SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Asylsökande elevers syn på utbildning och
framtid
- en kvalitativ studie om asylsökande elevers upplevelse av sin
skolsituation samt gymnasievalet
Asylum-seeking pupils´ views on education and the future
Evelina Adén
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2018-05-31
Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Mikael Ottosson
3
Sammanfattning
Asylsökande ungdomar lever i ständig oro och väntan på besked från Migrationsverket. De vet inte om, eller hur länge de får stanna i Sverige. Trots detta går de i skolan och förväntas att göra ett gymnasieval inför en framtid i Sverige som de inte vet om de får. Detta blir en utmaning för både eleverna och de studie- och yrkesvägledare som ska möta dessa elever. Jag har valt att studera elevernas upplevelse av denna situation.
Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur elever som är asylsökande upplever sin skolsituation och resonerar kring sitt gymnasieval. Jag har utgått från följande frågor: Vilken inverkan har asylprocessen på elevernas skolsituation? Hur påverkar asylprocessen elevernas val till gymnasiet?
För att ta reda på detta valde jag en kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med elever på språkintroduktionsprogrammet. Utifrån Giddens, Hodkinson och Sparkes samt Bourdieu har jag analyserat det empiriska materialet, men tidigare forskning har även bidragit till resultatdiskussionen.
Resultatet visar att asylprocessen påverkar vad eleverna gör för val både när det kommer till att prioritera ämnen i skolan men även hur de förhandlar med sig själva vid gymnasievalet. Språkintroduktion är en viktig plats för eleverna där de känner trygghet och tillhörighet. Asylprocessen har påverkan på elevernas gymnasieval då de känner sig begränsade och får kompromissa med sig själva vid val av utbildning.
4
Förord
Jag vill tacka samtliga elever som deltog i min studie och gjorde det möjligt för mig att genomföra min uppsats. Ett stort tack till min handledare Mikael Ottosson som har bidragit med bra feedback och guidat mig fram till ett färdigt examensarbete. Jag vill även tacka kurskamrater för bra diskussioner och slutligen, ett tack till min eviga stöttepelare i livet som alltid tror på mig - min man.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ... 8
1.2 Disposition ... 8
1.3 Bakgrund ... 9
1.3.1 Asylprocess... 9
1.3.2 Språkintroduktion ... 10
2. Tidigare forskning ... 11
2.1 Skolans betydelse för immigrerade elever ... 11
2.2 Gymnasievalet ... 12
2.3 Sammanfattning ... 14
3. Teori ... 15
3.1 Identitet och klass ... 15
3.2 Individen och dess karriärsbeslut ... 16
3.3 Förändringar inom individens karriär ... 18
3.3 Sammanfattning ... 19
4. Metod ... 20
4.1 Metodval och metoddiskussion ... 20
4.2 Urval av undersökningsenheter ... 21
4.3 Datainsamling ... 21
4.4 Analysform ... 22
4.5 Etiska ställningstaganden ... 22
5. Resultat ... 24
6
5.2 Asylprocessen och skolsituationen ... 24
5.2.1 Mentala påfrestningar ... 25
5.2.2 Ämnesval och betyg ... 26
5.3 Asylprocessens påverkan på gymnasievalet ... 27
5.5 Sammanfattning ... 29
6. Analys och resultatdiskussion ... 30
6.1. Asylprocessens inverkan på elevernas skolsituation ... 30
6.2 Asylprocessens påverkan på elevernas gymnasieval ... 31
6.3 Resultatdiskussion ... 33
7. Avslutande reflektioner ... 35
7.1 Metod- och teoridiskussion ... 35
7.2 Förslag på fortsatt forskning ... 36
Referenslista ... 37
Bilaga 1. Mail till studie- och yrkesvägledare ... 39
Bilaga 2. Intervjuguide ... 40
7
1. Inledning
Asylsökande människor i Sverige är en aktuell samhällsfråga. Enligt FN-konventionen, som Sverige har skrivit på, ska varje asylärende prövas individuellt där Sverige kan ge uppehållstillstånd till den som är flykting eller alternativt skyddsbehövande (Migrationsverket 2017). År 2015 kom den stora flyktingvågen till Sverige då ca 163 000 människor sökte asyl i landet. 35 369 av dessa var ensamkommande barn, varav 86% av 9 491 avgjorda asylärenden fick bifall samma år (Migrationsverket 2018). I en rapport av Barnombudsmannen (2017, 5, 12) beskrivs bland annat att den långa väntan på besked om uppehållstillstånd påverkar barnens psykiska och fysiska hälsa negativt. De känner sig stressade och en ständig känsla av otrygghet och oro inför framtiden är närvarande.
