Vi har i denna undersökning funnit mycket litteratur och forskning som handlar om föräldrasamverkan. När vi läser läroplanerna kan vi se att rekommendationerna kring hur samarbetet med föräldrarna ska ske har förändrats markant. I de tidiga läroplanerna står det tydligt hur pedagogerna skulle agera i mötet med föräldrarna. I dagens läroplaner står det mer kortfattat och vi anser att det ges mer utrymme för pedagogens egna tolkningar. Detta tror vi kan medföra att det blir mer olika från verksamhet till verksamhet hur man arbetar med föräldrasamverkan, just på grund av att det är mer fritt för tolkning och därför ser det olika ut på olika förskolor och skolor. Av resultatet av vår studie anser vi att samtliga förskolor och skolor där vi har gjort vår undersökning arbetat aktivt med att engagera föräldrarna. Det sker på olika sätt men med samma mål.
Den bild vi hade av vad föräldrasamverkan innefattade har bekräftats av våra intervjuer och även av den litteratur vi har läst. Just det att det ska vara ett öppet klimat i relationen hem och skola anser vi vara viktigt och detta verkar delas med föräldrarna och pedagogerna vi har intervjuat. Adelswärd m.fl. (1997) menar att det är viktigt med ett öppet klimat vid samtalen då det är en avgörande byggsten för barnets utveckling. De menar även att samtalen har fått en större betydelse med åren. Detta har även Andersson (2004) kommit fram till, att föräldrarna tycker de spontana tillfällena är viktiga eftersom det blir ett mer öppet och avslappnat klimat.
32
Pedagogerna i vår studie vill utvecklas och arbeta vidare med hur man ska engagera föräldrarna i verksamheten. De funderade mycket kring hur man skulle kunna få med sig alla föräldrar och såg detta som sin uppgift att få med sig alla och inte bara de som redan var engagerade. Detta tyckte vi visade på ett stort engagemang från pedagogernas sida med att skapa en så bra miljö för barnen och föräldrarna som möjligt i både förskolan och skolan. Att de vill utveckla sitt arbetssätt med föräldrarna visar på att de är medvetna om att det hela måste förnyas, att alla föräldrar inte är likadana. Något som både föräldrar och pedagoger ansåg viktigt var att lyssna på varandra och vara lyhörda och tillmötesgående, i båda riktningarna. Alfakir (2004) pratar mycket om hur viktigt det är att ha en dialog och inte en debatt med föräldrarna. Det är viktigt att lyssna på föräldrarnas synpunkter och i dialogen ska pedagogen vara en i gruppen istället för en ledare. Hon poängterar att det inte ska finnas en vinnare i en dialog utan att båda parter tar det bästa från varandras erfarenheter. ”Dialogens mål är att söka förståelse” (Alfakir, 2004, s. 48). Detta anser vi vara en bra inställning och en förutsättning för att föräldrasamverkan ska fungera. Det går inte bara att den ena parten är engagerad för att ett samarbete ska fungera.
Vid några av intervjuerna kom det fram att enkäter skickades ut för att få fram föräldrarnas åsikter. Detta anser vi är ett bra sätt då föräldrarna får uttrycka sina åsikter och önskemål med verksamheten. När pedagogerna sedan gör en sammanställning av enkäterna ger det möjlighet till att förändra och förnya samarbetet och verksamheten. Det är då viktigt att pedagogerna är beredda att ta till sig de åsikter eller den kritik som kan komma fram eftersom det är vid förändringen som föräldrarna känner inflytande över verksamheten. På det sättet anser vi att båda parter lyssnar på varandra. Detta nämner också Alfakir (2004) att det kanske inte alltid går att möta föräldrarnas krav men att det är viktigt att tillmötesgå föräldrarna och deras idéer även om de inte alltid går att genomföra. Det är viktigt att ge föräldrarna en förklaring och berätta varför så att föräldrarna inte tappar intresse och förtroende för pedagogerna.
