Fokus i den här studien har varit att få en ökad förståelse för vad som påverkar föräldrars val av skolform och de olika professionernas medverkan i utredningsprocessen. De insikter vi har fått handlar om vikten av ett gott samarbete mellan föräldrarna och de olika professionerna. En god kommunikation och tillit bör finnas och en tydlighet från professionerna gentemot föräldrarna, denna tillit ska etableras i ett tidigt skede vid elevens uppvisande av
skolsvårigheter. Studien gav oss en ökad förståelse för föräldrarnas komplicerade situation inför beslut om skolplacering och vikten av varsamhet från professionens sida under hela utredningsprocessen då det tydligt framkommit att det kan vara avgörande för föräldrars val av skolform.
Studien berör flera problemområden som det skulle vara intressant att fördjupa sig i såsom språkförbristningar och kulturella skillnader. Tyvärr fanns inte utrymme i vår studie att intervjua föräldrar med annan kulturell bakgrund men för framtida forskning vore det intressant.
Några av lärarna och speciallärarna i vår studie uppger att de saknar handledning och kunskap kring elever med intellektuell funktionsnedsättning i grundskolan. Utifrån resultatet av denna studie föreslår vi ett kollegialt lärande som ett utvecklingsarbete på organisationsnivå där både specialpedagoger och speciallärare från de båda skolformerna får tid och möjlighet att utbyta tankar, erfarenheter och idéer. Övergången mellan grundskola och grundsärskola kan utvecklas genom att tydliggöra rutiner för skolplacering. Förslagsvis genom att lärare, specialpedagoger och speciallärare från de olika skolformerna samverkar. Vi från grundsärskolan besöker eleven i sin skola för att skapa en första kontakt, därefter möta föräldrarna tillsammans med skolkuratorn och rektor. Detta för att skapa en trygghet för föräldrarna då de redan har en relation med skolkuratorn (vid språkförbristningar bör en tolk delta). Elevens första besök på grundsärskolan bör vara välplanerat, förberett och ett
inskolningsschema bör upprättas. Detta för att lägga grunden till en trygg omstart med syfte att främja relationsskapande och en känsla av sammanhang som förhoppningsvis leder till ett livslång lärande.
REFERENSLISTA
Ahlberg, A. (1999). På spaning efter en skola för alla. (IPD-rapporter 1999:08) Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
Ahlberg, A. (2016). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Stockholm: Liber AB.
Andersson, A. L., & Wilder, J. (2015). Swedish classrooms communities including learners with intellectual disabilities – Lower secondary school. Mälardalens University School
of Education, Culture and Communication, 1-17.
Andersson, A. L. (2020). Utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell
funktionsnedsättning - Lärares och föräldrars perspektiv. Stockholm: Mälardalens
University Press Dissertations.
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur. Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Barnombudsmannen. (2016). Respekt Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd. Stockholm: Barnombudsmannen.
Barow, T., & Östlund, D. (2012). Bildning för alla! En pedagogisk utmaning. Kristianstad: Högskolan Kristianstad.
Bel Habib, I. (2001). Elever med invandrarbakgrund i särskolan: specialpedagogik eller
disciplinär makt: forskningsrapport. Kristianstad: Kristianstads Högskola.
Berthén, D. (2007). Förberedelse för särskildhet. Särskolans pedagogiska arbete i ett
verksamhetsperspektiv. Karlstad: Karlstads universitet .
Bierbaum, L., Henrich, C. C., & Zigler, E. F. (2005). Disobedient behaviours in children with intellectual disability. Journal of Intellectual and Developmental Disability(30(2)), 115-119.
Borgström, E. (2018). 500 röster om LSS En inblick i verkligheten, från norr till söder. Riksförbundet FUB. Retrieved maj 2018, fromwww.fub.se
Bryman, A. (2020). Samhällsvetenskapliga metoder (3.uppl.). Liber AB. Börjesson, M., & Rehn, A. (2009). Makt. Stockholm: Liber.
Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos A. Connor, D., & Ferri, A. B. (2007). The conflict within: Resistance to inclusion and other
paradoxes in special education. Disability & Society, 22(1), 63-77. doi:10.1080/09687590601056717
Creswell, J. W., & Poth, C. N. (2017). Qualitative inquiry and research design Choosing
de Graaf, G., van Hove, G., & Haveman, M. (2013). More academics in regular schools? The effect of regular versus special school placement of academic skills in Dutch primary school students with Down Syndrome. Journal of Intellectual Disability Research, 21-38.
