Med betoning på yrkesvägledning- en undersökning av studie- och yrkesvägledares syn på sin roll, entreprenörskap och kompetensutveckling

Examensarbete

15 högskolepoäng

Med betoning på yrkesvägledning

- En undersökning av studie- och yrkesvägledares syn på

sin roll, entreprenörskap och kompetensutveckling.

With

an emphasis on

career guidance

-A study of career counselors views on their

role

,

entrepreneurship and

competence development

.

Caroline Franklin

Marie Hagström

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Jan Anders Andersson Slutseminarium 2011-12-14 Handledare: Thomas Persson Lärarutbildningen

Fakulteten för lärande och samhälle

Sammanfattning

I arbetet har undersökts hur studie- och yrkesvägledare som vägleder vuxna, ser på sin roll i dagens föränderliga samhälle och om de anser sig ha tillräckligt med kompetens inom den nya tidens arbetsliv, med betoning på kunskaper om entreprenörskap. Dessutom hur kom-petensutvecklingen kring arbetslivskunskap sker på respektive arbetsplats.

Resultatet visade att informanterna i likhet med Castells utgångspunkter i teorin om nät-verkssamhället, menade att nätverkande är det vanligaste sättet att ta in ny kunskap. Infor-manternas syn på vägledarrollen är att den är en viktig funktion i dagens samhälle då vuxna och ungdomar behöver allt mer stöttning och navigeringshjälp när de står inför valsituatio-ner kopplade till studier och yrkesliv. Gällande möjligheterna till kompetensutveckling inom arbetslivsfrågor framhöll alla informanter att de regelbundet har möjlighet att utveck-las på sin arbetsplats men de förespråkar ett ökat utbyte med näringsliv och organisationer som förbättringsåtgärd. Det visade sig att flera av våra informanter själva varit egenföreta-gare och därför hade goda kunskaper kring entreprenörskap och vad det innebär.

Slutsatsen av undersökningen är att vägledares kompetenskrav har förändrats i samklang med nätverkssamhällets framväxt. I kunskapsorienterade organisationer likt de som infor-manterna arbetar inom krävs, i enlighet med Ellströms kompetenskomponentteori att indi-vider är metakognitiva. Genom metakognition kan de reflektera över hur de tar in informa-tion och därefter använda kunskapen medvetet vilket främjar livslångt lärande.

Nyckelord: studie- och yrkesvägledare, arbetslivsförändringar, livslångt lärande, kompe-tensutveckling, entreprenörskap

Förord

Det har varit en intensiv period av inläsning av tidigare forskning och bearbetning av empi-riskt insamlat material, där vi har lärt oss mycket om dagens samhälle och de krav som ställs på vägledare ute i de olika organisationerna.

För att kunna genomföra denna undersökning behövde vi naturligtvis intervjua studie- och yrkesvägledare. De fem vägledare som ställde upp på intervjuer vill vi tacka för gott bemötande och intressanta och uttömmande svar på våra frågor som gjort detta arbete möj-ligt!

Innehåll

1. Inledning ... 7

1.1 Vägledarrollen i förändring; från yrkesvalslärare och syokonsulent till studie- och yrkesvägledare ... 7

1.2 Dagens flexibla arbetsmarknad ... 8

1.2.1 Ökat behov av livslång vägledning och entreprenöriellt lärande ... 8

1.3 Problemformulering ... 10

1.4 Syfte och frågeställningar ... 10

1.5 Arbetets disposition ... 11

2. Tidigare forskning ... 12

2.1 Vägledarrollen i en dynamisk värld ... 12

2.1.2 Vägledare behöver mer kunskaper inom arbetslivet ... 14

2.2 Den nya tidens arbetsliv ... 15

2.2.1 Flexibilitet, mobilitet och entreprenörskap ... 15

2.2.2 En snabbt växande grupp på arbetsmarknaden... 16

2.3 Lärande och organisation ... 17

2.4 Sammanfattning av tidigare forskning ... 19

3. Teoretiska utgångspunkter ... 21

3.1 Castells teori om nätverkssamhället ... 21

3.1.1 Lärande i nätverkssamhället ... 22

3.1.2 Giddens och livslångt lärande... 22

3.2 Ellströms kompetenser ... 23

3.2.1 Teorin om metakognition ... 24

3.3 Management- och kunskapsperspektiv ... 24

3.3.1 Taylorismen ... 24

3.3.2. Organisation som främjar lärande ... 25

3.4 Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter ... 27

4. Metod ... 28

4.1 Metodval ... 28

4.2 Urval ... 29

4.4 Bearbetning av data ... 30

5. Resultat ... 31

5.1 Synen på rollen som vägledare ... 31

5.1.1 Så har rollen förändrats... 32

5.1.2 Bemötandet utifrån teorier, metoder och verktyg ... 32

5.1.3 Vägledaren – en siare kring arbetslivets trender ... 33

5.2 Kunskaper om och upplevelser av det växande entreprenörskapet ... 34

5.2.1 Informanternas erfarenheter ... 34

5.2.2 Kunskaper genom utbildning, samverkan och kompetensutveckling ... 35

5.3 Så sker kompetensutveckling kring arbetslivet i respektive organisation ... 35

5.3.1 Kurser, seminarier och olika utbyten ... 35

5.3.2 Vikten av arbetslivskunskap ... 36

5.3.3 Informanternas egna förslag till ökad kompetens... 36

5.4 Sammanfattning av resultat ... 37

6. Analys av resultat ... 38

6.1 Goda kompetenskomponenter är avgörande för vägledningens kvalité ... 38

6.2 Nätverkande och organisationskultur som främjar lärande ... 39

6.2.1 Risken för ökat utanförskap ... 39

6.3 Sammanfattning av analys ... 40

7. Diskussion ... 41

7.1 Vägledningens utmaningar ... 41

7.1.1 Organisation som främjar livslångt lärande ... 42

7.2 Betydelsen av metodval och urval ... 42

7.3 Förslag till vidare forskning ... 43

Referenser ... 44

Bilaga 1.

Intervjuguide

... 47

Bilaga 2.

Etisk deklaration och etiska riktlinjer för studie- och yrkesvägledning, Sveriges vägledarförening

... 49

1. Inledning

Här ges en bakgrund till det valda ämnet och problemställning formuleras i kapitel 1.3.

1.1 Vägledarrollen i förändring; från yrkesvalslärare och

syokonsulent till studie- och yrkesvägledare

Redan på 1950- talet var vägledning organiserad i grundskolan. På den tiden var det en yr-kesvalslärare med dubbel anställning inom skola och AMS(Arbetsmarknadsstyrelsen) som vägledde eleverna inom studier och yrkesliv. Den dubbla anställningen bidrog till att yrkes-valsläraren hade ett nära samarbete med arbetslivet och uppdraget innebar i stor utsträck-ning att informera om yrken så att eleverna kunde ”matchas” mot efterfrågan på arbets-marknaden. Under 1970-talet skedde en stor organisatorisk förändring av vägledningen. Från att vägledaren var en yrkesvalslärare med arvodesanställning hos AMS ändrades tjäns-ten till att bli en syotjänst på heltid. Syokonsulentjäns-tens roll blev även mer av en kompensato-risk roll än tidigare och detta gick hand i hand med 70- talets ideologiska tankar om jämlik-het och solidaritet. På 1980-talet fick vägledningen öronmärkta resurser och syoutbildning-en utökades gsyoutbildning-enom att ävsyoutbildning-en innehålla samtalsmetodik. Ute i skolorna lades mer fokus på själva vägledningssamtalet och individens perspektiv. Under 1990-talet var det många syo-konsulenter som var anställda i skolorna men i och med den ekonomiska krisen drogs allt eftersom tjänster in eller slogs samman och blev mer administrativa till sin natur (Lovén 2000).

De flesta studie- och yrkesvägledare arbetar än idag främst i skolans värld och är då hu-vudsakligen inriktade på att vägleda elever kring utbildningsfrågor. Studie- och yrkesväg-ledarexamen erhålls efter en treårig högskoleutbildning (180 hp) på något av de tre lärosä-tena, Umeå Universitet, Stockholms Universitet eller Malmö Högskola. Utbildningen inne-håller samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga studier varvat med yrkespraktik

och studenterna får goda kunskaper inom samtalsmetodik och väglednings- och karriärteo-rier. En studie- och yrkesvägledares främsta uppgifter beskrivs av Sveriges Vägledarföre-ning vara; att vägleda människor i olika åldrar och vid olika tillfällen när de står inför val av yrke, studier och vid behov av livs- och karriärplanering. Även att guida klienter bland information, vägleda kring beslutsfattande och motivationsskapande samt att bidra till ökad självkännedom. Vägledaren har alltid klienten i centrum och yrkesetiken kan härledas ur FN’s deklaration om de mänskliga rättigheterna, EU’s resolution om vägledning 9286/04 samt Etisk deklaration och etiska riktlinjer för studie- och yrkesvägledning (Sveriges Väg-ledarförening, 2007), se bilaga 2.

