Utredningsprocess ur ett föräldra- och professionsperspektiv
Yrkesprofessionerna i den här studien påtalar vikten av samspel och tydlig kommunikation under hela utredningsförloppet, detta för att skapa goda relationer mellan föräldrar och de olika professionerna. Utifrån det relationella perspektivet tar Lundström (2016) upp vikten av att samarbeta utifrån ett holistiskt perspektiv inom organisationer i möten mellan olika aktörer (föräldrar och olika professioner). Möten mellan föräldrar och yrkesprofessioner kan kopplas samman enligt systemteorins olika nivåer, från mikro till makro. Föräldrarnas medverkan och förståelse under hela utredningsprocessens gång kan kopplas samman med begreppet
KASAM, då blir det för dem begripligt, hanterbart och meningsfullt (Antonovsky, 1991). Resultatet i vår studie visar att två föräldrar som har varit delaktiga från start och upplevt en god kommunikation med yrkesprofessioner under hela utredningsprocessen vilket visar på att dessa föräldrar upplever en känsla av KASAM. Detta påvisar vikten av att i ett tidigt skede delge och förbereda föräldrarna kring barnets skolsvårigheter och eventuella
funktionsnedsättningar. Om föräldrarna inte får tidig information kring detta så riskerar de att beskedet senare mottages på ett negativt sätt och att de lätt hamnar i en fas av förnekelse och chock enligt utsagor från yrkesprofessionerna. I vår studie framgick det att då en av
föräldrarna inte upplevt de vi ovan har beskrivit ( KASAM) utan det visar på att det brister i systemets olika nivåer inom de människovårdande organisationerna. Hon hade behövt ett bättre bemötande då det handlar om mellanmänskliga möten för att känna sig delaktig och
lyssnad på. En av skolpsykologerna betonade vikten av att professionerna inom skolan bör kommunicera öppet och ärligt kring elevens skolsvårigheter och vad en utredning kan innebära, bland annat rätten till en annan skolform. Skolpsykologerna betonar att det redan i detta inledande skede, innan utredning är av betydande vikt att informera föräldrarna om den eventuella utgången av utredningsresultatet som kan visa på en intellektuell
funktionsnedsättning. Vidare att om så är fallet finns rätten till annan skolform, grundsärskola.
Faktorer som påverkar val av skolform
De faktorer som framträdde tydligast i studiens resultat och som påverkat val av skolform var känslan av sorg, förnekelse, kulturella skillnader, okunskap, fördomar, barnets sociala kontext och framtida liv. Det fanns även personliga faktorer såsom exempelvis föräldrar som beskrev sig ha egna liknande svårigheter som deras barn. Föräldrarna i studien var överens om att det var det bästa som kunnat hända för deras barn att de fick byta skolform och påbörja sin skolgång på grundsärskolan. Detta blir tydligt utifrån begreppet KASAM då föräldrar
beskriver sig uppleva att deras barn trivs i grundsärskolan, de uttrycker att där får de det stöd som de behöver, både kunskapsmässigt och socialt. Antonovsky (1991) belyser att för att en elev ska känna välbefinnande så bör skolmiljön vara tillgänglig för eleven så att denne känner att undervisningen bli begripligt (att eleven vet) hanterbarhet (att eleven kan) och känner meningsfullhet i skolans kontext (att eleven vill). De olika professionerna beskriver dock att det förekommer att vårdnadshavare tackar nej till placering i grundsärskolan och att detta är ett dilemma ur flera aspekter. Detta blir tydligt sett utifrån dilemmaperspektivet att olika faktorer, önskningar och viljor kan påverka val av skolform. Utifrån att hitta olika lösningar får man väga för- och nackdelar mot varandra (Nilholm, 2007). Grundskolans dilemma blir att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna då föräldrar tackar nej till rättigheten och det stöd som finns på grundsärskolan. Ett etiskt problematiskt dilemma är att elever kan pekas ut och beskrivs som avvikande. Grundskolan tenderar att se eleven ur ett kategoriskt perspektiv än ur ett relationellt perspektiv, elever med svårigheter än elever i svårigheter (Lundström, 2007).