Dessemontet, R. S., Bless, G., & Morin, D. (2012). Effects of inclusion on the academic achievement and adaptive behaviour of childrens with intellectual disabilities. Journal
of Intellectual Disability Research, 579-587.
Dessmontet, R. S., & Bless, G. (2013). The impact of including children with intellectual disability in general education classrooms on the academic achievement of their low-, average-, and high-achieving peers. Journal of Intellectual & Developmental
Disability, 23-30. doi:10.3109/13668250.2012.757589
Elhoweris, & Alsheikh. (2006). Teachers' attitudes toward inclusion. International Journal of
Special Education, 21(1), 115-118.
Emanuelsson, I., Persson, B., & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det
specialpedagogiska området - en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Emerson, E. (2014). Families supporting a child with intellectual or developmental disabilities: The current state of knowledge. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 27(5), 420–430. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/ jar.12078
Ferguson, P. (2002). A place in the family: An historical interpretation of research on parental reactions to having a child with disability. Journal of Special Education, 124-131. Florian, L., & Black-Hawkins, K. (2011). Exploring inclusive pedagogy. British Educational
Research Journal, 37(5), 813-828.
Foreman, P. (1994). Services to students with mild intellectual disabilities. Newcastle: Special Education Center: University of Newcastle.
Foreman, P., & Arthur-Kelly, M. (2015). Social Justice Principles, the Law and Research, as Bases for Inclusion. Australasian Journal of Special Education, 32(1), 109-124. doi:10.1080/10300110701839964
Freeman, S. F., & Alkin, M. C. (2000). Academic and social attainments of childrens with mental retardation in general education and special education settings. Remedial and
Special Education, 3-26.
Frithiof, E. (2012). Särskolan i ljuset av FN, konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I T. Barrow & D. Östlund (Red.), Bildning för
alla! En pedagogisk utmaning (s.135- 144). Kristianstad: Högskolan i Kristianstad.
Gasteiger-Klicpera, B., Klicpera, C., Gebhardt, M., & Schwab, S. (2013). Attitudes and experiences of parents regarding inclusive and special school education for children with learning and intellectual disabilities. International Journal of Inclusive
Education, 17(7), 663-681. doi:10.1080/13603116.2012.706321
Granlund, M. (2009). Vad är utvecklingsstörning? Retrieved 11 06, 2020, from http://www.poms.nu/konf/Mats_Granlund.pdf
Göransson, K., & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogisk avhandling.
Pedagogisk Forskning i Sverige(2), 136-142.
Göransson, M., Nilholm, C., & Karlsson, K. (2011). Inclusive education in Sweden? A critical analysis. International Journal of Inclusive Education, 15(5), 541-555.
doi:10.1080/13603110903165141
Hardiman, S., Guerin, S., & Fitzsimons, E. (2009). A comparison of the social competence of children with moderate intellectual disability versus segregated school settings.
Research in Developmental Disabilities, 397-407.
Haug, P. (2017). Understanding inclusive education: ideals and reality. Scandinavian Journal
of Disability Research, 19(2), 206-217. doi:10.1080/15017419.2016.1224778
Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2019). Intellektuell funktionsnedsättning, samhälle och
välfärd. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Jacobsson, K., & Skansholm, A. (2019). Handbok i uppsatsskrivande - för
utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Jakobsson, I.-L., & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder Att möta barn
och ungdomar med funktionsnedsättningar i en utvecklande miljö. Stockholm:
Författarna Natur & Kultur.
Janols, A., Nålberg, Y. (2019, 2020). Kurs: Speciallärare inom särskola och särskild
undervisning för vuxna, del1 och del2. Mälardalens högskola
Katz, G., & Lazcano-Ponce, E. (2008). Intellectual disability: definition, etiological factors, classification, diagnosis, treatment and prognosis. Salud Publica Mex, 50(2), 132-141. Kemmis, S. (1998). System and lifeworld, and the conditions of learning in late modernity.
Curriculum Studies, 6(3), 269-305. doi:10.1080/14681369800200043
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kylén, G. (2012). Helhetssyn på människan Begåvning och begåvningshandikapp. Solna: Stiftelsen ALA.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. 25(1), 16-35.
Laskar, R. (2017). Educating Teachers to be facilitators of Inclusive Education. Department of
Education Alipurduar Mahila Mahavidyalaya, pp. 567-568.
Laws, G., & Kelly, E. (2005). The attitudes and friendship intentions of children in United Kingdom mainstream schools towards peers with physical or intellectual disabilities.
International Journal of Disability, Development and Education, 79-99.
