Syftet med att analysera resultaten från de intervjuade lärarnas svar, är att identifiera tecken på de fem didaktiska typologierna för geografiämnet som Molin (2006) använder sig av i sin studie.
5.1 Traditionell värdebaserad geografiundervisning.
Undervisning som sker under denna typologin, är faktabaserad och detaljerad. Både innehåll och utförande har förändrats väldigt långsamt under åren då geografiundervisningen funnits i våra skolor. Namngeografi och regionalgeografi är det undervisningen handlar mest om, där man beskriver länder och/eller regioner utifrån natur- och kulturgeografin. Undervisningen utgår från det, för eleven, kända (lokalt och nationellt) och landar i det okända (internationellt och globalt). Kartböcker och läroböcker är det materialet som används mest i undervisningen. Denna typologi är den som är minst framträdande i de intervjuer som gjorts i denna studie. Det är endast svaren från lärare D som tyder på en viss traditionell värdebaserad undervisning. Särskilt i de fall där eleverna har så lite förkunskaper från högstadiet, att undervisningen be-höver läggas på en grundläggande nivå och läroböckerna är det materialet som anses vara mest lämpligt att använda.
5.2 Naturvetenskapligt baserad geografiundervisning.
Denna typologi liknar i mångt och mycket den tidigare, men med en tydlig koppling till den akademiska naturvetenskapliga disciplinen. Naturgeografiska faktakunskaper är det som efter-strävas, och de är överordnad de kulturgeografiska faktorerna. Naturförutsättningarna har en avgörande betydelse för människans aktivitet på jorden, och undervisningen handlar mycket om att memorera naturgeografiska begrepp. Exkursioner är något som man förespråkar, men då det sällan används i undervisningen blir alla begrepp som eleverna förväntas lära sig, isole-rade från verkligheten. Även denna typologi är underrepresenterad i intervjusvaren i denna studie. Lärare B anser att naturgeografin är väldigt viktig för att bygga upp en logisk följd i undervisningen och för att bättre kunna förstå kulturgeografin, vilket skulle kunna tyda på en naturvetenskapligt baserad geografiundervisning. Lärare B är dock noga med att variera inne-hållet i sin undervisning och det finns ingenting övrigt i lärare Bs svar som tyder på att denna typologi skulle vara den som representerar hennes undervisning i stort. Exkursioner föresprå-kas inom denna typologi även om de sällan utförs, och resultaten från intervjuerna tyder på att lärarna har en önskan om att använda exkursioner i sin undervisning i större utsträckning än vad de gör. Lärare A använder sig utav exkursioner/fältstudier i sin undervisning i varje kurs.
26
Det är framförallt fältstudier i den lokala miljön som utförs så att eleverna skall få ett ytterli-gare perspektiv på innehållet i undervisningen. Ofta handlar det om att se spår av olika natur-givna processer i närmiljön, för att se hur dessa påverkat samhället och levnadsförhållandena där. Ibland utförs även fältstudier på annat håll, men då är det resurserna som avgör om det blir av eller inte. Lärare C har som återkommande moment att utföra exkursioner/ fältstudier. Ibland handlar det om studiebesök hos lokala företag för att se på produktion och handel, och ibland är det fältstudier i avseende att studera naturlandskapet. Lärare D har under senare år endast utfört ett fåtal exkursioner, då resurserna varit knappa på skolan. Ett inplanerat studie-besök finns och önskan om ytterligare minst ett. Lärare B har inte utfört några exkursioner på ett tag, då hon upplever att elevgruppens språkförståelse och geografiska kunskaper inte är tillräckligt bra för att genomföra en lyckad exkursion. Hon har dock genomfört en hel del ex-kursioner förut och har för avseende att göra det i framtiden. Dessa resultat från intervjuerna tyder på det som är typiskt för denna typologi, att exkursioner förespråkas, även om de inte används i önskat omfång.
5.3 Samhällsvetenskapligt baserad geografiundervisning.
Här är det den samhällsvetenskapliga akademiska disciplinen som ligger till grund för under-visningen. Undervisningen bygger på ett natur- och kulturgeografiskt sammanhållet geografi-ämne, där mönster, rörelser, utbredning och samband i rummet utgör grunden för innehållet och saklighet, objektivitet och verklighet analyseras och presenteras med hjälp av geografiska modeller. I svaren från de intervjuade lärarna är det denna typologi som är en av de mest framträdande. Samtliga av lärarna ser ämnesintegrationen mellan samhälls- och naturveten-skapen som geografiämnets styrka. Det är denna integration som gör ämnet allmänbildande och ger eleverna bättre förståelse för omvärlden. Kartkunskapen är en viktig del av lärarnas undervisning och det är delvis med hjälp av kartor som eleverna kan orientera sig i världen, analysera och dra slutsatser när det kommer till olika rumsliga förhållanden. Lärare A vill inte dra någon gräns mellan natur- och kulturgeografin utan lägger upp undervisningen så att de integreras på ett naturligt sätt. Lärare C ger eleverna viss valmöjlighet när det kommer till olika arbetsområden, men tar ingen större hänsyn till elevernas intressen när hon planerar undervisningen. Dock gör hon sitt bästa för att undervisningen skall vara intressant för ele-verna. Då denna typologi inte fokuserar på elevernas intressen och förkunskaper, tyder svaren från lärare C på att det är denna typologi som oftast används i undervisningen.
