Vi som blivande lärare i förskola och grundskolans tidigare år anser att föräldrasamverkan är en viktig del av arbetet. Det är viktigt att samarbetet fungerar för att barnen ska må bra och känna sig trygga. Ett väl fungerande samarbete med föräldrarna underlättar arbetet i förskolan och skolan i och med att pedagogerna och föräldrarna då står på samma sida. Det är viktigt att föräldrasamverkan blir ett grundläggande mål i förskolans och skolans verksamhet. Där pedagogerna ständigt arbetar för ett fungerande samarbete.
I denna undersökning har vi fått många råd och idéer som vi kan använda oss av i samarbetet med föräldrarna när vi kommer ut i arbetslivet. Ett råd vi har fått är att föra mer positiva samtal med barn och föräldrar. Som pedagoger behöver vi försöka se till barnens och föräldrarnas positiva sidor istället för att se allt negativt som har hänt, det är viktigt att se framåtsyftande. Detta skapar en positiv atmosfär vilket kan göra att barn och föräldrar känner sig trygga med förskolan/skolan. En viktig del vi har fått fram i undersökningen är att synliggöra läroplanerna på ett intressant sätt för föräldrarna. Detta är viktigt för att föräldrarna ska få möjligheten att följa med i barnens utveckling. En förskola i vår undersökning arbetade mycket med detta genom att ta bilder på barnens aktiviteter och sätta upp de tillsammans med utdrag ur läroplanen, och på det sättet göra det tydligt för föräldrarna hur förskolan arbetar efter läroplanen.
39
Vi tror att många förskolor och skolor måste ändra sitt synsätt på föräldrarna, det är viktigt att se dem som en resurs. Vi anser att det är viktigt att både pedagoger och föräldrar inser hur betydelsefullt det är med ett gott samarbete. Det är vi pedagoger som måste informera föräldrarna hur förskolan/skolan fungerar och varför det är viktigt med föräldrasamverkan, då det är vi som har huvudansvaret. Att bygga upp en god relation till samtliga föräldrar är tidskrävande men det lönar sig i längden. Vi tror att det första mötet med föräldrarna har en avgörande betydelse för hur den fortsatta kontakten blir. Vi anser att nyckelorden för ett passande synsätt för en bra föräldrasamverkan är förtroende, tillit och lyhördhet som även har framkommit i denna studie. I vårt blivande yrke som pedagoger har vi genom denna undersökning fått en större förståelse för hur viktigt samarbetet med föräldrarna är, och kommer som pedagoger att arbeta med att hitta nya vägar till hur vi ska bemöta och engagera föräldragruppen i verksamheten. Det är viktigt att man i arbetslaget har en öppen diskussion hur detta ska gå till och att sedan föra en dialog med föräldrarna.
Vi har även funderat på hur den fortsatta forskningen inom föräldrasamverkan kan utvecklas vidare. En idé är att ta med barnens/elevernas perspektiv. Hur funderar de kring samverkan mellan sitt hem och förskola/skola? Hur mycket vill de att föräldrarna ska engagera sig och vad har de för tankar kring detta? Eftersom samarbetet utgår från barnet/eleven och samverkan handlar om dem i grunden så är det en viktig del att ta med i fortsatt forskning. Att göra en observation under en längre tid kan vara en intressant undersökning. Där kan man vara med på föräldramöten och liknande möten för att observera relationen mellan föräldrar och pedagoger och komma in mer på djupet i samarbetet. En annan intressant fortsättning kan vara att man startar upp ett utvecklingsarbete. Där man tillsammans med föräldrar och pedagoger arbetar med att främja föräldrasamverkan där båda parter arbetar fram metoder för att kontakten mellan hem och förskola/skola ska fungera så bra som möjligt. Det viktigaste är att relationen mellan hemmet och förskolan/skolan hela tiden utvecklas och att arbetet fortsätter.
Vi vill avsluta med ett citat av Nabila Alfakir som vi tycker beskriver föräldrasamverkan på ett bra sätt:
40
Mina bästa – och personliga – råd till skolans personal är att värdera föräldrarna på ett nytt sätt. Rädslan att ”de tar över” är orealistisk. Glöm inte att vi inte är motståndare utan samarbetspartner kring barnen. Låt inte barnen uppleva den ständiga oron för att behöva ta ställning till vem ’vinner i dag’, och med vem de ska definiera sig. Man får aldrig glömma att barnen ser omvärlden med sina föräldrars ögon. Föräldrarnas erfarenheter är mycket värdefulla – det gäller att man lyssnar för att förstå och utan att lägga egna bilder och värderingar i samtalen.