I väntan på beslut från Migrationsverket har alla barn och ungdomar i Sverige rätt att gå i skolan, om utbildning påbörjas innan eleven fyllt 18 år (Skollagen 29 kap. 3 §). För de nyanlända ungdomarna som är mellan 16–19 år erbjuds introduktionsprogrammet språkintroduktion som syftar till att ge eleverna utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket så att de kan gå vidare i gymnasieskolan eller annan utbildning (Skolverket 2016, 11). Under läsåret 2016/17 gick det 35 900 elever på språkintroduktion, vilket gör programmet till det fjärde största i gymnasieskolan (Skolverket 2017). Skolinspektionen (2017) har gjort en granskning av utbildningen där resultaten visade att elever på språkintroduktion erbjuds en homogen utbildning med kollektiva lösningar trots den heterogena gruppen ungdomar och den enskilda studie- och yrkesvägledningen kom oftast in för sent i elevernas utbildning. Skolinspektionen menar att kvaliteten måste utvecklas för att minimera risken för utanförskap för dessa elever (Skolinspektionen 2017, 5–7, 13, 21). Enligt Skollagen (1 kap 8 §) ska all personal på skolan arbeta för att alla elever ska ha lika rätt till utbildning oavsett geografisk hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden. Alla elever ska ha samma rättigheter och möjligheter inom utbildningsområden oberoende av kön, etnisk tillhörighet, religion funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vidare ska skolans studie- och yrkesvägledning ge elever förutsättningar att göra väl underbyggda val när det kommer till vidare studier och yrken. Studie- och yrkesvägledning bör anpassas efter varje enskild elevs behov och eleven ska inte begränsas i sina val på grund av kön, social
8
eller kulturell bakgrund (Skolverket 2013, 11, 18). Tidigare forskning har visat att samtal med en studie- och yrkesvägledare är av stor vikt för nyanlända elevers etablering och meningsskapande om framtiden. Dessvärre visar resultat att eleverna fick begränsat med tid för studie- och yrkesvägledning och deras migrationsbakgrund undveks i samtalet (Sundelin 2015, 236). Hodkinson och Sparkes (1997, 33) menar att karriärval görs inom ramen för individens livssituation och kan inte separeras från dess sociala eller kulturella kontext. Studie- och yrkesvägledare har en viktig roll för elevers framtida studie- och yrkesval. Asylsökande elever befinner sig i en mycket komplex situation, då de förväntas att hantera både skola och gymnasieval, samtidigt som de har en stark oro inför framtiden. I utredningar och styrdokument betonas allas lika rätt till utbildning och studie- och yrkesvägledning oavsett bakgrund, vilket leder mig in på följande syfte:
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur elever på introduktionsprogrammet språkintroduktion upplever sin skolsituation samt resonerar kring gymnasievalet i och med den pågående asylprocessen. Jag vill besvara följande frågor:
Vilken inverkan har asylprocessen på elevernas skolsituation? Hur påverkar asylprocessen elevernas val till gymnasiet?
