Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur elever på introduktionsprogrammet språkintroduktion upplever sin skolsituation samt resonerar kring gymnasievalet i och med den pågående asylprocessen. De frågor jag har utgått ifrån är: Vilken inverkan har asylprocessen på elevernas skolsituation? Hur påverkar asylprocessen elevernas val till gymnasiet? Följande kapitel innehåller två underrubriker med analys av det insamlade materialet som övergår till en resultatdiskussion under den tredje rubriken där även tidigare forskning är integrerat.
6.1. Asylprocessens inverkan på elevernas skolsituation
Social identitet beskriver de individer som identifierar sig med de som har samma värderingar och normer som sig själv (Giddens 2003). Eleverna på språkintroduktion identifierar sig med varandra. De ger uttryck för en stark social identitet då de talar om vi och oss istället för sig själv och gör även skillnad på sig själva som flyktingar och eleverna på nationella program som riktiga elever. Majoriteten av eleverna bor på asylboenden eller ensamma och de uttrycker avsaknad av svenska vänner, detta betyder att de ständigt befinner sig i samma sociala kontext. Av den anledningen försvårar asylprocessen möjligheten att utveckla en personlig identitet då den sociala och kulturella omgivningen är av betydelse (Giddens 2003, 43).
Alla intervjupersoner har fått avslag på sin asylansökan vilket kan beskrivas som en strukturell brytpunkt, vilket innebär en förändring av deras habitus. Elevernas mående blev påverkat och kan analyseras med den blockerande rutinen, då eleverna inte är nöjda med sin identitet men kan heller inte göra något för att förändra sin situation. Efter avslagen följde en tid av dåligt mående, både fysiskt och psykiskt. Eleverna valde trots detta att gå till skolan eftersom de mår bättre där och beskriver elever och lärare på språkintroduktion som deras familj. Detta kan ses som en bekräftande rutin då eleverna trots
31
omständigheterna utvecklar en ny identitet, en del av ett sammanhang (Hodkinson och Sparkes 1997, 41). För att orka med skolan så gör eleverna avkall på vissa skolämnen, de prioriterar matematik, svenska och engelska. Dessa ämnen tillskrivs ett högre värde för eleverna för att de är behörighetsgivande till gymnasiet och även till nytta i andra länder om de inte får stanna i Sverige. Dessa val anses vara rationella då de väljer det som de har störst nytta av. Dock är det inte rationella val om de vill bli behöriga till gymnasiet, då det krävs att de läser alla ämnen som erbjuds (Hodkinson och Sparkes 1997, 33). Hossein är den enda som avviker, han har gjort valet att inte lära sig svenska i fall han inte får uppehållstillstånd, trots detta kan hans val anses vara rationellt med utgångspunkt från han strukturella förutsättningar. Dessa prioriteringar skulle även kunna analyseras med hjälp av Bourdieu (1986) utbildningskapital. Eleverna väljer ämnen som genererar utbildningskapital som går att översätta till andra delar av världen. Problemet med detta är att eleverna inte är behöriga till nationella program om de får uppehållstillstånd.
6.2 Asylprocessens påverkan på elevernas gymnasieval
Elevernas gör gymnasieval inom ramen för deras sociala position och identitet. När eleverna behövde vägledning inför gymnasievalet pratade de med sina vänner alternativt sin mentor och ansåg att detta räckte. Vidare menade eleverna att de inte haft några vägledningssamtal och är inte i behov av dem heller. Eleverna blir på så vis begränsade inom sin handlingshorisont i sina studie- och yrkesval, eftersom de inte samtalar med andra än dem som befinner sig i samma sociala struktur (Hodkinson och Sparkes 1997, 34).