41
6 Referenser
Adelswärd, V., Evaldsson, A-C & Reimers, E. (1997). Samtal mellan hem och skola. Lund: Studentlitteratur
Alfakir, N. (2004). Skapa dialog med föräldrarna – Integration i praktiken. Malmö: Runa förlag
Andersson, I. (2004). Lyssna på föräldrarna: om mötet mellan hem och skola. Stockholm: HLS Förlag
Arneberg, P & Ravn, B (red.). (1995). Mellan hem och skola: en fråga om makt eller
tillit. Stockholm: Liber utbildning
Bouakaz, L. (2007). Parental involvement in school: what hinders and what promotes
parental involvement in an urban school. Malmö: Malmö Högskola
Erikson, L. (2004). Föräldrar och skola. Örebro: Örebro Universitet
Erikson, L. (2008) i Myndigheten för skolutveckling. (2008). Vi lämnar till skolan det
käraste vi har…- om samarbete med föräldrar – en relation om utmanar. Stockholm:
Liber
Fredriksson, G. (1995). i Arneberg, P & Ravn, B (red.). (1995) Mellan hem och skola:
en fråga om makt eller tillit. Stockholm: Liber utbildning
Ivarson-Jansson, E. (2001). Relationen hem – skola: intentioner och uppfattningar om
förskolans uppgift att vara komplement till hemmet 1990-1995. Umeå: Umeå
universitet
Mardones-Larsson, S & Nilsson, A. (2008) i Myndigheten för skolutveckling. (2008).
Vi lämnar till skolan det käraste vi har…- om samarbete med föräldrar – en relation
om utmanar. Stockholm: Liber
Myndigheten för skolutveckling. (2008). Vi lämnar till skolan det käraste vi har…- om
samarbete med föräldrar – en relation om utmanar. Stockholm: Liber
Nilsson, A. (2008) i Myndigheten för skolutveckling. (2008). Vi lämnar till skolan det
käraste vi har…- om samarbete med föräldrar – en relation om utmanar. Stockholm:
Liber
Skolverket. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet. Utbildningsdepartementet
42
Skolöverstyrelsen. (1962). Läroplan för grundskolan 1962, allmän del. Stockholm: SÖ- förlaget
Skolöverstyrelsen. (1969). Läroplan för grundskolan 1969, allmän del. Stockholm: Liber utbildningsförlaget
Skolöverstyrelsen. (1980). Läroplan för grundskolan, allmän del. Stockholm: Utbildningsförlaget
Socialstyrelsen. (1987). Pedagogiskt program för förskolan. Allmänna råd från socialstyrelsen 1987:3. Stockholm: Allmänna förlaget
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Artiklar
Alfakir, N. (2007). Monologer ger inte resultat. I&M invandrare och minoriteter, 34, 34-36.
Bouakaz, L. (2007). Dragkamp om barnets bästa. I&M invandrare och minoriteter, 34, 25-27
Internet
http://www.lund.se/upload/Centrala%20skolf%C3%B6rvaltningen/Demokrati/Dokume nt/Slutrapporten%20081002.pdf, 2008-11-20
43
Bilaga 1
Frågor till pedagoger:
• Vad tänker du på när jag säger föräldrasamverkan? • Vad är bra föräldrasamverkan?
• Hur vill du ha det? • Vad är viktigt?
• Hur upplever du att föräldrasamverkan fungerar på skolan/förskolan? • Finns föräldrainflytande?
• Hur upplever du att samverkan fungerar vid utvecklingssamtal, lämna/hämta, föräldramöten och information?
• Vilka former av kommunikation finns?
• Finns det några föräldraföreningar eller liknande?
44
Bilaga 2
Frågor till föräldrar:
• Vad tänker du på när jag säger föräldrasamverkan? • Vad är bra föräldrasamverkan?
• Hur vill du ha det? • Vad är viktigt?
• Hur upplever du att föräldrasamverkan fungerar på skolan/förskolan? • Upplever du att personalen är lyhörd för dina synpunkter och önskemål? • Finns föräldrainflytande?
• Hur upplever du att du som förälder blir bemött på skolan/förskolan?
• Hur upplever du att samverkan fungerar vid utvecklingssamtal, lämna/hämta, föräldramöten och information?
• Vilka former av kommunikation finns?
• Finns det några föräldraföreningar eller liknande?