1.2 Disposition
Kapitel två presenterar tidigare forskning som berör denna uppsats ämnesval. I nästföljande kapitel redovisas de teoretiska perspektiv som används för att förstå och förklara uppsatsens frågeställningar. I kapitel fyra beskrivs vilken metod som har använts för insamling av material samt analysform och en diskussion kring de etiska ställningstaganden som gjorts. Vidare följer kapitel fem med resultat av det insamlade materialet. I kapitel sex analyseras resultatet med hjälp av valda teorier och även resultatdiskussionen är integrerad under detta
9
kapitel då den tidigare forskningen ansågs bidra till analysen för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Slutligen finnes diskussionskapitlet, där förs en metod- och teoridiskussion samt avslutande reflektioner.
1.3 Bakgrund
Asylsökande elever på språkintroduktion är centrala i denna uppsats, av den anledningen kommer jag att förklara asylprocessen samt språkintroduktion i nedan text.
1.3.1 Asylprocess
En person som är i behov av och söker skydd i Sverige definieras som asylsökande. Individen lämnar in en ansökan om asyl hos Migrationsverket som följs av en förberedelse inför utredning. Efter det får personen vänta på en asylutredning, vilket kan variera i tid. Sedan får personen en kallelse till asylutredning vilket innebär att personen får berätta sina skäl för att söka asyl. Vidare tar Migrationsverket ett beslut om personen har rätt till asyl eller inte. Om en person får avslag på sin ansökan om asyl så är det för att Migrationsverket inte anser att personen är i behov av skydd, då finns alternativet att överklaga. Väljer personen att överklaga kan den göra det två gånger, vilket behandlas i olika led. Första beslutet om avslag överklagas till Migrationsverket, om de inte anser att ärendet kan ändras så skickar de det vidare till Migrationsdomstolen. Om personen får avslag även där och inte är nöjd så är sista instansen Migrationsöverdomstolen (Migrationsverket 2017).
I mars 2018 kom lagrådsremissen ”Ny möjlighet till uppehållstillstånd” (Regeringen 2018) som föreslår att ge ensamkommande unga en ny möjlighet till uppehållstillstånd, trots att personen har fått eller skulle få besked om utvisning. Detta ska kompensera för de långa handläggningstiderna som individer råkat ut för om de kom innan 24 november 2015. Förslaget om uppehållstillstånd ska beviljas om den asylsökande studerar på gymnasial nivå samt uppfyller ett flertal andra krav. Förslagen om en lagändring ska även gälla studier på sammanhållna yrkesutbildningar inom vuxenutbildningar och introduktionsprogram för att leda till snabb etablering på arbetsmarknaden. I Lärarnas tidning (2018) kritiseras detta
10
lagförslag av polisen, Advokatsamfunden och flera andra remissinstanser för att inte vara rättssäkert. De skriver bland annat att förslaget är mycket komplicerat ur ett rättstekniskt perspektiv och ser även kritiskt på att ge uppehållstillstånd på grund av långa handläggningstider istället för asylskäl.
1.3.2 Språkintroduktion
I väntan på beslut från Migrationsverket har alla barn och ungdomar upp till 18 år rätt att gå i skolan (Skolverket 2017). Gymnasiet består av fem stycken introduktionsprogram som är till för de elever som inte är behöriga till nationella program och syftar till att ge elever behörighet eller att göra eleven anställningsbar (Skolverket 2015). Det introduktionsprogram de intervjuade eleverna i denna uppsats går är språkintroduktion. Syftet med språkintroduktion är att ge nyanlända elever utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket men kan även innefatta grund- och gymnasieämnen. Eleverna ska få förutsättningar för att gå vidare till annan utbildning inom gymnasieskolan eller möjlighet till etablering på arbetsmarknaden. Eleverna ska även erbjudas insatser som verkar fördelaktiga för deras kunskapsutveckling så som praktik eller motivationsinsatser (Skolverket 2016, 10–12). Skolinspektionen (2017) har gjort en kvalitetsgranskning av språkintroduktionsprogrammet för att undersöka ”om elevernas utbildningsbehov på språkintroduktion tillgodoses, och om eleverna får stöd och vägledning under sin utbildning och inför fortsatta studier och yrkesliv”. Resultatet visade att i och med det snabbt ökade antalet nyanlända ungdomar blev trycket på skolorna stort. Det ledde till en homogent utformad utbildning med kollektiva lösningar. Resultatet visade även att den enskilda studie- och yrkesvägledningen kom oftast in för sent i elevernas utbildning och Skolinspektionen menar att kvaliteten måste utvecklas för att minimera risken för utanförskap för dessa elever (Skolinspektionen 2017, 5–7, 13, 21).