Giddens (2003) beskriver att ras, etnicitet och migration är nära sammanlänkat med social uteslutning, vilket innebär att individer inte har samma möjligheter att påverka sin livssituation i lika stor utsträckning som majoriteten av befolkningen. Eleverna har begränsade möjligheter att påverka sin livssituation, både vad gäller asylprocessen och sin boendesituation. Deras oförmåga att påverka de påtvingade brytpunkterna som innebär flyttar mellan asylboenden medför en ny start i en ny skola med risk för väntetid innan de blir placerade i en klass. Under tiden eleverna väntar så kan de inte förbättra sitt utbildningskapital, vilket leder till en stress enligt intervjupersonerna (Bourdieu 1986).
32
På grund av flera flyttar och psykisk och fysisk ohälsa har eleverna inte haft förutsättningar att komma in på högskoleförberedande program. Dessutom känner flertalet av eleverna en press på sig att välja ett program som gör att de snabbt kan etablera sig på arbetsmarknaden om Regeringens lagförslag (2016:752) blir godkänt, men även för att öka sina chanser i asylprocessen. Dessa faktorer kan ses som en begränsning av elevernas handlingshorisont, de är inte fria att göra val utifrån samma förutsättningar som alla andra elever. Habitus skapas utifrån individens tidigare men även nuvarande livssituation och styr individers beteende och handlingar. Oftast gör individer val som är känt för dem sedan tidigare vilket innebär att de accepterar ett val snarare än väljer bland många (Hodkinson och Sparkes (1997, 29, 34). Alla informanterna kommer att välja yrkesförberedande program, varav två av dem är nöjda med sina val. Khaled beskriver hur han förhandlar med sig själv vid gymnasievalet, då han kommer att välja ett högskoleförberedande program om han får stanna men om lagförslaget går igenom kommer han att välja ett yrkesförberedande program för att snabbt börja jobba. Resterande elever ger uttryckt för liknande uppfattning och deras beslut att välja yrkesförberedande program istället för det de vill välja tyder på att de är pragmatiska och inte rationella i sina beslut (Hodkinson och Sparkes 1997, 33). De väljer det som ger dem stört chans att få stanna i Sverige. Även detta ger uttryck för att de är begränsade inom sina sociala referensramar, vars huvudsakliga sociala identitet är asylsökande. Giddens (2003) beskriver att den sociala positionen styr individers val i stor utsträckning men att det finns utrymme för individualitet. Det utrymme för fritt val, som eleverna beskriver det, är val mellan yrkesförberedande program. De anser inte att det är möjligt att välja ett högskoleförberedande program och inte heller kommunal vuxenutbildning eftersom asylsökande inte är behöriga att gå det.
Elevernas identitet som asylsökande genomsyrar deras val till gymnasiet. Khalil var medveten om Sveriges lagar när han kom hit för att han visste att det fanns alla möjligheter till utbildning oavsett vem du är men har nu förstått att han inte faller inom ramen för dessa. Det visar tydligt hur den sociala positionen utesluter eleverna från de valmöjligheter som finns för majoriteten av individerna i Sverige.
33
6.3 Resultatdiskussion
Asylprocessen har påverkat elevernas skolsituation på så vis att de har svårt att fokusera och närvara på alla lektionerna. Detta har lett till att de inte har uppnått så många betyg de har önskat. De menar att deras situation på språkintroduktion både gör att de känner sig utanför de svenska grupperna på skolan men anser samtidigt att de inom språkintroduktion är som en familj. Asylprocessen har påverkat elevernas gymnasieval genom att de inte har fria möjligheter att välja vad de vill. De är begränsade till yrkesförberedande program på grund av avsaknad av betyg men även för att de anser att de har större chans till jobb efter studenten som ska öka deras chanser att få stanna i Sverige.