1.2 Dagens flexibla arbetsmarknad

Med stor sannolikhet kommer kraven på näringsliv och offentliga organisationer till flexibel omvärldsanpassning att leda till ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Detta in-nebär att individer, organisationer och samhälle måste upprätthålla en ständig bered-skap för omställning.

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), 2009

1.2.1 Ökat behov av livslång vägledning och entreprenöriellt lärande

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (2009) beskriver att det nya flexibla ar-betslivet leder till ett ökat behov av stöttande funktioner på arbetsmarknaden. Så för att möta det ökade behovet av vägledning både hos ungdomar och hos vuxna har många väg-ledningstjänster börjat organiseras utanför skolväsendet i till exempel kommunala vägled-ningscentrum. Dessutom har många privata företag uppstått som inriktar sig på att vägleda inom utbildning och karriär (Nilsson 2005). Det europeiska policynätverket för livslång vägledning, ELGPN, skriver i en rapport från arbetsåren 2009–2010, om två

EU-resolutioner från utbildningsrådet (20041; 20082) som har belyst behovet av starka vägled-ningstjänster för alla åldrar, eller så kallad livslång vägledning, för att människor ska ut-veckla förmågan att hantera sitt lärande, sin karriär och sina övergångar mellan och inom utbildning och arbete. Den livslånga vägledningens syfte beskrivs vara att uppnå både soci-ala och ekonomiska mål; en ökad effektivitet inom utbildning och arbetsmarknad genom att bidra till färre avhopp från studier och mindre obalans mellan utbud och efterfrågan på ar-betsmarknaden samt till ökad produktivitet. Det framkommer i rapporten att det både i

Sverige och i övriga Europa är invandrare från länder utanför Europa, de med funktions-nedsättningar och ungdomar som är mest utsatta när arbetsmarknaden har förändrats. Med detta som bakgrund har politiker både i Sverige och i EU betonat att vägledning har en vik-tig roll när det gäller att stötta dem i utanförskap och bidra till att fler individer hamnar i sysselsättning. En sysselsättningsstrategi för EU antogs första gången av det Europeiska rådet i Lissabon år 2000 och denna kallas för Lissabonstrategin (ELGPN, 2009–2010). Det strategiska målet för unionen löd:

Den Europeiska unionen ska bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kun-skapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning.

Regeringen, 2007

I Lissabonstrategin betonades vikten av att satsa på livslångt lärande som innebär att alla ska ha möjligheter att utveckla sin kompetens genom hela livet och i Utbildning 2020 (re-geringen, 2011) står att livslångt lärande och rörlighet ska bli till verklighet genom att för-bättra utbildningens kvalitet och effektivitet, samt att öka kreativiteten och innovationsför-mågan, inklusive företagarandan, på alla utbildningsnivåer. Utifrån dessa mål har regering-en i dregering-en nya skollagregering-en lagstadgat kring regering-en bättre tillgång av vägledning i skolan. I Utma-ningar för skolan - Den nya skollagen och de nya reformerna 2011, står dessutom att det

entreprenöriella lärandet ska genomsyra hela gymnasieskolan. Med detta menas att elever-na ska ha möjlighet att fördjupa sig i entreprenörskap och företagande inom alla program (Skolverket, 2011).

Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan ut-bildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att hjälpa elever och studerande att utveckla och ta till vara på de kunskaper, kompetenser och förhållningssätt som be-hövs. Mycket av det som utmärker en bra entreprenör - förmågan att lösa problem, tänka nytt, planera sitt arbete, ta ansvar och samarbeta med andra - är också egenskaper som studerande på olika nivåer behöver utveckla för att klara sina studier och för att bli framgångsrika i vuxenlivet.

1.3 Problemformulering

Med tanke på förändringar på arbetsmarknaden såsom ett ökat entreprenörskap å ena sidan och ett ökat utanförskap å andra sidan, samt att vägledning fått en större betydelse när det gäller att främja sysselsättning, undrar vi om dagens studie- och yrkesvägledare har tillräck-liga arbetslivskunskaper för att vägleda vuxna kring arbetslivsfrågor. Med begreppet ar-betslivskunskap menar vi kunskaper om arbetslivet i både vid och snäv bemärkelse. Det kan innefatta förståelse för de mekanismer som styr tillgång och efterfrågan på arbetskraft, kän-nedom om regelverk, utbildningar och yrken.

1.4 Syfte och frågeställningar

Vårt syfte är att undersöka hur de tillfrågade studie- och yrkesvägledarna ser på sin roll i dagens samhälle, vad de säger om det växande entreprenörskapet samt hur kompetensut-veckling i arbetslivskunskap inom respektive organisation. För att uppnå vårt syfte har vi följande frågeställningar att utgå ifrån:

 Hur ser studie- och yrkesvägledarna på sin roll i samhället?

 Vad säger studie- och yrkesvägledarna om det växande entreprenörskapet?

 Hur säger vägledarna att kompetensutveckling kring arbetslivskunskap sker inom re-spektive organisation?

1.5 Arbetets disposition

I avsnittet med Tidigare forskning har vi redogjort för forskning som på olika sätt ankny-ter till vårt syfte och våra frågeställningar såsom vägledares behov av mer arbetslivskun-skaper, lärande i organisation och ett ökat entreprenörskap. I Teoretiska utgångspunkter har vi valt att ta med Castells teori om nätverkssamhället som hjälper oss att sätta ord på samhällets förändringar och hur de påverkar individen. Därefter följer teorier om lärande i organisation och kompetenser. I avsnittet Metod redogör vi för hur vi tänkt angående me-tod, urval, tillvägagångssätt, etiska riktlinjer och tankar om resultatet. I Resultatet har vi sammanställt våra informanters svar i teman utefter frågeställningarna om deras roll, deras kunskaper kring entreprenörskap och kompetensutveckling. I Analys av resultat har vi kopplat våra teorier till informanternas resultat och slutligen i Diskussion redogörs för de tankar vi har kring slutresultatet, val av metod och urval och vidare forskning.

2. Tidigare forskning

2.1 Vägledarrollen i en dynamisk värld

Den ökade rörligheten och flexibiliteten på arbetsmarknaden har fått många länder i Europa och världen att gemensamt försöka hitta lösningar som underlättar individers och organisa-tioners brytpunkter och omställningar, allt för att bidra till ökad sysselsättning och därmed även främja en växande ekonomi. Ett nätverk som bland annat arbetar för just detta är OECD, Organisation for Economic Co-operation and Development. I rapporten, Yrkesväg-ledning och statlig politik: Att överbrygga klyftan, som är en svensk version av Bridging the gap från OECD (2004) beskrivs 14 OECD-länders erfarenheter av sökande efter sätt att överbrygga denna klyfta mellan de politiska mål som finns med vägledningstjänster och hur dessa tjänster sedan organiseras. I rapporten går att läsa att i takt med att man inom utbild-nings- och sysselsättningspolitiken strävar efter att vidga valmöjligheterna och skapa sy-stem som kan tillgodose individens behov under hela det yrkesaktiva livet, blir yrkesväg-ledningen en allt viktigare allmänpolitisk fråga. Det framkom dock att bara ett fåtal prak-tiskt verksamma yrkesvägledare visar djupare engagemang i den politiska debatten om yr-kesvägledningens samhälleliga roll. Det beskrivs dessutom att få politiska beslutsfattare har närmare kunskaper om hur yrkesvägledning organiseras och utförs. Rapporten sammanfat-tas med att betona att yrkesvägledningen står inför stora utmaningar i och med stora sats-ningar på livslångt lärande och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Det är sex stora uppgifter som beslutsfattarna måste ta sig an för att skapa livslånga vägledningssystem. En kort sammanfattning av dessa sex punkter visar att det är viktigt att politikerna kan bidra med finansiella resurser till vägledningstjänster för att främja ökade kunskaper hos individer gäl-lande yrkeskarriären och självständigt hanterande av den. Dessutom att göra vägledningen anpassad efter de sökandes behov som kan variera från att de behöver en hög grad av väg-ledning till att de kan klara sig själva i större utsträckning, så kallad självhjälp. Det är då viktigt att använda den IT- teknik som finns tillgänglig för att nå ut till så många som

möj-ligt och kompetensutveckla vägledarna inom dessa IT- system. Det måste satsas på kompe-tensutveckling inom yrkeskarriärinformation samt kvalitetssäkringssystem och strategiskt ledarskap. De två sistnämnda punkterna betonas som ytterst viktiga att arbeta med för att dels ha bra underlag att visa upp för politikerna när finansiella medel ska begäras och dels för att ge verksamheter mer struktur (OECD, 2004).