11
2. Tidigare forskning
Jag har tematiserat tidigare forskning under följande rubriker; skolans betydelse för immigrerade elever, som svarar mot min första frågeställning och gymnasievalet, som svarar mot min andra frågeställning samt en sammanfattning i slutet. Forskning om specifikt asylsökande elever i kombination med dessa faktorer kunde inte hittas så därför har jag fokuserat på forskning vars studieobjekt har varit elever med flyktingbakgrund.
2.1 Skolans betydelse för immigrerade elever
Kia-Keating och Ellis (2017, 30) menar att skolan är en av de första och mest inflytningsrika institutionerna för unga flyktingar. Författarna Kia-Keating och Ellis (2017, 30) menar att unga flyktingar tenderar att se skolan som en andra familj och vikten av att känna tillhörighet har en betydande roll för elevens fortsatta studier. Studien baseras på en kvantitativ undersökning om 76 somaliska ungdomar med flyktingbakgrund i åldrarna 12–19 år, med syftet att få en förståelse för hur elevernas flyktingbakgrund påverkar deras anpassning till skolan och deras psykiska hälsa. Resultatet visar att ju högre känsla av tillhörighet de kände till skolan, desto bättre självkänsla och lägre risk för depression hade eleverna. Författarna konstaterar att det finns behov av att hitta sätt som kan förbättra skolupplevelsen för unga flyktingar för att motverka bland annat depression (Kia-Keating och Ellis 2017, 29–31, 37). Nilssons och Axelssons (2013) studie baseras på nyanlända elever som går i årskurs åtta och nio, som ska gå vidare till en ordinarie klass eller gymnasiet. Majoriteten av eleverna är asylsökande eller har nyligen fått uppehållstillstånd (Nilsson och Axelsson 2013, 142). Författarna har undersökt de nyanländas utmaningar respektive möjligheter utifrån pedagogiska och sociala resurser i skolan och vill även få en insikt i elevernas erfarenheter av övergången mellan introduktionsklass till ordinarie klass. Resultatet visar att den sociokulturella miljön är viktig där inkludering i skolan betonas vara centralt avgörande för elevernas självbild och vad de ser som möjligt i skolan och samhället (Nilsson och Axelsson
12
2013, 138–140). Resultatet visar även att eleverna ser fördelar med att gå över till ordinarie klass, dels på grund av utbudet ämnen som kan ge dem möjlighet att komma vidare med sin utbildning, men även för att bli ”som alla andra”. Eleverna tillskriver de ordinarie klasserna en högre status i jämförelse med introduktionsklasserna, vilket framkommer genom att eleverna talar om ”verklig”/”overklig”, ”invandrare”/”svenskar” i förhållande till de olika klasserna men även om eleverna som befinner sig inom dessa. Eleverna får oftast inte det språkstöd de behöver när de börjar i en ordinarie klass vilket riskerar att leda till ett misslyckande för den enskilda eleven som känner en frustration och skoltrötthet som kan resultera i att eleven istället väljer bort skolan. Vad gäller det sociokulturella perspektivet så känner eleverna mer tillhörighet till elever och lärare i introduktionsklassen, än i ordinarie klass. Det beror på att lärare och elever i den ordinarie klassen uppvisar en motvilja att inkludera den nyanlända eleven, vilket leder till att eleven blir socialt utesluten och därmed isolerad och ensam. Isoleringen påverkar inte bara elevernas självkänsla utan även deras kunskapsinlärning och framtidens utbildningskarriär. Avslutningsvis betonar författarna vikten av att all skola ska vara fri från status och vara inkluderande för att varje enskild elev ska lyckas (Nilsson och Axelsson 2013, 158–160).
