I detta kapitel diskuterar jag val av metod och teori och hur det kan ha påverkat uppsatsens resultat. Jag ger även förslag på fortsatt forskning som har anknytning till min studies syfte och resultat.
7.1 Metod- och teoridiskussion
Jag valde en kvalitativ metod för att det skulle ge mig en bättre förståelse för hur de asylsökande eleverna upplever deras skolsituation samt gymnasievalet. Larsen (2009) menar att det är lättare att generalisera resultat med hjälp av en kvantitativ metod, vilket jag i detta fall kan ställa mig frågande till. Enligt statistik, tidigare forskning och mitt empiriska material så är resultatet relativt generaliserbart. Däremot ställer jag mig kritisk till mitt urval av intervjupersoner som skedde genom självselektion. Varför valde vissa att ställa upp? Är det de som är nöjda eller missnöjda? Som mår sämst eller tillhör dem som hanterar asylsituationen bättre? För att få mer varierade svar utifrån kön så hade jag kunnat söka upp tjejer som var ensamkommande, dock är dessa få.
Jag genomförde sex stycken intervjuer med elever på språkintroduktionsprogrammet. I vissa fall kände jag att eleven var påverkad av intervjueffekten, då de gav svar som de trodde att jag ville ha. Ju längre in i intervjun vi kom så upplevde jag att eleven slappnade av och gav svar som de stod för. Elevernas situation gör att de träffar många myndighetspersoner, där risken finns att jag sågs som en i mängden av dessa.
När det kommer till valet av innehållsanalys som innebär att empirin kategoriseras efter de teman jag kunde urskilja så kan det vara så att jag valt att lyfta fram vissa perspektiv mer än andra för att uppfylla syftet. Det kan vara så att det som jag valt att ta bort kan bidragit till ytterligare svar på mitt syfte.
Jag valde att analysera mitt resultat med utgångspunkt från Giddens (2003), Hodkinson och Sparkes (1997) samt Bourdieu (1986). Jag övervägde att endast hålla mig till en eller två teoretiska utgångspunkter men kom fram till att alla är lämpliga för att besvara uppsatsens
36
frågeställningar. Giddens (2003) teori användes för att förstå de sociala strukturerna inom vilka eleverna befinner sig. För att förklara hur eleverna resonerar kring deras val och vad de anser är möjligt så såg jag behovet av att även ha teoretiska utgångspunkter med aktörsperspektiv därför valde jag Hodkinson och Sparkes (1997) samt Bourdieu (1986). Men tanke på uppsatsen omfattning var det svårt att uppnå en djupare analys av resultatet med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna, vilket jag kan se som en nackdel.
7.2 Förslag på fortsatt forskning
De asylsökande elevernas situation är komplex. De uttrycker i många fall en oro och hopplöshet inför framtiden och flera av eleverna uttrycker depressiva tankar. Det är svårt i deras fall att göra väl underbyggda val och hur man som studie- och yrkesvägledare ska möta upp detta. Ett förslag till vidare forskning skulle vara att undersöka om studie- och yrkesvägledare anser att de har tillräcklig kompetens från utbildningen för att bemöta människor i dessa eller liknande situationer.
Elevernas mål i dagsläget är att få jobb efter gymnasiet. Det hade varit intressant att studera hur eleverna ser på sina möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det hade även varit intressant att studera dessa individer i ett senare skede i livet, oavsett om de får stanna eller inte. Det hade troligtvis varit en utmaning om inte helt omöjligt men för att se om de hamnade rätt här i Sverige eller om de hade användning av det utbildningskapital som de tillgodogjorde sig här i Sverige.
37
Referenslista
Axelsson, Monica, Nilsson Jenny. 2013. “Welcome to Sweden…”: Newly Arrived Students´
Experiences of Pedagogical and Social Provision in Introductory and Regular Classes.
International Electronic Journal of Elementary Education. https://web-a-ebscohost- com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=be64706b-9129-4b6e-89a0- ded237340418%40sessionmgr4008.
Bourdieu, Pierre. 1995. Praktiskt förnuft. Bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos AB.
Bourdieu, Pierre. 1986. The Forms of Capital. I John G. Richardsson (red.). Handbook of
Theory and Research for the Sociology of Education. 241-258. Connecticut: Greenwood
Press, Inc.
Davidsson, Maria. 2018. Kritik mot lagförslag om ensamkommande. Lärarnas.
https://lararnastidning.se/kritik-mot-forslag-om-ensamkommande/ (Hämtad 2018-04-14).
Dresch James, Lovén Anders. 2010. (red.) Att bana vägen mot framtiden. Karriärval och
vägledning individuellt och politiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Giddens, Anthony. 2003. Sociologi. Lund: Studentlitteratur.
Hodkinson, Phil och Sparkes, Andrew C. 1997. Careership: A Sociological Theory of Career
Decision Making. British Journal of Sociology of Education, 18. http://dx.doi.org/10.1080/0142569970180102.
Kia- Keating, Maryam och Ellis, B. Heidi. 2017. Belonging and Connection to School in
Resettlement: Young Refugees, School Belonging, and Psychosocial Adjustment. USA:
University of California och Boston University School of Medicine and Boston University. http://journals.sagepub.com.proxy.mau.se/doi/pdf/10.1177/1359104507071052.
Larsen, Ann Kristin. 2009. Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö: Gleerups.
Migrationsverket. 2017. Asylregler.
https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Att-ansoka-om- asyl/Asylregler.html (Hämtad: 2018-04-14).
Migrationsverket. 2017. Asyl- från ansökan till beslut.
https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Att-ansoka-om- asyl/Asyl---fran-ansokan-till-beslut.html (Hämtad: 2018-04-14).
38
Migrationsverket. 2017. Om du får avslag på din ansökan om asyl.
https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Efter-
beslut/Om-du-far-avslag-pa-din-ansokan/Om-du-far-avslag-pa-din-ansokan-om-asyl.html (Hämtad: 2018-04-14).
Peyman Abkhezr, Peyman, McMahon, Mary and Rossouw, Pieter. 2015. Youth with refugee
backgrounds in Australia: Contextual and practical considerations for career counsellors.
Australian Journal of Career Development. Australien: The University of Queensland. http://journals.sagepub.com.proxy.mau.se/doi/pdf/10.1177/1038416215584406.
Rosvall, Per-Åke. 2016. Understanding career development amongst immigrants youth in a
rural place. Umeå: Umeå universitet.
https://www-tandfonline-
com.proxy.mau.se/doi/pdf/10.1080/14675986.2017.1392680?needAccess=true.
SFS 2016:752. Lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.
Skolinspektionen. 2017. Språkintroduktion i gymnasieskolan.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalite tsgranskningar/2017/sprakintroduktion/overgripande_-rapport_- sprakintroduktion_gymnasieskolan.pdf. Skollagen. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800#K7 (Hämtad 2018-05-12). Skolverket. 2015. Gymnasieutbildning. https://www.skolverket.se/skolformer/gymnasieutbildning. Skolverket. 2017. Språkintroduktion. https://www.skolverket.se/skolformer/gymnasieutbildning/gymnasieskola/program-och- utbildningar/introduktionsprogram/sprakintroduktion-1.195789.
Skolverket. 2013. Arbete med studie- och yrkesvägledning. Skolverkets allmänna råd med
kommentarer.
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok %2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3143.pdf%3Fk%3D3143.
Sundelin, Åsa. 2015. Att skapa framtid: En analys av interaktionen i studie- och
yrkesvägledande samtal med unga i migration. Stockholm: Stockholms universitet.
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:878363/FULLTEXT01.pdf
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
39