Lundström, E. (2007). Ett barn är oss fött. Att bli förälder till ett barn med
funktionsnedsättning. Ett beskrivande och tolkande perspektiv. Stockholm: HLS
Lundström, E. (2016). Föräldraskap med särskilda utmaningar - en longitudinell studie om
att vara förälder när barnet har en funktionsnedsättning. Stockholms Universitet:
Specialpedagogiska Institutionen.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Educational psychology Olsson, L. (2016). Children with mild intellectual disability and there families- needs for
support, service. Jönköping: Jönköping University, School of Health and Welfare.
Reichenberg, M. (2012). Gränser på gott och ont - Undervisning i särskolan förr och nu. i D. Andersson & L-E. Edlund (Red.), Språkets gränser - och verklighetens (ss. 143-155). Umeå: Umeå universitet.
Roll-Pettersson, L. (2001). Between open systems and closed doors: The needs and
perceptions of parents to children with cognitive disabilities and educational settings.
Stockholm: Stockholms university.
Rosenqvist, J. (2007). Specialpedagogiska institutet Högskolan i Kristianstad.
Specialpedagogik i mångfaldens Sverige [Elektronisk resurs] : om elever med annan etnisk bakgrund än svensk i Särskolan : ett samarbetsprojekt mellan
Specialpedagogiska institutet och Högskolan Kristianstad. [Stockholm]: Specialpedagogiska institutet
Runström Nilsson, P. (2017). Pedagogisk kartläggning Att utreda och dokumentera elevers
behov av särskilt stöd. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Skolverket. (2013). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018). Läroplan för grundsärskolan reviderad 2018. Stockholm: Skolverket. Socialstyrelsen. (2013). Psykologutredning i skolan. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU 2004: 98. För oss tillsammans; om utbildning och utvecklingsstörning. Stockholm; Fritzes.
Statens offentliga utredningar, S. 2. (2021). Bättre möjligheter för elever att nå
kunskapskraven - aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Stockholm: Statens offentliga utredningar.
Szumski, G., & Karwowski, M. (2012). School achievement of children with intellectual disability: The role of socioeconomic status, placement, and parents´engagement.
Research in developmental disabilities, 1615-1625.
Szönyi, K. (2012). Att lyssna till barn: I gränslandet mellan livsvärldar och systemvärlden. I T. Barrow & D. Östlund (Red.), Bildning för alla! En pedagogisk utmaning (s. 45-52). Kristianstad: Högskolan i Kristianstad.
Szönyi, K., & Söderqvist Dunkers, T. (2018) Delaktighet – ett arbetssätt i skolan. Kalmar: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Säljö, R. (2010). Digital tools and challenges to institutional traditions of learning: technologies, social memory and the performative nature of learning. Journal of computer assisted learning, 26(1), ss. 53–64 [2016-09-12] DOI:
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Söderman, L., & Nordlund, M. (2019). Omsorgsboken - möjligheter och svårigheter vid
intellektuell funktionsnedsättning. Stockholm: Liber.
Tassé, M. J., Luckasson, R., Sharlock, R. L. (2016). The Relation Between Intellectual Functioning and AdaptiveBehavior in the Diagnosis of Intellectual Disability.
Intellectual and developmental disabilities , 54(6), 381-390.
doi:10.1352/1934-9556-54.6.381
Tideman, M. (1998). I gränslandet mellan grundskola och särskola: Intervjuer med föräldrar
till barn som blivit individuellt integrerade. Halmstad: Högskolan i Halmstad.
Tyson, R. (2019). Bildning och klokhet i skola och undervisning. Stockholm: Natur & Kultur. Unescorådet, S. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska
Unescorådet.
UNICEF. (1989). FN:s konvention om barnets rättigheter. (S. Sverige, Ed.) Retrieved from Barnkonventionen:Https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Wilder, J., & Lillvist, A. (2021). Teachers’ and parents’ meaning making of. Stockholm:
Stockholm university. doi:10.1080/08856257.2021.1889847
Yirmiya, N., Erel, O., Shaked, M., & Solomonica-Levi, D. (1998). Meta-Analyses Comparing Theory of Mind Abilities of Individuals with Autism, Individuals with Mental
Retardation, and Normally Developing Individuals. Psychological Bulletin, 123(2), 283-307. doi:10.1037//0033-2909.124.3.283
Östlund, D. (2018). Specialpedagogiska rapporter och notiser från högskolan Kristianstad - Tre texter om specialpedagogik. Kristianstad university press, 14(2), 1-61.
Öquist, O. (2013). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat. (3., omarb. uppl.) Stockholm: Gothia Fortbildning AB