2.2 Gymnasievalet
Sundelins (2015, 34) avhandling syftar till att åskådliggöra hur mening om framtiden skapas för nyanlända ungdomar i vägledande samtal. Eleverna i studien beskriver en oro inför framtiden, dels på grund av att Sverige är ett helt nytt land och även en oro om de får stanna. De känner även en oro över att inte tillhöra det svenska samhället (Sundelins 2015, 191). I likhet med detta beskriver Abkhezr et. al. (2015) i sin artikel att ungdomar med flyktingbakgrund står inför en utmaning att etablera sig på arbetsmarknaden och menar att studie- och yrkesvägledare borde ha mer kunskap om ungdomarnas resa till ett postindustriellt samhälle för att deras integration på arbetsmarknaden ska bli mer lyckad. Ordet kämpa är återkommande i Sundelins (2015) intervjuer, vilket visar på den ansträngning det kommer att krävas för att bygga en framtid i Sverige. Resultatet visar att det vägledande samtalet är av stor vikt för eleverna när det gäller att planera sin framtid. Det så kallade
13
förtroendeskapande projektet spelar stor roll för elevernas meningsskapande då deras migrationsbakgrund har en betydande roll för deras karriärplanering, dock var detta något som vägledarna inte berörde särskilt mycket (Sundelin 2015, 222–225).
I en värld med oroligheter och migration förespråkar Abkhezr et. al. (2015, 76–77) att studie- och yrkesvägledare bör jobba med vägledningsmodeller som influeras av social rättvisa och multikulturalitet för att kunna ge ungdomar med flyktingbakgrund en meningsfull och långsiktig karriärplanering. Författarna (Abkhezr et. al. 2015) studerar ungdomar i Australien med flyktingbakgrund och den utmaning de står inför när det kommer till att integrera sig på arbetsmarknaden på ett framgångsrikt sätt. Dock påvisar de avsaknaden av långsiktig vägledning med dessa ungdomar och om vägledning varit befintlig så har den varit kortsiktig och actionbaserad. Resultatet visar också att trots de utmaningar unga flyktingar står inför så beskrivs de ha en förmåga att förhandla med sig själva när det kommer till att hitta lösningar och utbildningsvägar för att öka sina karriärmöjligheter (Abkhezr et. al. 2015, 74–73).
Dresch och Lovéns (2010, 54) studie baseras på elever som står inför brytpunkten att göra ett gymnasieval. Syftet är att få en förståelse för om eleverna är medvetna om vad som påverkar dem i gymnasievalet samt vilken betydelse som socialgrupp, etnicitet och genus har för valet. Resultatet visar att familj och släkt hade störst inverkan på elevernas val, vilket de själva var föga medvetna om. Paradoxalt nog svarade 76% av eleverna att det var viktigt att prata med föräldrarna, där elever till icke-svenskfödda föräldrar var mer påverkade av familjen. 62% av eleverna menade att studie- och yrkesvägledaren var till stor hjälp när det handlade om information om utbildningar, yrken och arbetsmarknad, dessutom fick de hjälp med att diskutera sin personliga situation samt identifiera sina starka och svaga sidor. Författarna menar att eleverna har socialiserats in i befintliga normer och värderingar, därav påverkan från den sociala kontexten vid deras val (Dresch och Lovén 2010, 37, 45, 54). Rosvall (2017) intresserar sig också för nyanlända ungdomar och deras gymnasieval. Författarens studie som är en del av ett större projekt syftar till att utforska hur nyanlända elever från Mellanöstern som bor på landsbygden ser på möjligheten att arbeta och påverka sitt samhälle nu och i framtiden. Med hjälp av Hodkinson och Sparkes (1997) begrepp handlingshorisont beskriver Rosvall (2017, 530, 538) att nyanlända pojkar är i högre utsträckning än flickor begränsade av sin invandrarbakgrund vid gymnasievalet. Studien
14
visar även att eleverna hade höga ambitioner och siktade på yrken med högre status, trots att tidigare studier visar att nyanlända befinner sig i missgynnande positioner (Rosvall 2017, 529).