Känslan av delaktighet hos föräldrar och personal i de beslut som tas
Flera av yrkesprofessionerna i vår studie beskriver att elever med intellektuell
funktionsnedsättning har lättare att anpassa sig till grundskolans sociala kontext i de tidiga skolåren. När kunskapskraven ökar så blir det svårare att individanpassa undervisningen och
att få eleven att känna delaktighet i de sociala sammanhangen. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv belyser Tyson (2019) begreppet KASAM som innebär att eleven bör känna
meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet i skolmiljön. Säljö (2014) beskriver att det är av stor vikt att skapa en god lärmiljö som innefattar allt från kompetenser, undervisningsmetoder, lokaler och det sociala samspelet. Lärarna i den här studien saknar känslan av delaktighet då förutsättningar saknas för en god lärmiljö då svårigheter grundar sig på okunskap om
funktionsnedsättningar, bristande stöd som innefattar resurser, handledning, fortbildning, läromedel och lämpliga lokaler. Nilholm (2007) beskriver dilemmaperspektivet utifrån barns erfarenheter, egenskaper och förmågor, undervisningen bör individanpassas utifrån deras olikheter. Alla elever ska ges en likvärdig utbildning utifrån deras förutsättningar. Lundström (2007) beskriver att det kategoriska perspektivet, sättet att se på elever med svårigheter, ökar inom grundskolan Grundskolan är mer resultatinriktad och fokuset läggs på individens egenskaper. Specialpedagogen i studien beskrev känsla av frustration när stödet inte räcker till när resursbehovet är stort inom grundskolan vilket också en av rektorerna beskrev att tackar föräldrar nej till grundsärskolan så tackar de även nej till det stödet som finns.
Yrkesprofessionernas delaktighet i det beslut som tas kan inte påverkas när det är föräldrarna som står för det avgörande beslutet. Lundström (2016) beskriver att det relationella
perspektivet fokuserar på att lärandet sker genom möten och samspel mellan människor, författaren belyser att detta förhållningssätt genomsyrar grundsärskolans utbildningssyfte. Samtliga föräldrar och yrkesprofessioner är eniga om att grundsärskolan är den lämpligaste skolformen för elever med intellektuell funktionsnedsättning då det inom denna skolform finns förutsättningar i form av resurser, kunskap och anpassad lärmiljö. Föräldrarna beskrev skillnaden för deras barn då de bytt skolform, de menade att deras barn nu trivs, utvecklas och har nya vänner som ur det sociokulturella perspektivet beskrivs ge en känsla av sammanhang, KASAM (Tyson, 2019).
5. DISKUSSION
Studiens avslutande kapitel inleds med en metoddiskussion. Därefter följer en
resultatdiskussion kopplat till tidigare forskning samt teoretiska referensramar och avslutas med förslag på vidare forskning.
5.1 Metoddiskussion
Syftet med denna småskaliga studie var att undersöka vilka faktorer som påverkar några föräldrars val av skolform och hur delaktiga föräldrar och personal varit i denna process. Valet av metod som passat väl för studien består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ett antal öppna frågor för att få svar på studiens syfte. Fördelen med enskilda intervjuer i en kvalitativ ansats var att det gav informanterna möjlighet att fritt resonera och beskriva om deras erfarenheter, tankar och åsikter (Bryman, 2020; Jacobsson & Skansholm, 2019). Informanternas vardag och syn på utredning och skolplacering var av intresse för studien. På grund av Folkhälsomyndighetens rekommendationer kring föreskrifter kring Covid-19 så bokades samtliga intervjuer via Teams och Meet. Fördelen med att använda digitala verktyg var både tidsbesparande, ekonomiskt och mer fokus kunde läggas på planering av intervjuer och utskrifter av material. Att genomföra intervjuerna digitalt ser vi inte har dragit ner på studiens trovärdighet eller tillförlitlighet. Det blev ett möte och god dialog vid datorkameran. Studiens frågor kunde besvaras.
Studiens urval utökades under arbetes gång för att ge en bredare förståelse utifrån de olika professionernas delaktighet i utredningsprocessen. Ett kriterium för deltagande i studien var att deltagarna hade erfarenhet av att medverka eller följa hanteringen av utredning inför överväganden av skolplacering för elev med intellektuell funktionsnedsättning i grundskolan eller grundsärskolan. Vår målsättning har därmed uppfyllts. Tidsbrist och språkförbristningar förhindrade möjligheten till att intervjua föräldrar med annat modersmål vilket hade varit önskvärt för att få en ökad förståelse kring kulturella skillnader. Tidsbristen gjorde även att vi under processens gång valde att avstå rekommendationen att använda en pilotintervju i syfte
att utforma intervjuguiden vilket Creswell och Poth (2017) rekommenderar. Intervjufrågorna var identiskt utformade till samtliga informanter (se bilaga 2).
