp av någon som är insatt på riktigt, bilda sig en mer rättvis uppfattning av det yrket. En fråga som alla sa att de inte sällan får är frågan: ”Vad tycker du att jag ska satsa på?”. Den frågan menar de är mycket vanlig och en typisk fråga som de inte varken kan eller får besvara som vägledare. Andra vanliga frågor som har ökat de se- naste åren är frågor som rör kompletteringar av betyg inför högskolestudier och frågor om YH- utbildningar. Detta säger informanterna beror på att många ungdomar idag inte har fullgjort gymnasieutbildningen och att YH- utbildningar har blivit mycket populära, främst bland ungdomar för att de ofta leder till arbete direkt efter avslutat utbildning.
En av informanterna beskrev att han på de sökandes frågor märker av trender från tv- se- rier och tv- program. Det kommer många sökande med frågor om just de yrken som de ak- tuella tv- serierna och programmen handlar om. För tillfället är det främst yrken såsom ad- vokat, läkare, ambulanssjukvårdare och inredare som kommer på tal. Han sa att många av de sökande gärna vill ha ett arbete som är välbetalt och ”fint”. Med tanke på att så många vill tjäna mycket pengar så ansåg han att det var konstigt att inte fler sökande intresserade sig för hantverksyrken:” Där finns det alltid arbete och pengar att tjäna”, sa informanten angående hantverksbranschen.