Ordet föräldrasamverkan kan innefatta väldigt många olika saker, allt från spontana naturliga möten till organiserade möten. Föräldrarna och pedagogerna som vi har intervjuat hade samma föreställning om vad föräldrasamverkan är. Även om inte alla
33
föräldrar var lika nöjda så visste de ändå hur de ville ha det och att de i viss mån hade en möjlighet att påverka. På en av skolorna var en förälder missnöjd med hur samarbetet på skolan var, men när vi sedan intervjuade en pedagog på skolan ansåg hon att samarbetet gick bra. Detta ställde vi oss frågande till, att föräldrar och pedagoger kunde ha så olika uppfattningar från samma skola. Vi har inte fått denna uppfattning vid de andra intervjuerna men vi ställer oss frågan om detta är vanligt. Hur kommer det sig att föräldrar och pedagoger har olika uppfattningar om hur föräldrasamverkan fungerar? Kan det vara så att pedagogerna tror att samarbetet fungerar bra om föräldrarna inte kommer med frågor eller åsikter? En förklaring kan vara att pedagogerna fortsätter i sina vanliga spår och arbetar vidare likadant år efter år. En annan förklaring kan vara att pedagogen ser helheten, den ser hur det fungerar på hela skolan eller i klassen. Medan föräldern ser hur det fungerar med sitt eget barn. Pedagogen har ett bredare synsätt medan föräldrarna bara har intresse i sitt eget barn. Det är viktigt att klargöra och vara tydlig hur verksamheten ser ut så att inga missförstånd uppstår mellan föräldrarna och pedagogerna. Förklaringen till varför just den föräldern vi intervjuat var missnöjd kan vara att pedagogen inte var lärare i just den förälderns klass. Föräldern uttryckte många gånger ett missnöje till vissa pedagoger men i det stora hela var hon nöjd. Här skulle det kanske vara bra att göra en enkätundersökning för att förändra arbetet med föräldrarna.
Av de föräldrar vi har intervjuat var engagemanget olika, många var beredda att lägga ned flera timmar i veckan på föräldrasamverkan medan några lade ned lite mindre tid. Trots det så fanns ett engagemang från alla. Precis som några av de vi intervjuade funderade över ställde vi oss frågan: hur ska förskolor och skolor få med de föräldrar som inte är lika engagerade? Det måste ske en förändring i många verksamheter och se vad behovet hos föräldrarna är just nu. Det går inte att vi som pedagoger tänker att denna samarbetsform har fungerat förut och därför fungerar det nu också. Pedagogerna måste tänka på att tiden är otroligt dyrbar för föräldrarna och att andra aktiviteter på kvällarna kan ta upp all tid. Det gör att vissa föräldrar inte har tid att komma på föräldramöten men de har ändå åsikter att framföra som kan vara bra för förskolan eller skolan. Dessa åsikter kan därför komma upp vid andra tillfällen, som t.ex. vid lämning och hämtning.
34
Föräldrarna och samhället förändras och ställer olika krav. I dagens samhälle är det tillåtet att vara kritisk och samhället ställer högre krav, därför ställer även föräldrarna högre krav på pedagogerna, därför är det viktigt att pedagogerna hela tiden reflekterar över sitt arbetssätt och för en dialog med varandra och med föräldrarna. Föräldrar har ett mer kraftfullt inflytande idag och det gör att de har mer att säga till om i förskolans och skolans verksamhet. Detta medför att kraven och förväntningarna på pedagogerna blir högre när det handlar om föräldrasamverkan. Precis som Andersson (2004) menar så ställs det högre krav på pedagogerna nu och det är lätt att ge kritik. Det är lätt att komma med åsikter om hur pedagogerna arbetar och deras yrke har blivit mer utsatt. Många känner till förskolans och skolans värld på grund av att alla har haft en tidigare relation till den. Det gör att många har åsikter om hur det ska skötas och det kan medföra att pedagogerna hamnar i försvarsläge när deras yrkesroll ifrågasätts. Mellan pedagoger och föräldrar kan det då skapas ett maktförhållande när det gäller föräldrasamverkan, där pedagogerna går in i en försvarsställning när föräldrarna ställer krav och ifrågasätter verksamheten. Det kan leda till att pedagogerna blir osäkra på sin roll och går in i försvarsställning istället för att utvecklas. Det är viktigt att pedagogerna tar till sig kritiken och reflekterar över sina rutiner och sitt förhållningssätt.
Det är pedagogerna som har huvudansvaret att hitta vägar att engagera föräldrarna men det måste ske på ett sätt som inkluderar föräldrarna och deras önskemål. Det är viktigt att inte ge upp utan försöka hitta nya vägar. Vi har inget svar på hur man kan engagera alla föräldrar, det som är viktigt är att man ser på föräldragruppen och utgår från den. Alla föräldrar är olika och just därför är det viktigt att pedagogerna för en dialog med föräldrarna. Det är föräldrarnas barn det handlar om och om föräldrarna inte känner sig trygga är inte heller barnen trygga. Andersson (2004) menar också att det är viktigt att barnen känner sig trygga när de kommer till förskolan, och att ett bemötande av en pedagog kan bidra till den tryggheten. Även förtroende och tillit mellan föräldrar och
pedagoger är viktigt för tryggheten. Detta menar Nilsson (2008) är nyckeln för en bra samverkan med föräldrarna. Finns inte ett förtroende mellan pedagoger och föräldrar märker barnet av detta vilket leder till en sämre kontakt mellan hem och förskola/skola, vilket barnet mår dåligt av.