Samtliga informanter var positiva och engagerade i att besvara frågorna. Studien sågs belysa ett intressant ämne förknippat med många pedagogiska och sociala dilemman för berörda föräldrar och professioner. Resultaten gäller för den grupp som har studerats och det ger en bild av deras erfarenheter och kan inte ses representera någon allmän uppfattning. Valet att använda en kvalitativ forskningsansats som metod visade sig vara ett lämpligt
tillvägagångssätt då informanterna bjöd på sina berättelser och erfarenheter vilka vi får hålla för sanningsenliga och trovärdiga. Metoden anser vi lämpad för att få ett resultat och uppnå en hög validitet. Vi har varit noggranna med etiken och varsamt tagit tillvara informanternas tankar och åsikter, för att få fram olika nyanser i svar, studiens syfte och frågeställningar har besvarats. Studien ser vi som både tillförlitlig och trovärdig genom att noga ta vara på det som kommit fram utifrån informanternas perspektiv. Studiens resultat får inte utgöra
smygrepresentativitet, urvalet representerar inte en större grupp än vad undersökningen omfattar (Göransson & Nilholm, 2009).
Arbetsfördelningen har fördelats lika på oss båda då intervjuerna genomfördes gemensamt och transkriberingarna delades upp. Kontakt med informanter togs i januari 2021. Resultatet har diskuterat och analyserats tillsammans under tidsperioden februari-maj 2021.
5.2 Resultatdiskussion
Denna studie syftade till att undersöka hur utredningsprocessen till grundsärskolan kan gå till ur ett föräldra- och professionsperspektiv. Fokus har varit att få en förståelse för vad som påverkar föräldrars val av skolform. För att få en övergripande helhetsbild kring denna process har vi valt att även inkludera samtliga professioner som kan vara involverade i en utredningsprocess. Denna process belystes utifrån ett systemteoretiskt perspektiv som kunde implementeras från individ till organisationsnivå. Öqvist (2013) anser det nödvändigt utifrån systemteorin att det finns kopplingar mellan de olika nivåerna i systemet då de behöver länkas samman och arbeta mot samma mål utifrån ett gemensamt synsätt. Detta belystes utifrån studiens frågeställningar:
- Hur beskrivs utredningsprocessen för en elev ur ett föräldra- och professionsperspektiv?
- Vilka faktorer anser föräldrar och personal ha påverkat val av skolplacering för eleven?
- Vad kännetecknar känslan av delaktighet hos föräldrar och personal i de beslut som tas?
När föräldrarna blir erbjudna att placera sitt barn i grundsärskolan kan detta i vissa fall upplevas som problematiskt. Detta kan delvis bero på en förutfattad mening om särskolans verksamhet och skolform, vad är det för skolform som föräldrarna erbjuds. De kan känna sorg i relation till det lite annorlunda barnet, de kan sakna kunskaper om skolformer eller ha en annan kulturell bakgrund som gör att de inte riktigt kan greppa vad en skolplacering i särskolan innebär. Flera föräldrar beskriver att det har varit svårt att ta till sig att deras barn efter utredning har fått diagnosen intellektuell funktionsnedsättning, det kan var en lång process för att skapa acceptans för detta som föräldrarna behöver gå igenom och den kan ta lång tid att bearbeta. Ferguson (2002) menar att den första reaktionen hos föräldrarna oftast visar sig i form av förnekelse, sorg och aggression som kan leda till en fientlig reaktion mot professionerna. Viktigt att beakta för yrkesprofessionen är att visa på en förståelse för föräldrarnas känslomässiga tillvaro. Hos föräldrarna innebär det ofta en omvärdering av planering och utlöser många frågor om både barnets behov nu och i framtiden. Antonovsky (1991) beskriver att KASAMs “huvudingrediens” är meningsfullhet. Vi anser att då
föräldrarna förstår vad utredningsprocessen kan innebära och leda till så underlättar det för föräldrarna att tacka ja till grundsärskolan då det ser en möjlighet för barnet och inte ett hinder. Flera av yrkesprofessionerna menar att skolan inte bör vänta och avvakta med att sätta in insatser och samråda med Elevhälsoteamet kring elevens skolsvårigheter. Vidare menar de att det är av stor vikt att föräldrarna redan i detta tidiga skede informeras på ett tydligt och rakt sätt kring skolans misstanke kring elevens svårigheter och eventuella
funktionsnedsättningar.