Kia-Keating och Ellis (2017) samt Nilsson och Axelsson (2013) beskriver skolan som en viktig institution för unga flyktingar när det gäller deras psykiska hälsa. Ett flertal likheter kan konstateras mellan artiklarna och min studie, som kan bidra till ytterligare förståelse för eleverna utöver de genomförda intervjuerna. Den första likheten är att eleverna talar mycket om skolan som deras enda sociala sammanhang och hur det påverkar deras mående till det bättre. De beskriver även en känsla av tillhörighet till skolan och ser skolan som en andra familj. Dessvärre påvisar författarna till artiklarna och även resultatet i min studie att de nyanlända eleverna känner sig utanför och talar om sig själv som ”de andra” i jämförelse med de svenskfödda eleverna. Att tolka av elevernas svar i mina intervjuer så är deras sociala identitet som asylsökande på språkintroduktion starkare än den personliga identiteten. De talade ofta om sig själva som en del av ett kollektiv, vilket blir bekräftande även i Skolinspektionens (2017) resultat i en granskning av språkintroduktionsprogrammet. Den pekade på att i de flesta fall var programmet inte individuellt anpassat utan skapat efter en homogen grupp. För att öka elevers mående och känsla av inkludering så nämner Abkhezr et. al. (2015) att vägledningsmodeller bör influeras av social rättvisa och mångkulturalitet. Jag skulle förslagsvis se att detta genomsyrade hela elevernas skolsituation vilket eventuellt skulle kunna leda till att eleverna inte hade varit i behov av att prioritera bort vissa ämnen i skolan och därmed skulle ytterligare en faktor som begränsar deras gymnasieval försvinna. I Sundelins studie (2015) visar resultatet bland annat att det förtroendeskapande projektet var viktigt för eleverna och hade en betydande roll för deras karriärplanering, där författaren menar i likhet med Dresch och Lovén (2010) att studie- och yrkesvägledaren fyller en viktig
34
funktion. Detta skiljer sig från min studie då eleverna ansåg att studie- och yrkesvägledaren endast var behjälplig med att ge information och pratade istället med sin mentor om framtida studie- och yrkesval. Dresch och Lovén (2010) har gjort en jämförelse mellan elever med svenskfödda föräldrar och elever med icke-svenskfödda föräldrar där den senare gruppen påverkades i större utsträckning av sin familj. Eleverna i min studie är övervägande ensamkommande, dock ser de lärare och elever på språkintroduktion som sin familj med vilka de även diskuterar gymnasievalet. Slutsatsen jag drar av det är att ungdomar tar hjälp av dem som de har i sin närhet och det ger även en förståelse för hur viktig mentorns roll är för eleverna. Däremot menar Abkhezr et. al. (2015) att ungdomar med flyktingbakgrund har en förmåga att själva hitta lösningar och utbildningsvägar för att öka sina karriärmöjligheter, men att långsiktig vägledning kan fylla en viktig funktion för ungdomarna då de blir medvetna om möjliga utbildning- och jobbmöjligheter.
I Rosvalls (2017) studie siktade elever med flyktingbakgrund på yrken med högre status, precis som i min studie. En fråga som är svår att besvara är om asylprocessen hade den inverkan på eleverna, att de sätter höga mål för sig själva. Om de hade fått den studie- och yrkesvägledning som flertalet av eleverna i Dresch och Lovéns (2010) studie önskade så hade de kanske valt ett yrkesförberedande program som första val ändå. Eftersom inga studie- och yrkesvägledare har intervjuats i denna studie blir det svårt att analysera vad för vägledning eleverna har fått, men att tolka av elevernas svar så har vägledningen eventuellt anpassats efter deras behov. Utifrån deras förutsättningar så anser de inte att någon annan kan hjälpa dem i deras situation med tanke på asylprocessen. Däremot kände eleverna sig osäkra på vad de skulle välja för program och pratade då med personer i deras närhet för att få tips och råd. Här skulle studie- och yrkesvägledaren kunna fylla en viktig funktion genom att vägleda eleven så att vederbörande kan göra ett väl underbyggt val.
Gemensam nämnare för tidigare forskning och min studie är att ungdomarnas flyktingbakgrund begränsar deras handlingsförmåga och vad de ser som möjligt i samband med bland annat gymnasievalet. Studie- och yrkesvägledaren är den som lyfts fram som central när det kommer till både lång- och kortsiktig vägledning. Jag vill påstå att denna viktiga funktion kan även fyllas av andra på skolan.
35