I Vägledning i förändring - om omvärldsförändringar och dess betydelse för vägledning, har Dresch och Lovén (2003) forskat om vilken betydelse förändringar på arbetsmarknaden och omvärlden haft för vägledarrollen, främst inom skolans värld. Den empiriska studien genomfördes med hjälp av intervjuer med vägledare och elever. Som bakgrund för forsk-ningen nämns nya trender och tendenser som kan göra att vägledforsk-ningen i flera avseenden möter nya villkor. Det beskrivs bland annat att snabba förändringar på arbetsmarknaden genom internationalisering och ny teknologi, obalans mellan arbetskraftfördelningen och en ökning av abstrakta kompetenskrav är faktorer som gör att vägledningen ställs inför nya utmaningar. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap FAS (2009) skriver i sin rapport;Svensk arbetslivsforskning – en resurs för välfärd, hälsa och tillväxt just att globa-lisering och avregleringar har gjort att konkurrensen ökat med krav på flexibilitet i verk-samheters sätt att organisera arbetet. De nya kraven kan i många fall mötas med hjälp av mer avancerad användning av informations- och kommunikationsteknologi men individer, organisationer och samhälle kommer att behöva ha ständig beredskap för omställning:

I ett rörligt arbetsliv krävs att enskilda individer byter anställning och arbetsplats åt-skilliga gånger under ett yrkesliv. Stora förväntningar kommer att ställas på att sådan övergång skall kunna ske snabbt och smidigt, att individer och lediga jobb matchas på ett sätt som är gynnsamt för både individer och verksamheter.

FAS, 2009

Dresch och Lovén (2003), kom i sin forskning fram till att det även för ungdomar blir allt viktigare med adekvat vägledning eftersom det framkom att den flexibilitet och de krav som finns på arbetsmarknaden leder till att det är svårare att ens komma in på arbetsmark-naden idag, vilket bidrar till en förlängd ungdomsperiod. Resultatet pekade även på att allt fler ungdomar behöver mer stöd i vägledningen, detta beror enligt studien på stora skillna-der mellan ungdomarna såsom, etniska/kulturella, ekonomiska, begåvningsmässiga

och/eller sociala. Enligt vägledarna går allt mer av deras tid åt till att arbeta med elever som har problem av något slag. Avslutningsvis menar Dresch och Lovén (2003) att

vägledning-en måste anpassas efter de behov som finns i dagvägledning-ens samhälle. De väljer att använda be-greppet karriärutveckling istället för studie- och yrkesvägledning, detta för att poängtera att det blir allt viktigtigare att inta en holistisk syn på människors studie- och yrkesval där in-tressen, begåvningar, värderingar och begränsningar spelar roll. Vidare menar de att karriär just inbegriper alla aspekter av individers liv där en balans mellan yrkeskarriär, kulturell bakgrund och samhällsengagemang måste nås för att kunna uppnå ett tillfredsställande liv.

Målet för karriärutvecklingen måste således vara att förbereda individen för att fram-gångsrikt och med självtillit kunna navigera i en föränderlig och dynamisk värld med en tyngdpunkt på personlig utveckling och livslångt lärande.

Dresch och Lovén, 2003

2.1.2 Vägledare behöver mer kunskaper inom arbetslivet

I det nordiska nätverket, Nordvux, (NVL) samarbetar de nordiska länderna kring frågor som rör vägledning. I rapporten, Aspekter på arbetslivskunskap i nordisk vuxenvägledning (2008) har nätverket kartlagt likheter och skillnader i de nordiska vägledarutbildningarna, specifikt utifrån vilken arbetslivskunskap som erbjuds inom ramen för utbildningarna. Rap-porten innehåller även en empirisk undersökning av vägledarnas kunskaper i och behov av arbetslivs- och arbetsmarknadskunskaper. Resultatet av forskningen visade att vägledare i de nordiska länderna generellt har behov av ökade kompetenser kring: karriärvägar, arbets-sökningsproceduren, företagskunskap, hur man grundar eget företag, rättigheter och plikter på arbetsmarknaden samt validering, merit och realkompetens. Med mer kunskap inom kar-riärvägar menas bland annat bättre kunskaper om CV-skrivande och arbetsintervjuer. Inom arbetssökarproceduren finns mycket att lära, främst att öka förståelsen mellan utbildning och arbete, när det är nödvändigt att vidareutbilda sig och när den sökande har den kompe-tens som krävs. Vad gäller företagskunskap är det just rekrytering och HR som betonas som viktiga områden att lära mer om. Informanterna i studien kom med egna förslag på hur de kunde få bättre kompetenser kring arbetslivsfrågor och de nämnde då att de skulle behöva mer och bättre kontakt med företag och längre praktik under utbildningen samt fler kortare studiebesök på olika arbetsplatser. Andra förslag var fler nätverk mellan undervisnings- och arbets- och näringsministeriet, nätverk mellan vägledare och andra delar av systemet, årlig

kurs om arbetslivet, mer utveckling av nätbaserade portaler med arbetsmarknadskunskap och karriärprofiler och samarbete med fackföreningar och arbetsgivarföreningar (NVL, 2008).

2.2 Den nya tidens arbetsliv

2.2.1 Flexibilitet, mobilitet och entreprenörskap

I rapporten, Svensk arbetslivsforskning – en resurs för välfärd, hälsa och tillväxt (2009) beskrivs att den största delen av arbetskraften för drygt hundra år sedan var sysselsatt inom jordbruket. Senare under den industriella revolutionen blev tillverkningsindustrin den bransch som sysselsatte flest individer. Idag är det istället servicesektorn (tjänstesektorn) som står för de flesta arbetstillfällena och tydligt är att det över tid skett en utveckling från många egenföretagare (inom jordbruket) till relativt få egenföretagare och nu sker åter en ökning av andelen egenföretagare. Eftersom allt fler arbetar idag på distans inom tjänste-sektorn, vilket i rapporten spås bli än vanligare i framtiden, kan individer anpassa sina ar-betstider efter de andra delarna av livspusslet. Redan idag väljer många föräldrar att anpas-sa sitt arbete efter de tider då barnen är i skola eller på dagis. Inom många branscher arbetar dock allt fler individer under obekväma arbetstider vilket rapporten beskriver:

Tidsgränser kommer också att upplösas på grund av det 24-timmarssamhälle som den globala ekonomin medför. Med verksamhet jorden runt måste många verksamheter pågå med bemanning dygnet runt. Tillsammans med ökade krav på service även utan-för dagtid går utvecklingen mot att fler yrkesgrupper än tidigare ututan-för sitt arbete på obekväma eller udda arbetstider. Detta får i sin tur konsekvenser både för hur arbets-miljöer bör utformas och hur arbetet organiseras.

FAS, 2009

Den genomsnittliga utbildningsnivån har också ökat, de allra flesta genomgår en gymnasie-utbildning idag, vilket inte var så självklart förr. Det betyder att många yngre är bättre ut-bildade än de äldre, trots det har många av de yngre välutut-bildade, arbeten som de är över-kvalificerade för. Förklaringen till att fler skaffar sig högre utbildning idag kan vara att ar-betsgivarna efterfrågar mer arbetskraft med längre utbildning men också att det skett för-ändringar av arbetsutbudet som inte bara är beroende av den ökade efterfrågan på individer

med högre utbildning. Sammanfattning av framtidens arbetsliv pekar på att det finns argu-ment för att anta att den nuvarande utvecklingen mot ökad anställning i servicesektorn kommer att fortsätta utvecklingen mot mer av egenföretagande och i genomsnitt mindre arbetsställen kommer att fortsätta och att det med stor sannolikhet kommer att vara höga krav på näringsliv och offentliga organisationer till flexibel omvärldsanpassning som ska leda till ökad rörlighet på arbetsmarknaden.