2.3 Sammanfattning
Skolan är en viktig del av tillvaron för elever med flyktingbakgrund. Känslan av tillhörighet och inkludering är betydelsefull för elevernas självkänsla och skolsituation och kan även motverka depression i förlängningen. Forskning visar att elever i introduktionsklasser gör skillnad på sig själva och de som går i ordinarieklasser och tillskriver dem ett högre värde. Detta kan resultera i ett skolmisslyckande för många elever och även social uteslutning. Studie- och yrkesvägledaren tillskrivs en viktig roll för framtida karriärval, framförallt för nyanlända elever. De känner en osäkerhet i det nya landet kring de val som ska göras både inom utbildning och arbetsmarknad och är i behov av stöd. Förutom information om de olika vägar som är möjligt så är eleverna i behov av att utforska sina styrkor och svagheter. Hittills visar forskning att studie- och yrkesvägledningen kan utvecklas både vad gäller mer tid åt eleverna men även en förändring i de vägledningsmetoder som används för att anpassa detta till elever med flyktingbakgrund.
15
3. Teori
I följande kapitel redogör jag för valda teoretiska utgångspunkter och begrepp som används för att analysera det empiriska materialet, för att få en förståelse för hur asylprocessen påverkar elevers skolsituation samt gymnasievalet. Från Giddens (2003) sociologiska perspektiv beskrivs begreppen identitet och klass, som kan verka som begränsande strukturer för eleverna i studien. För att förklara hur individer gör val inom strukturer och även hur de tar karriärbeslut kommer jag använda Hodkinson och Sparkes (1997) Careershipteorin, där fokus ligger på begreppen handlingshorisont, habitus, pragmatiskt rationella val samt
brytpunkter och rutiner. Bourdieus (1986) begrepp utbildningskapital kommer jag att
använda för att analysera hur eleverna gör val som förbättrar deras position både inför gymnasievalet men även för framtiden.
3.1 Identitet och klass
För att förstå inom vilka ramar eleverna i denna studie tar sina beslut så krävs en förklaring till bakgrunden i dem. De ramar, eller strukturer, som kan vara begränsande för eleverna är deras sociala position, där en invandrarbakgrund lyfts fram som ett exempel på social underklass (Giddens 2003, 285). Den sociala positionen styr i stor utsträckning de val och beslut individer gör men det finns även utrymme för individualitet som beskrivs genom social och personlig identitet. Identiteten utgör de föreställningar individer har om sig själva, vilka de är och vad som är viktigt för dem (Giddens 2003, 43–44.
Giddens (2003, 19) gör tolkningen att sociologins uppgift är att undersöka relationen mellan vad samhället gör med oss människor och vad vi gör med oss själva. När människor rör sig i sociala sammanhang påverkas vårt beteende av strukturer till viss del men beteendet är inte absolut utan vi utvecklar ständigt en individualitet. Giddens (2003, 20) menar även att sociologisk forskning kan bidra till en förståelse och förklaring till vilka effekter bland annat politiska insatser kan leda till och ger exempel på Sveriges satsning på miljonprogrammet.