Både yrkesprofessionerna och föräldrarna belyste problematiken med de långa väntetiderna för att ett barn ska få en basutredning genomförd. Detta blir då problematiskt på individ-,
grupp- och organisationsnivå då det är utmanande att möta elever i svårigheter och dennes individuella behov i grundskolan då resurser saknas, klasserna är stora och det brister i handledningen. I studien beskrev yrkesprofessionerna att elever i svårigheter riskerar ett utanförskap både kunskapsmässigt och socialt i väntan på utredning. Detta visar tydligt på att det brister i systemets olika nivåer, från individ till organisationsnivå. Ett tydligt dilemma som framkom i studien beskrevs av speciallärarna som beskrev svårigheten med att tillgodose behovet för elever med funktionsnedsättningar i grundskolan.
Skolpsykologerna belyser dilemmat att det är vanligt att föräldrarna inte har syftet klart för sig kring vad utredningen innebär och kan leda till då de upplever att skolan inte har varit tydlig med detta. De menar därför att skolans utredningsfråga bör formuleras tillsammans med föräldrarna i ett led att medvetandegöra dem om vad en utredning kan visa på och vad grundsärskolan innebär. Vi anser att det som skolpsykologerna belyser är en möjlig förbättringsåtgärd för att göra föräldrarna delaktiga och införstådda under hela utredningsprocessen utifrån KASAM som innefattar hanterbarhet och begriplighet. Systemteori kan synliggöra hur olika faktorer påverkar i ett utredningsarbete i en
skolverksamhet. Att se på vad som påverkar individen direkt eller indirekt på olika nivåer i ett system kan ses ur olika vinklar. Förslagsvis kan de olika professionerna samlas i
tvärvetenskapliga team, så kallade SIP-möten, där de utifrån ett holistiskt perspektiv kan problematisera och upptäcka nya handlingsalternativ som bidrar till utveckling på individ- till organisationsnivå (Barow & Östlund, 2012). Föräldrarna förväntas bygga relationer med samtliga professioner under utredningsprocessens gång. Det är en utmanande uppgift och det kan kännas övermäktigt att hantera. De ska lämna ut och ta in information från många
samtidigt som de är i en utsatt och skör situation som kräver extra uppmärksamhet från dem. Vi kopplar detta till tidigare studier som beskriver att det krävs mycket förståelse och empati från professionens sida, detta för att främja relationsskapandet mellan dem och föräldrarna i ett led att sträva mot samarbete och gemensamma mål (Katz & Lanzcano-Ponce, 2008; Lundström, 2007).
Forskning visar att ett gott och tidigt samarbete mellan hem och skola skapar bättre förutsättningar för övergången mellan grundskola och grundsärskola (Andersson, 2020 & Roll-Pettersson, 2001). Flertalet av yrkesprofessionerna beskriver det komplexa i samarbetet med nysvenska föräldrar där den kommunikativa biten och kulturella skillnader kan bidra till att de har svårigheter med att förstå skolans organisation och det svenska skolsystemet med
olika skolformer (Bel Habib, 2001). Detta blir då ett dilemma när det uppstår
språkförbristningar mellan de nysvenska föräldrarna och de olika professionerna. Att som skolpsykolog utreda en elev med annat modersmål än svenska är inte en enkel uppgift då det finns många parametrar att ta hänsyn till under utredningsprocessens gång, både med elev och vårdnadshavare. Att använda tolk beskrevs snarare som opålitligt då manualen i testet består av frågor som inte får upprepas och detta komplicerar tillförlitligheten då tolken lätt kan omformulera frågorna. Detta är en intressant och komplicerad aspekt av vad som kan ses som utmaningar i dagens svenska skola då antalet nysvenska elever beskrivs öka inom
grundsärskolan menar Ahlberg (2016); Bel Habib (2001); Reichenberg (2012). Utifrån skolpsykologernas beskrivning av utredningsförfarandet kring området att testa och bedöma barns förmågor inför skolplacering så framkom det i vår studie att största utmaningen låg i svårigheten att utreda nysvenska elever på grund av risken för språkförbristningar. Hur tillförlitlig är diagnostiseringen av elever med intellektuell funktionsnedsättning, vad är intellektuell funktionsnedsättning och vad är språksvårigheter som påverkar elevens resultat. Tidigare studier tar upp det ökade antalet placeringar av elever inom grundsärskolan (Ahlberg, 2016; Bel Habib, 2001; Rosenqvist, 2007). En bidragande faktor till denna ökning kan ha sin förklaring i att utländska barn felbedöms i utredningsprocessen och skrivs in i grundsärskolan på felaktiga grunder.