35
Att få med föräldrarna på föräldramöten var också något pedagogerna funderade över. Hur ska man göra dem intressanta för föräldrarna? Några av de vi intervjuade tror att det ofta handlar om att ingen kan ta hand om barnen på kvällstid, många föräldrar vill komma men har ingen möjlighet. En av pedagogerna diskuterade om ett sätt att lösa detta kunde vara att barnen var med på föräldramötena. Vi tror att det finns både fördelar och nackdelar med att ha barnen med. En fördel är just att fler föräldrar kan ha möjligheten att komma. Nackdelen är att det kan bli ett okoncentrerat möte där barnen tar för mycket tid, det kan också kännas konstigt att diskutera barnens situation när de är med. Vi håller även med Alfakir (2004) och Bouakaz (2007) om att man måste ändra arbetssättet på föräldramötena för att få med föräldrar med annan etnicitet. Det krävs mer arbete från pedagogernas sida och ett annorlunda arbetssätt för att få med föräldrarna. Alfakir (2004) skriver att det är viktigt att formulera sig på ett sätt som inbjuder föräldrarna och det kan även innebära att skriva på hemspråken. Det är till exempel viktigt att vara tydlig och berätta vad som kommer att hända på mötena. I resultatet framkom att på en skola fick föräldrarna skicka in lappar i förväg med punkter som de ville skulle finnas med på dagordningen. Det gör att föräldrarnas intresse för att komma på föräldramötena ökar när de vet att det kommer diskuteras saker som intresserar dem. Det medför även en känsla av att ha inflytande när deras punkter är lika viktiga som pedagogernas. Vi anser att alla föräldrar, oavsett bakgrund, behöver samma tydlighet och engagemang och därför ska man inte vara rädd att prova sig fram.
Uppfattningarna om vad föräldrasamverkan innebar var mellan pedagogerna och föräldrarna relativt lika genom undersökningen. De hade samma tankar om vad föräldrasamverkan innefattade och vad som var viktigt. Det som var centralt i deras svar var att en öppenhet och en lyhördhet gentemot varandra var viktigt för att samarbetet skulle fungera. På vissa håll kunde vi se olika uppfattningar när det gällde speciella delar i samarbetet. Alla intervjupersoner anser att det finns föräldrainflytande i förskolan och i skolan. Av resultatet att döma anser även vi att föräldrarna har inflytande i verksamheten. Det skiljer sig dock mellan de olika verksamheterna i hur stor utsträckning föräldrarna har inflytande. Vi har märkt i resultatet att intervjupersonerna har haft inflytande i flera situationer där de t.ex. har fått vara med i förskolekonferenser och skolkonferenser men även där mindre beslut fattas. De har
36
tydligt berättat om att ett öppet klimat finns där pedagogerna är lyhörda. Vi anser det vara väldigt viktigt att föräldrarna har inflytande och något att säga till om så att man som pedagog hela tiden kan förbättra verksamheten. Det är viktigt att det inte blir en envägskommunikation utan en dialog med föräldrarna. Detta pratar Alfakir om i en artikel (2007) där hon menar att det ofta är en envägskommunikation då pedagogerna står och informerar.
Något vi även funderat över är vad pedagoger och föräldrar menar med inflytande. Finns det olika uppfattningar om vad föräldrainflytande är så leder det till att man har olika förväntningar och missförstånd uppstår. Därför är det viktigt att man redan i början av samarbetet går igenom vilka förväntningar man har på varandra. Det är viktigt att vara tydlig från båda håll och berätta vad man anser att föräldrasamverkan innefattar. Det är speciellt viktigt vid första mötet och med nya föräldrar, en föräldragrupp har inte samma förväntningar som en annan därför är det viktigt att ta upp detta. Det är också av betydelse att man som pedagog går igenom de inofficiella värderingarna som finns på förskolan/skolan.