2.2.2 En snabbt växande grupp på arbetsmarknaden

I Dynamiken bland företagare, anställda och kombinatörer (2009) beskriver Delmar, Folta och Wennberg hur entreprenörskapet växer i samhället. De har särskilt tittat på den grupp på arbetsmarknaden som kombinerar en anställning med ett eget företag vid sidan av. Den-na grupp benämns som kombiDen-natörer. I rapporten har man utifrån tre teoretiska perspektiv; managementperspektiv, sociologiskt perspektiv och nationalekonomiskt perspektiv försökt att förklara vad som gör att allt fler väljer att vara kombinatörer. Utifrån det nationaleko-nomiska perspektivet framkommer i rapporten att man som kombinatör skapar trygghet med en stabil inkomst genom att å ena sidan vara anställd och en flexibilitet och frihet med inflytande och egen planering genom att å andra sidan vara egen företagande. Studien visa-de också att man ökar sin attraktionskraft på arbetsmarknavisa-den när man har flera olika sys-selsättningar. Managementperspektivet påvisar att individen startar sitt företag vid sidan om sin anställning för att inte riskera sin trygghet och karriär. Man kan säga att det är en strate-gi för att minska risken för misslyckande. En misslyckad företagare som går i konkurs är ofta stigmatiserad på arbetsmarknaden genom att denne har svårt att hitta ett nytt arbete igen. Att ha en anställning samtidigt som man startar sitt egna företag minskar således ris-ken att bli stigmatiserad och hamna utanför arbetsmarknaden eftersom anställningen ger en möjlighet att behålla sitt rykte och sitt sociala nätverk även om företaget skulle gå i kon-kurs. Utifrån det sociologiska perspektivet finns ingen forskning som har försökt förklara varför individer väljer att vara just kombinatörer. Däremot finns det forskning kring utveck-lingen av nya karriärvägar som har beskrivits av sociologer och arbetslivsforskare sporrad av industrins ökande behov av flexibla produktionssystem, företags behov av att förnya sig och ändra arbetsinnehåll och en uppluckring i den individuella arbetsrätten (Delmar med fle-ra, 2009).

2.3 Lärande och organisation

Eriksson (2007) har i Flexibilitet – ett exempel från forskning om flexibla organisationer och dess konsekvenser för arbetsmiljön

,

undersökt hur stor del av arbetsplatserna som egentligen är flexibla och om arbetsmiljön är bättre på flexibla än på icke- flexibla arbets-platser. Med hjälp av data som samlats in med åtta års mellanrum om anställda och deras arbetsmiljösamt organisationen av deras arbetsplatser, har Eriksson testat den empiriska sanningshalten i två vanliga påståenden som i studien benämns; flexibilitetspåståendet, vil-ket säger att alla arbetsorganisationer numera är flexibla och arbetsmiljöpåståendet, som hävdar att arbetsmiljön är bättre på flexibla än på andra arbetsplatser. Resultatet blev att båda påståendena är vilseledande och att förklaringen av organisationers utveckling och ledningen är mer komplex än vad flexibilitetspåståendena hävdar.

Enligt Morgan (1997) kämpar många organisationer med att hitta sätt att göra sig fria från traditionella handlingsmönster och utmana underförstådda antaganden så att nya orga-nisationsmönster kan utvecklas. Det som krävs för att en organisation ska kunna utvecklas är en kultur som stödjer förändring och risktagande, en förståelse för hur framtiden ska han-teras och en acceptans för att problem och fel är oundvikliga i en värld av snabba föränd-ringar med en hög grad av osäkerhet. I organisationer krävs då en:

Öppenhet som uppmuntrar dialog och gör så att konflikter och motsägande åsikter kan komma till uttryck. Man måste inse att legitima fel, som beror på osäkerhet och bris-tande kontroll över en situation, kan utnyttjas som en resurs när det gäller nytt lärande. Man måste bli medveten om att verkligt lärande ofta är någonting som är handlingsba-serat och att man därför bör utveckla mönster som bidrar till en experimenterande och utforskande attityd så att man lär sig från de vardagliga aktiviteterna.

Morgan, 1997

I Bilder av bildning – och dess frånvaro i det politiska talet om ett livslångt lärande (2007) skriver Ekstrand och Nordin om den tudelade bild som framträder i talet om bildning kontra livslångt lärande. De menar att i talet om livslångt lärande betonas främst hur individer kan leva upp till de krav som globalisering och en mer flexibel arbetsmarknad bidrar till. När det talas om bildning är det istället individens egens strävan mot mer kunskap utifrån sig själv och sin livsvärld som betonas. ”Diskursen om det livslånga lärandet ryms således

inom en utbildningspolitisk kontext, medan bildningsbegreppet i stor utsträckning har kommit att utgöra en akademisk inomvetenskaplig diskurs”(Ekstrand och Nordin, 2007).

Två år senare (2009) skriver Gustavsson och Rystedt i Att lära i och för arbetslivet, om samma tankar som Morgan (1997) hade gällande att lärande bör ske genom vardagliga händelser. Gustavsson och Rystedt menar att arbetsintegrerat och problembaserat lärande håller på att bli allt vanligare. Ett exempel som styrker detta är argumentationen för att ut-veckla det livslånga lärandet, som betonar att människan inte enbart lär i formella utbild-ningssammanhang utan framförallt i informella och autentiska sammanhang eller situatio-ner. Artikeln belyser att det självstyrda lärandet och förmågan att lösa problem har betonats allt mer som viktiga kompetenser inom både utbildning och arbetsliv. Med bakgrund av detta menar Gustavsson och Rystedt att det ställs nya krav på utbildningsmodeller som ut-går från autentiska problem snarare än rent teoretiska. I artikeln refererar författarna till Dewey (1988) som menar att utbildning i högre grad måste knyta an till individens vardag-liga erfarenheter utanför skolan och att utbildning måste vara baserad på upplevelser, vilket i sin tur är individers livserfarenheter (Gustafsson och Rystedt, 2009).

Hagström (2007) menar i Arbetslivspedagogik och det gränslösa arbetet, en transaktio-nell ansats, att det i det postindustriella arbetslivet framträder nya kompetensbehov, främst i så kallade gränslösa arbeten. Det är kognitiv, kommunikativ, kollektiv och existentiell handlingskompetens som beskrivs framträda som centrala i sammanhanget. De kognitiva kompetenserna sägs vara viktiga då arbetsuppgifter ofta har blivit mer flexibla till sin natur och att arbete i projektform blivit allt vanligare. Detta har gjort att självständig, kontinuerlig analys och planering blivit en stor del av arbetsinnehållet. Även förmågan att själv knyta ihop det kort- och långsiktiga lärandet, ett så kallat metalärande, framställs som en avgö-rande kognitiv kompetens i dagens arbetsliv. Detta metaläavgö-rande eller metakognition tycks enligt Hagström handla om att förhålla sig till sig själv som aktör och att kunna röra sig i och anpassa sig till olika sammanhang, vilket kräver reflektion över det egna jaget.

Kraven på att kunna röra sig mellan olika sammanhang handlar därmed inte bara om föränderliga villkor för givna arbetsuppgifter utan även om kontinuerliga byten mellan arbetsuppgifter, arbetsplatser och arbetsgivare. Kompetenskraven gäller till exempel förmågan till kontinuerligt och livslångt lärande, att därmed vara »anställningsbar», krav och förväntningar som framhäver till exempel den individuella autonomins och entreprenörskapets förtjänster.

De nya kommunikationskraven förklarar Hagström innebär att förväntningarna på att indi-vider själva ska ta kontakt med varandra och starta samarbete med personer och funktioner som är nödvändiga för att klara sina självständiga arbetsuppgifter har ökat. Därför bildas mer eller mindre informella samarbetsformer i arbetslivet, så kallade sociala nätverk. Den kollektiva handlingskompetensen menar Hagström har uppstått genom att värderingar ses som allt viktigare som vägledande referensramar för individens handlingar i termer av indi-viduella utvecklingsprojekt likväl som det anknyter till kollektiva sammanhang. Att även existentiell handlingskompetens är allt mer betydelsefull beror på att det ställs högre krav på att individer ska kunna se sitt liv i ett brett och heltäckande perspektiv för att kunna ta till sig det livslånga lärandet (Hagström, 2007).

2.4 Sammanfattning av tidigare forskning

Utifrån den tidigare forskningen växer en bild av det samhälle våra informanter lever i fram som visar på att i det nya flexibla arbetslivet är livslångt lärande och växande entreprenörs-kap delmål i arbetet med att uppnå ökad sysselsättning och stärkt ekonomi. I en rapport från OECD (2004) betonas att yrkesvägledning står inför stora utmaningar och detta styrker även Dresch & Lovén (2003) genom sin studie. FAS (2009) har i sin rapport kommit fram till att individer, organisationer och samhälle kommer att behöva ha ständig beredskap för omställning. En forskningsrapport från NVL (2008) visar att vägledare i de nordiska län-derna själva anser att de behöver mer kompetens inom arbetslivskunskap för att kunna möta de ökade behovet av vuxna sökande i till exempel omställningssituationer. I forskning om vägledningens betydelse i dagens samhälle betonas även att det måste satsas på att bygga ut vägledningstjänster så att verksamheter kan svara mot de krav som ställs utifrån obalanser på arbetsmarknaden, som beror på globalisering, teknikens framväxt och ett ökat utanför-skap.

