I detta avsnitt analyseras de resultat som framkommit i studien.
Tendenser som återspeglas i alla diagrammen kan illustreras av en jämförelse mellan Diagram 1 och 2. I Diagram 1 ser man att en stor majoritet av eleverna, 86 procent, har mindre än tio helt överensstämmande svar med sin lärare. När Diagram 2 undersöks i jämförelse med Diagram 1 kan man se en tydlig ökning som beror på att även nästan överensstämmande svar har förts in i diagrammet. Man kan avläsa i diagrammen över samtliga elever (Diagram 1 och 2) att tre grupper utkristalliserar sig och detta kan tolkas som att elevernas svar kan delas in i de tre kategorier som tidigare beskrivits i
litteraturbakgrunden (Andersson, 2000). Indelningen syftar till att undersöka hur insyn i lärares bedömning kan särskiljas och inte till att beskriva någon enskild elevs
personlighet.
Ur både Diagram 1 och 2 kan tre grupper urskiljas, de är dock inte samma grupper eftersom Diagram 2 är en utökning av Diagram 1. Det är intressant att ha med båda då man kan jämföra hur stor skillnad det gör att ta med även de resultat som är nästan överensstämmande, vilket är en betydande andel i samtliga klasser. Dock är resultaten i Diagram 2 av störst intresse eftersom det är en utökning av det första diagrammet och visar på tendenser snarare än exakt överensstämmande svar. Det är mer intressant att se åt vilket håll eleverna och lärarna har viktat sina svar och hur väl de överensstämmer än att se hur många som har svarat helt överensstämmande.
Ledtrådssökaren
De elever med svar som i stort sett överensstämmer med sina lärare kan förväntas ha en god uppfattning om vad läraren baserar sin bedömning på. Elev C15 är den elev som har högst överensstämmelse i sina svar med sin lärare. Hon har svarat exakt likadant som sin lärare på 12 av 19 påståenden och nästan likadant 18 av 19 påståenden och följaktligen har hon goda förutsättningar att förstå de bedömningar som hon erhåller. Ytterligare elever i denna kategori kan tänkas vara de elever som åtminstone har 15 helt och nästan överensstämmande svar med sin lärare och kan betecknas som ledtrådssökare.
Den ledtrådsmedvetna
Majoriteten, alltså den grupp av elever som har mellan sex till 14 helt eller nästan överensstämmande svar, kan betecknas som ledtrådsmedvetna. Dessa elever uppvisar en viss förståelse för vad det är som bedöms av sin lärare, men långt ifrån allt. Gruppen av ledtrådsmedvetna har i denna undersökning en stor spridning. I denna grupp finns även elever som har ett fåtal helt överensstämmande svar som sin lärare, men betydligt fler nästan överensstämmande. Exempelvis har elev A14 endast har ett helt
överensstämmande svar med sin lärare, men sju nästan överensstämmande svar. Hon hamnar alltså i denna kategori då hon har åtta helt och nästan överensstämmande svar men sin lärare.
Den ledtrådsdöva
Ur diagram 1 och 2 kan vi utläsa ett antal elever med ytterst få (0-5) helt och nästan överensstämmande svar. Dessa elever kan betecknas som ledtrådsdöva och är de tre elever i klass A och D som endast har fyra eller fem helt och nästan överensstämmande svar med sin lärare. Eftersom de i så hög grad skiljer sig från sin lärare kan de tänkas ha svårt att förstå på vilka grunder de blir bedömda.
Klassvis analys
Om man ser till resultaten klassvis kan man se att olika klasser skiljer sig åt. I klass A finns det en elev som kan kategoriseras som ledtrådsdöv då denna elev endast har fyra helt eller nästan överensstämmande svar. En elev i klass A kan betecknas som
ledtrådssökare då denna elev har 15 helt eller nästan överensstämmande svar. De flesta elever i klass A är alltså ledtrådsmedvetna.
Hela klass B1 och klass B2 kan betecknas som ledtrådsmedvetna.
I klass C finns det sex elever som kan betecknas som ledtrådssökare och i denna grupp återfinns den elev som har flest helt eller nästan överensstämmande svar av alla elever, det vill säga 18 av 19 möjliga. Resten av eleverna kan betecknas som ledtrådsmedvetna.
I klass D finns det två elever som kan betecknas som ledtrådsdöva, en ledtrådssökare och resten av eleverna hamnar i kategorin ledtrådsmedvetna.
Kategorisering av lärares bedömning
I resultaten framkommer att lärarnas bedömning kan kategoriseras efter de olika faktorer som tidigare har beskrivits i litteraturbakgrunden.
Alla fyra lärarna kan sägas ta hänsyn till faktor a (elevens kunskaper och färdigheter) då de har svarat att de betygsätter alla moment som kan anses vara instrument för att mäta kunskap, så som skriftliga prov, skriftliga och muntliga läxförhör, laborationsrapporter och så vidare.
Då lärare K1A har svarat att hon låter både låter elevernas uppförande och frågor under
lektioner påverka deras betyg kan man säga att hon tar hänsyn till faktor b (elevens sätt
att agera i skolarbetet). Även lärare K2C kan sägas ta hänsyn till faktor b då hon har
svarat att frågor rörande inlämningsuppgifter har positiv påverkan på elevens betyg. Lärare K3D är den enda som har antytt att hon inte helt bortser från om elever är trevliga
eller ej då hon betygssätter dem, hon har svarat att hon delvis inte håller med påståendet. Lärare K3D kan därför också sägas att hon tar hänsyn till faktor b.