I våra frågeställningar undrade vi även om det var någon skillnad med hur man arbetar med föräldrasamverkan i förskola och skola. Den största skillnad vi kan se är vid lämna hämta situationerna som oftast inte finns i skolan. Det vill säga den dagliga kontakten med pedagogerna försvinner i skolan eftersom barnen antingen åker eller går hem själva efter att undervisningen är slut eller att de går till fritidsverksamheten. Även om det kan tyckas vara mer samverkan med föräldrarna på förskolan på grund av detta så behöver det inte betyda det. Övrig samverkan med föräldrarna som till exempel utvecklingssamtal, föräldramöten och övriga möten kan ta mer tid i skolan. En förälder av intervjupersonerna menar att i skolan blir det mer mål och prov att diskutera och därför ägnas mer tid åt föräldrasamverkan i skolan. Vi menar att det är lika viktigt med information och samarbetet i förskolan som i skolan. Det är viktigt att föräldrarna redan när barnen är i förskoleålder vänjer sig vid att samarbeta med förskola och skola, så att de vänjer sig vid det arbetssättet. Detta anser vi är speciellt viktigt för föräldrar med utländsk bakgrund eftersom de då blir tidigt insatta i skolsystemet. Annars uppfattade vi att samtliga pedagoger på förskolorna och skolorna hade samma idéer och mål med
37
föräldrasamverkan. De ville skapa ett öppet klimat och utveckla och förbättra sin föräldrasamverkan.
Vi valde att intervjua föräldrar och pedagoger från olika miljöer, både från stadsmiljö och från landsbygd. Detta gjorde vi för att se om arbetet mellan hem och förskola/skola såg olika ut. Vi kan inte se att detta har någon avgörande faktor på hur arbetet med föräldrarna sker. Den skillnaden som däremot finns är arbetet med föräldrar med utländsk bakgrund. I städerna arbetar de mer aktivt med att hitta nya vägar för att engagera dessa föräldrar, med bland annat demokratiprojektet. I övrigt kunde vi inte se någon markant skillnad i samarbetet.
När vi kritiskt granskar vårt arbete kan vi se att några av våra intervjufrågor kan ha varit slutna och ledande med tanke på att vi tog upp olika former av möten som vi ansåg ingick i föräldrasamverkan. Något som talar till vår fördel är att vi började med den öppna frågan, vad tänker du på när jag säger föräldrasamverkan? Här fick vi en bild av deras åsikter och vi anpassade ordningen av våra följdfrågor. En annan sak vi kan vara kritiska inför är att undersökningsgruppen vi intervjuat var relativt liten, vi fick ingen överskådlig blick över hur det fungerar i stora områden. Men eftersom vi valde kvalitativa intervjuer var inte det vårt syfte med studien. Vi ville veta mer ingående hur dessa personer upplevde att det fungerade med föräldrasamverkan.
När vi kopplar våra resultat till de fyra principerna isärhållandets princip, partnerskapsprincipen, brukarinflytandeprincipen och valfrihetsprincipen, som vi tidigare tagit upp som Eriksson (2004) skriver om så kan vi se att de tre första hör först och främst ihop med de resultat vi fått fram. Isärhållandets princip hör ihop med det vi diskuterat om att pedagogen ser hela verksamheten medan föräldern bara ser sitt eget barn. Här kan det alltså bli en konflikt när dessa två synsätt möts. Vi anser här att det är viktigt att klargöra för varandra att dessa olika synsätt finns och förklara varför. Det kan vara en bra diskussion att ta upp på ett första föräldramöte. Partnerskapsprincipen och brukarinflytandeprincipen har ungefär samma innebörd genom att de är till för att sammanföra och göra så pedagogerna och föräldrarna känner sig som partners. Genom att i förväg skicka ut lappar till föräldrarna, innan föräldramötena där de får chans att ge
38
förslag på vad som ska finnas med på dagordningen, gör att det blir mer jämlikt mellan pedagogerna och föräldrarna. Det gör att avståndet mellan parterna blir mindre och det blir ett samarbete mellan dem. Det blir mer demokratiskt då föräldrarna har utrymme att uttrycka sina tankar och funderingar. Valfrihetsprincipen som främst handlar om var man väljer att placera sitt barn är inget som har diskuterats i våra intervjuer.
Dessa fyra principer är något pedagogerna kan ha i tankarna när de funderar hur föräldrasamverkan fungerar på förskolan eller skolan. Det kan vara till hjälp med att fördjupa förståelsen till begreppen inflytande och samverkan då de problematiserar och ger en förklaring till relationen mellan hem och förskola/skola.