Utifrån de resultat som framkommit av den tidigare forskningen har en bild av studie- och yrkesvägledares situation i dagens samhälle vuxit fram som pekar på att vägledning för vuxna är viktigt att satsa på för att främja det livslånga lärandet. Vårt intresse med detta ar-bete är att undersöka vad studie- och yrkesvägledare själva anser om sin roll i samhället och sina arbetslivskunskaper. Specifikt undersöks vägledarnas kunskaper kring det växande

ent-reprenörskapet snarare än deras kunskaper kring andra arbetslivsförändringar. Dessutom frågar vi våra informanter hur kompetensutveckling inom arbetslivskunskap sker i de orga-nisationer de arbetar inom.

3. Teoretiska utgångspunkter

3.1 Castells teori om nätverkssamhället

Anledningen till att vi har valt att ha med teorin om nätverkssamhället är att den visar på flera relevanta aspekter utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Castells beskriver nät-verkssamhällets struktur och hur individen påverkas av alla teknologiska kommunikations-hjälpmedel. Eftersom Castells i teorin betonar vikten av att ständigt utveckla sin kompe-tens, sitt nätverk och sin information genom informationsteknologin, såg vi att detta kunde appliceras på våra informanters arbetsvardag och professionella liv.

Nätverk har enorma fördelar som organisationsinstrument tack vare sin inneboende flexibilitet och anpassningsförmåga, avgörande egenskaper för överlevnad och blomst-ring i en snabb föränderlig miljö.

Castells, 2002

Castells menar att samhället har lämnat det industriella och utvecklat ett nätverkssamhälle, vilket medför att vi individualiseras genom förbättringen av teknologin. Teknologin skapar i sin framfart möjligheter att individualisera samhällets arbetsformer när individen ständigt kan vara uppkopplad och tillgänglig dygnet runt. Genom teknik och överföring av informa-tion blir nätverket basen i form av knutpunkter som innehåller ett nät av informainforma-tion och kommunikationsmöjligheterna blir oändliga. Nätverkssamhället kan därmed ge oss möjlig-heten att vidga vårt sociala nätverk i både arbetsliv och i privatliv. Utvecklingen kan ge in-divider möjlighet att arbeta flexibla tider men också inge en möjlighet att finnas till hands för sitt arbete på ledig tid. Nätverkssamhället karaktäriseras också av att det sociala rum-met får mindre betydelse när individen kan utföra sitt arbete utanför en fast arbetsplats och Castells beskriver hur individen ”anpassats” till den moderna tidens krav och därmed är bättre rustad för att klara av att utveckla roller anpassade till olika sociala sammanhang (Castells, 1998, 2000, 2002).

3.1.1 Lärande i nätverkssamhället

Samtidigt som Castells menar att många individer har lyckats anpassa sig till det nya nät-verkssamhället pekar han på att behovet av att utnyttja, underhålla och ständigt utöka sitt nätverk genom sociala medier ger de informationsrika individerna ett försprång medan de informationsfattiga halkar efter. Ett stort hot i nätverkssamhället är därmed vår förmåga att bruka den nya informationen och skapa kunskap. Eftersom kompetensen i nätverkssamhäl-let finns hos den enskilde individen förändras hierarkiska organisationsstrukturer mot ett decentraliserat maktförhållande. Detta leder till en flexibilitet som gör att individer får eget ansvar för arbetsuppgifter, beslutsfattande och arbetstid. Denna flexibilitet kräver att indi-vider kan ta ansvar för hur mycket tid olika uppgifter får ta, och vilka prioriteringar de gör utifrån arbetslivets och privatlivets befintliga kontext. Castells talar här om att det krävs utbildning fast i en vidare grundläggande mening, det vill säga förvärvanden av den intel-lektuella begåvningen till ett livslångt lärande. Det han betonar är då att vi innan vi börjar förändra tekniken, bygga om skolorna och omskola lärarna behöver en ny pedagogik som bygger på interaktivitet, personalisering och utveckling av självständig förmåga att lära och tänka. Samtidigt som karaktären stärks och personligheten tryggas (Castells, 1998, 2000, 2002).

3.1.2 Giddens och livslångt lärande

En annan sociolog som också skriver om det nya samhällets påverkan är Giddens (2003). Han menar precis som Castells att samhällets snabba förändringar skapar nya arbeten och gör andra arbeten överflödiga i raketfart. Den nya teknologin och kunskapsekonomin tar bort det som varit självklara modeller för lärande och istället väljer många individer att uppdatera sina kunskaper genom distansutbildning och kompetensutveckling på arbetet. I takt med att samhället förändras mot ett kunskapssamhälle menar Giddens att våra traditio-nella tankar om att lärande sker via en formell institution, nu har övergått till att se att lä-rande kan ske inom en mängd olika miljöer. Exempel på dessa är genom vänner, grannar, sevärdheter, seminarier, arbetsplatsen och genom internet. Det livslånga lärandet spelar en stor roll för utvecklingen mot ett kunskapssamhälle, säger Giddens och för individen är lä-randet ett medel och mål för utveckling och självinsikt (Giddens, 2003, s. 437).

3.2 Ellströms kompetenser

För att kunna sätta ord på vad kompetens är väljer vi här att redogöra för Ellströms teori om kompetensens komponenter.

Med kompetens avses här en individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller kontext. Närmare bestämt förmågan att framgångsrikt (en-ligt egna eller andras kriterier) utföra ett arbete, inklusive förmågan att identifiera, ut-nyttja och, om möjligt, utvidga det tolknings-, handlings- och värderingsutrymme som arbetet erbjuder.

Ellström, 1992

Ellström (1992) redogör för ”kompetensens komponenter” enligt följande:

Psykomotoriska faktorer. (fingerfärdighet, handlag)

Kognitiva faktorer (förmågan att lösa problem och fatta beslut, intellektuella färdigheter) Affektiva faktorer (engagemang, värderingar)

Personlighetsfaktorer (självförtroende och självuppfattning)

Sociala faktorer (samarbets-, ledarskaps- och kommunikationsförmåga)

Kompetensbegreppet enligt Ellström (1992) har att göra med en koppling mellan individ och arbete. Kopplingen innebär att individen har en uppsättning av uppgifter och problem att lösa efter sin förmåga för att uppnå ett visst resultat i arbetet. Det som avgör hur en indi-vid löser uppgifterna är vilka tolkningsmöjligheter eller kompetenskomponenter den har till förfogande. Ju mer av kompetenskomponenterna en individ har utvecklat desto större chans att utföra uppgifter på ett lyckat sätt och skapa en hög frihetsgrad enligt Ellström. Utgångs-punkten för denna distinktion är det handlingsutrymme som finns i

lärandesituatio-nen/arbetssituationen och avser de frihetsgrader som arbetet erbjuder vad gäller val och tolkning av uppgifter och mål, metoder för att lösa dessa samt värdering av de resultat som uppnås. Medan ett anpassningsinriktat lärande handlar t ex om att följa givna direktiv och mer rutinmässigt lära sig att behärska olika situationer innebär den högre ordningens eller det utvecklingsinriktade lärandet att individen själv identifierar och definierar arbetets vill-kor och uppgifter (Ellström, 1992).

3.2.1 Teorin om metakognition

De kognitiva färdigheterna är enligt Ellström (1992) mycket viktiga i skapandet av kompe-tens. Till den lägre ordningen av kognitiva färdigheter hör sättet att tolka och bearbeta olika typer av information, som t.ex. att analysera orsaker och konsekvenser eller att se samband och mönster. Den högre ordningens intellektuella färdigheter kallar Ellström för metakog-nition, och avser individens förmåga att reflektera över sitt sätt att handla i arbetssituationen och kunna utvärdera detta handlande.

Skolverket (2003) skriver att den metakognitiva teorin har sin utgångspunkt i Vygotskijs utvecklingspsykologi och tankar om internalisering, se Vygotskij (1981) och förklarar att teorin tar avstamp i varje individs tankefunktion och med vars hjälp individen hanterar in-formationen. ”Eleverna lär sig genom att först göra, sedan veta och slutligen förstå vad och hur de har lärt sig”. Metakognition innebär att individen blir ”medveten om sitt eget och andras lärande” och genom detta kan ”styra och värdera sitt lärande” (Skolverket, 2003, s 9).