Då föräldrarna vid ett återgivningssamtal får beskedet att deras barn har intellektuell funktionsnedsättning så påbörjas deras bearbetningsprocess och familjens livssituation förändras, detta beskriver även Lundström (2007). En förutsättning för ett gynnsamt samarbete mellan föräldrar och professioner är att föräldrarna bemöts med förståelse och erbjuds riktade insatser (Katz & Lazcano-Ponce, 2008; Lundström, 2007; Wilder & Lillvist, 2021). En förälder i vår studie beskrev hur hennes upplevelse var att olika yrkesprofessioner inte lyssnat på hennes oro och funderingar kring sitt barn, inte heller delgavs hon
informationen kring barnets diagnoser på ett tydligt och rakt sätt. Utifrån några föräldrars berättelser i den här studien kan vi också konstatera att det är samstämmigt med vad tidigare forskning beskrivit att det är viktigt att föräldrar får vetskap om diagnoserna samt vad de olika funktionsnedsättningarna kan handla om och hur det kan påverka barnets möjligheter att lyckas i skolan (Börjesson & Rehn, 2009). I vår studie visar det sig att det är ett bristområde då föräldrarna anser sig behöva mer information och tydlighet. Här finns något att tänka på, det behöver utarbetas och utvecklas tydligare riktlinjer för samtal och återgivning till
föräldrarna. Det är viktigt att säkerställa att föräldrarna har förstått och tagit till sig all
information i ett utredningssamtal. Forskning visar att professionen bör ha stor förståelse och visa empati när föräldrarna kan hamna både i chock och förnekelse under samtal då dessa känsliga ämnen tas upp (Lundström, 2016). Vi förstår att detta är en komplicerad process och vi kan relatera till detta utifrån vår yrkesprofession där vi upplevt möten med föräldrar som inte har vetskap eller kunskap om att deras barn har en intellektuell funktionsnedsättning och vad det innebär. Då medicinska och yrkesverksamma professioner har tolkningsföreträde och därmed en form av makt är det viktigt att de yrkesverksamma som ansvarar för återkoppling i uppföljningssamtal med föräldrarna också säkerställer att information har gått fram
(Börjesson & Rehn, 2009). Om detta brister kan det leda till att föräldrarna inte förstår barnets svårigheter och behov vilket kan vara en avgörande faktor vid föräldrars val av skolform. Flera rektorer menar att om vårdnadshavare tackar nej till grundsärskolan så tackar de även nej till det pedagogiska stöd som erbjuds. Tidigare forskning har belyst att särskolans pedagogiska arbete är unikt och bygger på hur den främjar elevernas dagliga liv och fostrar dem till att bli goda samhällsmedborgare (Berthén, 2007; Östlund, 2018). Ytterligare faktorer som vår studie belyser är yrkesprofessionernas erfarenheter av kulturella skillnader och språkförbristningar, detta är ett dilemma som vi ser bör beaktas.
Ur ett systemteoretiskt perspektiv är kommunikation och tydlighet mellan de olika
professionerna och föräldrarna det som är avgörande för om de kan bygga goda relationer, se hur helheter och delar relaterar till varandra. De behöver planera tillsammans för elevens bästa där pedagogiska insatser ska möta elevens verkliga behov. Det handlar om behov i olika miljöer och sociala sammanhang i skolan, och i övergången till en skolplacering i särskolan. De ska se elevens behov och skapa funktionella insatser och att se på mönster som fungerar eller behöver justeras (Öqvist, 2013).
I grundskolan är verksamheten resultat och prestationsinriktad där man fokuserar mer på den enskilde eleven och dess förmågor. Lärandet handlar om ett samspel där skolsvårigheter för en elev kan bero på att skolan brister i sin förmåga att anpassa och stödja dennes förmåga att nå kunskapskraven i grundskolan (Lundström, 2016). Yiramiya, Erel, Shaked och
Solomonica-Levi (1998) beskriver begreppet Theory of mind som förklarar att barn med intellektuell funktionsnedsättning och autism har en nedsatt förmåga att tolka och förstå omvärlden. Denna teori om mentalisering förklarar barnens svårigheter att reflektera kring sitt eget och omgivningens beteende samt att förstå andras avsikter och perspektiv vilket kan leda
till oro och stress i skolmiljön. Tideman (1998) menar att grundskolan ställer för höga krav på elever med intellektuell funktionsnedsättning när det brister i skolmiljön och istället läggs fokus på elevens bristande förmågor. Studiens lärare, speciallärare och specialpedagoger beskrev en känsla av stress och otillräcklighet då de saknar resurser i form av lokaler, kunskap och fortbildning om funktionsnedsättningar, läromedel och handledning vilket försvårar