5.4 Tvärvetenskapligt baserad geografiundervisning som
inne-fattar dynamik, pluralism och konfliktperspektiv.
Till skillnad från föregående typologier, utgår denna typologi från elevernas förkunskaper och intressen. Aktuella händelser och problem i samhället kan ligga till grund för innehållsval, och metoden som ofta används är problemorienterad. Läraren fokuserar på frågor som behöver ett tvärvetenskapligt angreppsätt och delar inte in undervisningen i natur- och kulturgeografi. De
27
frågor som eleverna skall besvara utgår från det okända (internationella och globala) för att närma sig det kända (lokala och nationella). Samtliga av de intervjuade lärarnas undervisning hamnar i någon mån under denna typologi, då de uttryckligen arbetar för att geografiundervis-ningen skall bidra till en ökad förståelse för omvärlden, naturen och samhället. Elevernas för-kunskaper är något som lärarna tar hänsyn till i planeringen av undervisningen och deras in-tressen tar de hänsyn till i den mån det går. Samtliga lärare samarbetar med andra ämnen då det är lämpligt och möjligt, för att få eleverna att se på saker ur fler perspektiv. Lärare D me-nar att det är av vikt för eleverna att förstå samband mellan människa och natur, för att kunna analysera och problematisera händelser runt om i världen. Lärare D säger:
”Jag tycker att det är fantastiskt viktigt (med geografi) för att förstå om-världen. Du har ju hela Mellanöstern, det handlar om geografi. Det hand-lar om makten över råvaror och vatten, handelsvägar och resurser. Det är ju geografi som ligger bakom det.”
De uttrycker alla att geografundervisningen bör bygga på ett integrerat arbetssätt, även om förutsättningarna de har inte alltid är de bästa när det kommer till bland annat elevernas för-kunskaper.
5.5 Aktualitets- och värdebaserad geografiundervisning.
Denna typologi syftar till att ge eleverna redskap att själva kunna delta i och förändra sam-hällsutvecklingen mot en önskad framtid. Konfliktperspektivet är synligt inom denna typo-logi, då innehållet bygger på tvärvetenskap, aktualitet och ett värdeinnehåll där olika synsätt och aktörer skall bidra till att eleverna utvecklar förmågan att angripa olika problem utifrån olika perspektiv. Här väljs och omprövas innehållet utifrån de rådande samhällsförändring-arna, men också utifrån elevernas intressen och förkunskaper. Eleverna förväntas vara aktivt kunskapssökande och olika källor skall användas och problematiseras för att underbygga en argumentation och handlingsberedskap. Geografiämnet handlar inte bara om ”länder kun-skap” utan om världen i stort. Eleverna skall ges förutsättningar att se samband mellan olika processer och händelser och kunna analysera, problematisera och komma till slutsatser utifrån de färdigheter de besitter. Det är inte bara det som sker här och nu som skall ligga i fokus, utan vad som hänt tidigare och vad som möjligtvis skulle kunna hända i framtiden, och even-tuella konsekvenser. Detta uttrycker de fyra lärarna i resultaten från intervjuerna. Lärare C an-ser att det är viktigt att ge eleverna ett moraliskt perspektiv på exempelvis konsumtion, att de val de gör får konsekvenser, bra eller dåliga. Två av fyra lärare menar att geografikunskap är viktigt för att hänga med i samhällsdebatten och för att få en djupare förståelse för det som sägs i nyheterna, på TV eller i tidningar. Vad gäller fortbildning och uppdateringar inom geo-grafiämnet, anser de alla att det är oerhört viktigt att man som lärare hänger med i utveckl-ingen. Om de inte håller sig uppdaterade inom sitt ämne förlorar man den aktualitetsbaserade undervisningen och ämnet upplevs som irrelevant och förlegat hos eleverna. Mycket i lärarnas intervjusvar tyder på att deras undervisning hamnar under denna typologi. Det som saknas är elevernas inflytande över undervisningen. Lärare B är den enda läraren som tydligt utgår från elevernas intressen och erfarenhet när hon planerar sin undervisning. De andra tre gör vad de
28
kan för att undervisningen skall vara intressant och aktuell, men olika omständigheter gör att de inte kan ta så stor hänsyn till elevernas intressen. Lärare A menar att det är omöjligt att ta hänsyn till alla elevers intressen, då han undervisar en grupp på 44 elever. Han lyfter dock frå-gor och områden som eleverna visar intresse för, när detta är möjligt.
Denna studie visar, till skillnad från Molins (2006), att det mesta tyder på att lärarnas under-visning kategoriseras utav de tre sista typologierna. Detta skulle kunna ha att göra med den nya kursplanen som trädde i kraft 2011 (Skolverket, 2011c) och att intervjuerna i denna studie utfördes då den var gällande. Det lärarna säger om sin undervisning tyder på att den kritiska geografin tagit större plats och att det sammanhållna geografiämnet undervisas i större ut-sträckning än tidigare.