3.3 Management- och kunskapsperspektiv

3.3.1 Taylorismen

Börnfelt skriver i Arbetslivet (2009) om Taylorismens grundare Frederick Winslow Taylor som var den första att systematisera och ställa samman en teori för de principer som utgjor-de industriarbetets organisering i Nordamerika i slutet av 1800-talet. Teorin kallas scientific management och innebar att produktiviteten skulle öka om en företagsledning tog makten över produktionen genom att analysera, systematisera och standardisera arbetsprocessen. Arbetet delades på så vis upp mellan tjänstemän/chefers kontrolluppgifter och arbetares en-sidiga enkla arbetsuppgifter, allt för att öka effektiviteten (Börnfelt, 2009, s. 107-108). Tay-lorismen har fått hård kritik för att den pressade arbetarna för hårt genom de standardisera-de arbetsuppgifterna. Börnfelt refererar till Karasek och Theorell (1990) som skriver att stressforskning har visat att brist på inflytande och höga krav ökar stresspåslaget och kan leda till bland annat hjärt- och kärlsjukdomar (Börnfelt, 2009,s. 111).

3.3.2. Organisation som främjar lärande

Vidare skriver Börnfelt (2009) om organisationsteorins utveckling mot så kallade lärande organisationer. Denna utveckling kom sig av de många negativa aspekter som de tidigare organisationsmodellerna medfört, bland annat genom att hindra individers utveckling. Det var under 1980- och 1990- talet som den lärande organisationen började växa fram. I en lärande organisation ligger fokus på lärande och utveckling och den är mindre hierarkisk med färre chefsnivåer än tidigare organisationsformer (Börnfelt, 2009,s. 117-118).

Birgitta Södergren skriver i Ett kunskapsperspektiv på organisation och ledarskap - stu-dier om kunskapsprocesser och kunskapsorienterat ledarskap för innovation och förnyelse (2008) om hur man kan skapa ett organisationsklimat som främjar lärande och kunskapande och hur möjligheterna till lärande och kunskapsutveckling påverkas av olika organisations-former, arbetsformer och styrformer. Bilden av traditionellt ”management” eller ledarskap beskriver hon som att det ofta innebär att formell analys och rationellt tänkande prioriteras. Metoder som är starka inom managementteori är målstyrning, utvärdering, mätbarhet, kost-nadsminimering och projektplaneringsmodeller.

Resultatet i forskningen indikerar bland annat att det finns en perspektivbrytning mellan ett industriellt baserat perspektiv, och ett kunskapsbaserat perspektiv på organisation och ledarskap. Å ena sidan lade informanterna tonvikten på ett kunskapsorienterat förhållnings-sätt men det framkom å andra sidan att det fortfarande finns ett behov av det äldre industri-ella managementperspektivet. Södergren (2008) menar att managementperspektivet och kunskapsperspektivet därför kan ses som två sidor av samma mynt. Slutligen skriver Sö-dergren (2008) att det i studien var tydligt att kunskapsperspektivet är en ”svagare” kon-struktion i dagens organisationer. Detta grundar hon på att den allmänna förståelsen av det industriella, produktionsorienterade ledarskapet var långt starkare än förståelsen av kun-skapsperspektivet bland informanterna i studien. Nedan finns Södergrens tabell som jämför hur det kan se ut i en organisation utifrån ett managementperspektiv och utifrån ett kun-skapsorienterat perspektiv.

Kompetens Ledarskap Strukturer Resultat Samarbets- former Tid Makt Professionella yrkesroller Karriärvägar Grad av ”styrka” i Systemet Managementperspektiv

Fokus på faktabaserat kunnande och formell kompetens. Kunskap som en

personlig egenskap, ägs av individen

Fokus på beslutsfattande, ansvar och befogenheter. Ledare bevakar sitt område och är ansvariga för uppnådda resultat.

Viktigt att respektera gränser mellan organi-sationer och olika enheter.

Fokus på synliga resultat.

Mätbara mål och resultat prioriteras.

Fokus på kontraktsmässiga relationer med anställda, kunder eller konsulter. Balans mellan individuella prestationer och belöningar.

… är pengar

Fokus på formell auktoritet

Fokus på klara, väldefinierade yrkesroller, befogenheter och befattningar.

Befordran, positionsbaserad karriär ”som en stege”

Starkt system, klara normer och

förväntningar. Etablerat språk, väldefinierade metoder och verktyg.

Kunskapsorienterat perspektiv

”Facit”, osynlig eller tyst kunskap är av avgörande betydelse. Lärande sker interaktivt, kunnande skapas i samverkan mellan individer och är beroende av sam-manhanget.

”Coachande”, team-ledning, mentorskap, konsultativt och stödjande ledarskap be-hövs för att skapa förutsättningar för läran-de. Ledare underlättar och processar kun-skapsutveckling och lärande.

Viktigt främja gränsöverskridanden, skapa förutsättningar för tvärprofessionella möten och nya samarbetsformer.

Resultat ofta osynliga. Långsiktiga resultat ofta svåra att förutsäga, mäta och utvärdera.

Att skapa ny kunskap är ett resultat i sig. Fokus på samverkan, partnerskap och in-formellt samarbete. Resultat skapas ofta i en kollektiv process där enskilda individers bidrag är svåra att definiera.

… är lärande, reflektion.

Kunskapsbaserat inflytande på processer och resultat. Att se sina idéer förverkligade.

Flexibla multi-roller. Växlar t ex mellan expert, kollega, och medarbetare, eller mel-lan pedagogiskt, auktoritärt eller konsulta-tivt arbete.

Kunskapsbaserad karriär, utveckling ge-nom

lärande. ”som en resa”. (Bird, 1996). Svagt system. Otydliga normer, oklara identiteter. Språk ej tydligt, verktyg och metoder mer ”luddiga”. Väntar på att finna sin form – ”waiting to be constructed”

3.4 Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter

Castells teori om nätverkssamhället tar vi med oss till analysen av våra informanters svar av hur de upplever vägledarrollen i dagens samhälle och det växande utanförskapet och ent-reprenörskapet. Genom Ellströms beskrivning om vad kompetens är och metakognitionens övergripande betydelse för individers sätt att utveckla sitt lärande, kommer vi att reflektera över vägledarnas nya kompetenskrav och vad de innebär. Vi kommer även att använda Sö-dergrens resonemang om kunskapsorienterade organisationers betydelse för att skapa lä-rande och jämföra det med vad våra informanter sagt om ämnet och Giddens tankar om livslångt lärande.

4. Metod

4.1 Metodval

Som utgångspunkt har vi haft det hermeneutiska angreppssättet som betonar förståelsepro-cessen där delar och helhet vävs samman. Hermeneutiken enligt Thurén (2007) s. 94 går ut på att förstå (hjälpmedel empati, inkännande) och inte bara begripa. Vi har som metod för insamling av empiriskt material valt att göra kvalitativa intervjuer. Larsen (2009) beskriver att kvalitativ data kallas för mjuk data, som syftar till att forskaren ska få en helhetsbild och förståelse genom att informanten kan tala fritt utifrån ställda frågor (Larsen, 2009, s. 89). För att uppnå detta och få ett djup i våra intervjuer utformade vi en intervjuguide med semi-strukturerade frågor, uppdelade i fem temaområden, se Bilaga 1. De inledande frågorna var av en mer generell karaktär för att öppna upp samtalet, varvid de mer centrala frågorna tog vid och till sist öppnade vi för informantens egna tankar om ämnet, detta i likhet med vad Dalen (2008), s. 31, skriver om utarbetande av en intervjuguide. Informanterna fick ta del av frågorna i samma ordningsföljd och detta resulterade i att informationsmängden blev lättare att jämföra och bearbeta.

Fördelar med kvalitativ intervjumetod tas upp av Larsen (2009) i Metod helt enkelt, s. 26- 28 där hon menar att en fördel är att chansen att uppnå en helhetsförståelse av det man valt att forska om är god när man använder en kvalitativ metod. Vid missförstånd eller oklarheter under en intervju kan man ställa följdfrågor och reda ut detta på plats. Nackde-larna som hon ser är att informationsmängden kan vara både tidskrävande att bearbeta och analysera. Svarsutfallet kan även skifta beroende på hur vi som forskare ställer frågorna eller på grund av informanternas förväntningar på sin medverkan (Larsen, 2009).

4.2 Urval

Under senare år har fler studie- och yrkesvägledare anställts för nya uppgifter och uppdrag inom såväl den offentliga som den privata sektorn (se Malmö högskolas hemsida). Efter-som vårt arbete delvis innehåller frågor kring studie- och yrkesvägledares kunskaper inom arbetslivskunskap, valde vi att intervjua utbildade studie- och yrkesvägledare som arbetar inom vuxenvägledning, då de oftare borde stöta på frågor kring arbetslivet än de studie- och yrkesvägledare som arbetar inom skolväsendet. För att få svar på våra frågor valde vi att göra ett godtyckligt urval. Ett godtyckligt urval förklarar Larsen (2009) på så vis att forska-ren tar ut en mindre grupp som representerar den större gruppen. Eftersom en av våra fråge-ställningar handlade om hur man som vägledare får kompetensutveckling inom arbetslivs-kunskap på sin arbetsplats valde vi att intervjua studie- och yrkesvägledare inom fyra olika kommuner. Genom kvoturval önskade vi en grupp på sex informanter. Att göra ett kvotur-val innebär att man bestämmer mängd och hur många man tänkt intervjua (Larsen 2009, s.77-78). I de två större kommunerna önskade vi intervjua två vägledare i varje kommun och i de två mindre kommunerna ville vi intervjua en vägledare per kommun. Vi tog kon-takt med sex informanter genom att söka på kommunernas hemsidor efter konkon-taktuppgifter. Därefter ringde vi till dem och fyra av dem svarade direkt att de kunde ställa upp på en in-tervju och tid bokades. Informant tre avböjde och svarade att han inte kunde tillföra något till undersökningen och den fjärde informanten bad oss sända ett mail med mer information för att återkomma med svar om han ville medverka. Informant fyra återkopplade med ett telefonsamtal och tackade ja till att medverka. De fem intervjuerna genomfördes mellan den 14 oktober och den 21 oktober 2011. Dels på grund av tidsbrist och dels på grund av att vi ansåg att svaren från de fem informanter som vi intervjuat var tillräckliga för undersök-ningen valde vi att inte söka efter en sjätte informant.

I efterhand uppmärksammade vi att vi borde ha tagit reda på hur länge våra informanter hade varit utbildade studie- och yrkesvägledare och hur länge de arbetat på respektive ar-betsplats innan vi intervjuade dem. Hade det visat sig att de var helt nyanställda eller nyut-examinerade hade de inte kunnat ge relevanta svar på flera av våra frågor men så var inte fallet. Tre av dem intervjuade hade utbildat sig till studie- och yrkesvägledare under 80-talet och två av dem under 2000-80-talet. Alla informanter hade dessutom verkat inom samma

organisation under flertalet år. Fyra av informanterna arbetar inom

vuxenutbild-ning/studievägledning i sin kommun och den femte informanten på ett vägledningscentrum i sin kommun. Intervjuerna genomfördes på informanternas arbetsplatser. Längden på in-tervjuerna varierade mellan 50 minuter till 1timme och 45 minuter. Under inin-tervjuerna an-tecknade vi det som sades och efter varje intervju diskuterade vi resultatet och de observa-tioner vi gjort.

4.4 Bearbetning av data

Väl på hemmaplan satt vi var och en och sammanställde svaren genom att komprimera och systematisera materialet enligt innehållsanalys, först efter teman och vidare efter frågorna (Larsen, s.101). Slutligen sammanställdes våra enskilda resultat till ett gemensamt resultat. Vi tittade på relevansen, och ställde oss frågan om materialet och källorna var tillräckliga för att kunna ge trovärdighet. Vi anser att våra informanter gav oss svar på våra frågor och mer material än vi förväntat oss. Deras svar var grundliga med många tankar, känslor och förslag till förändringar i framtiden. Eftersom vi valde att genomföra våra intervjuer i fyra olika kommuner och jämföra svaren vägledarna emellan, som visade sig vara väldigt lika tror vi oss ha uppnått hög validitet (Thurén, 2007, s. 26). Vi har valt att presentera resultatet av intervjuerna i form av tematisering med kodning och med några citat (Dalen, 2008, s.84-86, 105-108).

4.5 Etiska ställningstaganden

I enlighet med samtyckeskravet och informationskravet blev informanterna tillfrågade över telefon om de ville medverka. Tydligt förklarade vi att vi skriver på vårt examensarbete och syftet vi har med det och vad de då kan tillföra i detta. Vi informerade om att vi har tyst-nadsplikt. Konfidentialitetskravet innebär att man ser till att informanten inte kan bli identi-fierad genom sin medverkan, vilket vi följde genom att anonymisera vägledarna och benämna alla som han eller informant i resultatdelen. I enlighet med nyttjandekravet infor-merade vi de medverkande om att vi endast ämnade använda intervjumaterialet för veten-skapliga syften (Vetenskapsrådet, 1991).

5. Resultat

5.1 Synen på rollen som vägledare

I stort ser informanterna sin roll som vägledare som en mycket viktig roll i samhället. Flera av dem beskrev att de är en kugge mellan de sökande och omvärlden men att de ytterst har ett individcentrerat perspektiv. En annan beskrivning var att man som vägledare fungerar som ett bollplank och att man får vara med och göra skillnad. En av informanterna beskrev vägledarrollen som: ”Väldigt spännande roll att få vara med människor på vägen till sina mål”

Förhållningssättet som informanterna har i mötet med de sökande sades vara en bland-ning av psykologinriktat och coachande och de menade att det första mötet är oerhört vik-tigt. Genom att vara inkännande och lyssna aktivt och anpassa sig efter den sökande ändras också förhållningssättet efter situation och sökande. Flertalet av informanterna nämnde att det är väldigt viktigt att vara empatisk och inte döma människor på förhand. En av dem ut-tryckte det som: ”Att kunna se människor, inte se ytan”.

Fyra av informanterna var väldigt tydliga när de pratade om hur viktig vägledarrollen är för samhället. De sa att det är av största vikt att vägledning kommer in tidigt i skolan för att förbereda barn och ungdomar inför studier och arbetslivets olika val. Den femte informan-ten var inte lika tydlig med att rollen som vägledare var viktig just ur samhällets synpunkt, utan betonade mer vikten av sin roll på arbetsplatsen.

Att som studie- och yrkesvägledare skapa samverkan med arbetsförmedlingen, närings-livet och socialtjänsten framhölls också som viktigt för att hålla sig uppdaterad kring ar-betslivsfrågor och därmed kunna ge de sökande en större bredd i vägledningen.

”På nationell nivå märks det att det satsas på vägledning, även om det ännu inte alltid märks av ute i kommunerna”, menar en av informanterna.

5.1.1 Så har rollen förändrats

I takt med arbetslivets förändringar och den allt mer globaliserade världen har informanter-na märkt av att vägledarrollen har förändrats. Alla informanter meinformanter-nade att de träffar allt fler sökande som har olika neuropsykiatriska diagnoser, såsom adhd, aspergers syndrom och dyslexi. Även ungdomar som av olika anledningar mår dåligt och inte har fullgjort gymna-siekompetensen och står utanför arbetsmarknaden blir allt vanligare bland de sökande. Detta har gjort att vägledarrollen har blivit mer av en stöttande roll. Det i sin tur leder i många fall till att det oftare krävs mer än en träff eftersom dessa sökande i större utsträck-ning behöver återkoppling för att klara av att nå sina mål och vara motiverade.

5.1.2 Bemötandet utifrån teorier, metoder och verktyg

Informanterna sa att vägledningsteorier sitter i ryggmärgen och betonade samtidigt hur vik-tigt det är att lägga fokus på den sökande och inte på vilken teori man ska använda i samta-let. Att redan från början vara noga med så kallat varmprat för att skapa en relation, till ex-empel genom att använda humor eller hitta en gemensam beröringspunkt, nämnde en in-formant mer specifikt.

Den teoretiker som alla informanter tyckte att de har som en grund i sin egen vägledning är Egan. Genom utbildningen har de fått med sig kunskaper från Eganmodellen som de sa sig fortfarande ha nytta av i vägledningssamtalen. Det som nämndes som särskilt viktigt var de olika samtalsfaser som Egan har med i sin modell (se Egan, 2007, The Skilled Helper).

Informanterna förklarade att de med tiden har utvecklat sina egna vägledningsmodeller med inspiration ifrån sina kunskaper inom psykologi, beteendevetenskap och kunskaper om olika förhållningssätt i vägledningen, såsom till exempel det lösningsfokuserade eller det coachande förhållningssättet samt de egna livserfarenheterna. De konkreta verktyg som studie- och yrkesvägledarna nämnde att de använder sig av var bland annat Peavy’s Life Space Map (se s. 301-311,313 Career Development and Systems Theory), skalfrågor, ut-manande frågor, olika kort, mind-maps, personlighetstester och att skriva och rita. Dessut-om sa flera av informanterna att de borde jobba mer med gruppvägledning sDessut-om en metod eftersom de menar att det kan ske mycket positivt i grupprocesser.

5.1.3 Vägledaren – en siare kring arbetslivets trender

När informanterna berättade om de sökandes frågor om yrken och arbetsliv framkom att väldigt många sökande vill veta vilka yrken de ska satsa på och hur arbetslivet kommer att se ut i framtiden. Informanterna sade att det var i princip omöjligt att sia om framtiden, men att de brukade hänvisa de sökande till olika arbetsmarknadsprognoser, till exempel till SCB’s, SACO’s och Arbetsförmedlingens prognoser. Informanterna framhöll att det främst är ungdomar som vill få besked om vilka förutsättningar som finns på arbetsmarknaden framöver. Det kan vara frågor om lön, om var jobben finns och vilka vägar man kan gå för att komma till det arbete man är intresserad av. Istället för att ”servera” de sökande med färdiga svar eller besvara utifrån sina egna åsikter brukar informanterna uppmana de sö-kande att ställa dessa frågor till personer som arbetar inom det yrke som de är intresserade av. På så vis kan de med hjälp av någon som är insatt på riktigt, bilda sig en mer rättvis uppfattning av det yrket. En fråga som alla sa att de inte sällan får är frågan: ”Vad tycker du att jag ska satsa på?”. Den frågan menar de är mycket vanlig och en typisk fråga som de inte varken kan eller får besvara som vägledare. Andra vanliga frågor som har ökat de se-naste åren är frågor som rör kompletteringar av betyg inför högskolestudier och frågor om YH- utbildningar. Detta säger informanterna beror på att många ungdomar idag inte har fullgjort gymnasieutbildningen och att YH- utbildningar har blivit mycket populära, främst bland ungdomar för att de ofta leder till arbete direkt efter avslutat utbildning.

En av informanterna beskrev att han på de sökandes frågor märker av trender från tv- se-rier och tv- program. Det kommer många sökande med frågor om just de yrken som de ak-tuella tv- serierna och programmen handlar om. För tillfället är det främst yrken såsom ad-vokat, läkare, ambulanssjukvårdare och inredare som kommer på tal. Han sa att många av de sökande gärna vill ha ett arbete som är välbetalt och ”fint”. Med tanke på att så många vill tjäna mycket pengar så ansåg han att det var konstigt att inte fler sökande intresserade sig för hantverksyrken:” Där finns det alltid arbete och pengar att tjäna”, sa informanten angående hantverksbranschen.

5.2 Kunskaper om och upplevelser av det växande

entrepre-nörskapet

5.2.1 Informanternas erfarenheter

Alla våra informanter menade att de har märkt av att entreprenörskapet har ökat i samhället. Tre av informanterna hade själva verkat som entreprenörer eller kombinatörer, varav två under kortare perioder och en av dem hade haft ett eget företag i tjugo år. Av dessa hade en verkat inom samma bransch som studie- och yrkesvägledare och de andra två hade sysslat med helt olika uppdrag i andra branscher. Den informant som var egen företagare under en lång tid började sin utbildning till studie- och yrkesvägledare samtidigt som han skötte sitt företag. Efter utbildningen och anställning som studie- och yrkesvägledare övergick dock företagandet till en ren hobby. Anledningarna till att informanterna numer valt att arbeta som anställda var skiftande. En av informanterna trivdes inte alls med att arbeta hemifrån utan arbetskamrater och valde därför att lägga sitt företag vilande, en annan berättade att han älskade att vara företagare men att han hade svårt att sätta sina egna gränser, varför ar-betet gick ut över familjelivet. Han framhöll dock att de erfarenheter som han fått genom att vara entreprenör har gett honom en bra insikt i hur han kan ”läsa av” förändringar på ar-betsmarknaden globalt genom att titta på hur företag utökar eller minskar lokalt. Att som studie- och yrkesvägledare ha med sig dessa kunskaper eller erfarenheter i vägledningen ansåg han som väldigt positivt och sade att ”Alla är inte entreprenörer, de måste få känna på det själva”. Samtidigt tryckte han på att det ökande entreprenörskapet bidrar till ökade samhällsklyftor på så vis att de individer som har ett inre driv och möjligheter att vara ”egna” står sig starkare i samhället och har större möjligheter att styra över sina liv

.

Han berättade också att han fortfarande utför vissa uppdrag i sitt företag vid sidan av, vilket gör honom till en kombinatör.

De två informanter som inte själva hade varit entreprenörer berättade att de ändå fått många erfarenheter genom familj och vänner som har egna företag. En av dem talade mycket om att han är personligen intresserad av att söka information ifrån myndigheter och riksdag för att uppdatera sig kring arbetslivet och samhällförändringar både globalt och na-tionellt.

5.2.2 Kunskaper genom utbildning, samverkan och kompetensutveckling

Informanterna talade om att de fått en bra grund genom kursen i nationalekonomi på studie- och yrkesvägledarutbildningen när det gäller kunskaper om arbetsmarknadsekonomiska faktorer. Dessa kunskaper gjorde att de kunde förstå samband mellan sitt eget arbete och politiska beslut gällande arbetsmarknaden. Däremot hade de inte lärt sig något specifikt om företagande under utbildningen. Samtliga informanter menade att det var genom samverkan med Arbetsförmedlingen och näringslivet som de hade lärt sig mest om entreprenörskap under den tid de arbetat som studie- och yrkesvägledare. Flera av dem sa att de hade ett kontinuerligt utbyte med Arbetsförmedlingen och näringslivet, varav en berättade att de sitter tillsammans med enheten för arbetsliv, vilket bidrar till ett naturligt samarbete kring arbetslivsfrågor. En informant berättade att de på hans arbetsplats hade fått kompetensut-veckling i entreprenörskap i form av en kurs och en annan sa att det har pågått ett projekt i entreprenörskap på hans arbetsplats. På arbetsplatserna finns informationsmaterial om före-tagande som riktar sig till de sökande, det kan vara foldrar om entreprenörskap med tips på ”starta eget kurser” och check- listor över viktiga saker att tänka på när man startar företag. Även på respektive arbetsplats hemsida finns information om företagande och kurser i före-tagande att tillgå. Informanterna menar alla att de själva kan ta del av hur mycket informa-tion som helst kring företagande, det är bara upp till dem själva att söka informainforma-tionen.

5.3 Så sker kompetensutveckling kring arbetslivet i

respekti-ve organisation

5.3.1 Kurser, seminarier och olika utbyten

Alla informanter var överens om att arbetsledningen är positiv till kompetensutveckling och ökad kompetens bland personalen. Dock kunde de se att de ekonomiska medlen som finns att tillgå skiftade beroende på vilken kommun och/eller organisation man var anställd inom. En informant berättade att hans arbetsgrupp ofta hade möjlighet att gå på kurser. Dock var det endast några i gruppen som kunde åka iväg för att sedan förmedla den nya kunskapen till resten av gruppen. Några av informanterna menade att de hade stora möjligheter att på-verka vilken typ av kompetensutveckling det skulle satsas på inom sin organisation.

Dess-utom framhölls att den egna personliga drivkraften och viljan att lära sig mer inom något eller några områden var avgörande för lärandet och kompetensutvecklingen inom arbets-livsfrågor. Återigen tryckte de på olika utbyten med arbetslivet som ett väldigt bra sätt att lära sig mer på.

5.3.2 Vikten av arbetslivskunskap

Fyra av fem informanter skattade bra arbetslivskunskaper som ytters viktigt för dem i sin roll som studie- och yrkesvägledare. Den femte informanten menade istället att hans per-sonliga kunskaper inte var så viktiga utan att hans sätt att få de sökande att själva finna in-formation om arbetslivet var mer relevant. Det som framhölls vara viktigt med att ha goda, uppdaterade arbetslivskunskaper som vägledare var just att kunna vägleda de sökande på ett professionellt sätt. Att kunna veta vad man talar om och med sina kunskaper hjälpa de sö-kande att navigera bland information, regler med mera kring arbetslivet.

5.3.3 Informanternas egna förslag till ökad kompetens

Av de fyra informanter som ansåg att det var mycket viktigt med goda arbetslivskunskaper, sa två av dem att de önskar sig att mer kontinuerligt få ta del av information kring arbetsli-vet. Det kan ske genom antingen studiebesök på olika arbetsplatser eller genom att chefer eller personalansvariga från näringslivet kommer till dem och föreläser om sitt företag och hur deras prognoser inför framtiden ser ut. De menar då att de kan ta del av företags fram-tidsprognoser kring personalstyrka och kompetensbehov. En av informanterna nämner ock-så att det är väldigt positivt att skapa kontakter ute i näringslivet för studie- och yrkesvägle-dare. Han sa att det krävs i dagens samhälle och menade att nätverkande ute i arbetslivet är viktigt för att i god tid få reda på förändringar på marknaden, vare sig det handlar om ned-skärningar eller satsningar. Ett tätare samarbete menade han kunde göra det lättare att så att säga hitta ”rätt man till rätt plats”.