16
Denna politiska satsning innebar att ge människor i ekonomiskt utsatta situationer bättre bostäder och tillgång till all samhällelig service. Vad detta istället ledde till var en ökad segregation. Enligt Giddens (2003, 266) mening så är individer med lägre levnadsstandard ett exempel på så kallas underklass. Ras, etnicitet och migration är nära sammanlänkat med underklass, även kallat social uteslutning. Dessa individer framställs ofta som utestängda från det liv som majoriteten av befolkningen lever. Detta gör att individer utesluts från att fullständigt delta i samhället, alltså har de begränsade möjligheter att förbättra sin livssituation (Giddens 2003, 285–286). I min studie ligger inte elevernas begränsningar främst i ekonomin utan de begränsas i sina möjligheter att förbättra sin situation utifrån deras bakgrund som immigranter. Dessutom befinner sig eleverna ständigt inom samma sociala sammanhang, vilket tillskriver dem en viss social identitet. Detta kan resultera i ytterligare begränsningar när det kommer till exempelvis gymnasievalet.
Sociologer talar ofta om två identiteter, social identitet och personlig identitet. Social identitet beskriver särskilda drag eller attribut hos en individ och syftar till att beskriva vem den är, till exempel student, hemlös, mamma. Den sociala identiteten kan vara komplex och belysa flera dimensioner hos en individ, men oftast väljer individen en grundläggande identitet som är bestående. Den sociala identiteten ses oftast som kollektiv, individerna är ”samma” när det kommer till mål, värderingar etc. Den personliga identiteten beskriver hur individen skiljer sig från den sociala identiteten. Denna identitet utvecklas genom interaktion med omvärlden för att skapa en upplevelse av sig själv, alltså varje individ är unik och upplever situationer på olika sätt vilket ger dem en personlig identitet. Det som centralt skapar denna identitet är individens handlingsförmåga, frihet och valmöjligheter, men även den sociala och kulturella omgivningen är av stor vikt (Giddens 2003, 43–44).
3.2 Individen och dess karriärsbeslut
Careershipteorin har utvecklats av Hodkinson och Sparkes (1997) och är en sociologisk teori som tar avstamp från Bourdieus teori. Careershipteorin beskriver hur en individ fattar karriärbeslut vilket sker genom pragmatiskt rationella val, val som växelverkar i fältet och val inom individens livsväg bestående av överbryggande rutiner och brytpunkter. Med hjälp
17
av Careershipteorin har jag för avsikt att förstå hur eleverna fattar sitt gymnasieval och upplever sin skolsituation i samband med den pågående asylprocessen.
Habitus är ett begrepp från Bourdieu som förklarar en individs beteende, de handlingar den utför samt vilka resurser individen har. Habitus är individuellt och skapas utifrån en individs tidigare, men även nuvarande livssituation (Bourdieu 1995, 19). Hodkinson och Sparkes (1997, 33) menar att habitus är både socialt och kulturellt konstruerat och att en individ gör karriärval som grundar sig i beslut inom ramen för individens habitus, vad den anser är möjligt. Individers karriärsbeslut är alltid kontextrelaterade och kan inte separeras från vederbörandes livshistoria eller kulturella ursprung. Hodkinson och Sparkes (1997, 34–35) beskriver handlingshorisont som en arena där en individs handlingar sker och beslut fattas. En individ gör sina karriärval inom sin egen handlingshorisont, vilken både kan vara begränsande och möjliggörande. Den kunskap som finns inom handlingshorisonten kan komma från tips från vänner, vilket stämmer i min studie då eleverna efterfrågar råd från vänner på språkintroduktion. Individerna skaffar sig därmed en uppfattning av vad som är passande eller inte och gör i och med detta ett val. Det resulterar oftast i att individerna accepterar ett val snarare än att välja bland många eftersom de är påverkade av känslor och sinnesstämningar. Detta bidrar till att karriärbesluten inte är rationella beslut utan istället pragmatiska val som innebär att de tar beslut efter de möjligheter de anser sig ha (Hodkinson och Sparkes 1997, 29, 33). Eleverna i denna uppsats är märkbart begränsade i gymnasievalet i och med asylprocessen men de gör pragmatiska val inom skolan med syfte att förbättra sina möjligheter till jobb och därmed öka chanserna för uppehållstillstånd.
Att förbättra sina chanser och resurser kan även förklaras med hjälp av Bourdieus (1986, 47–55) kapitalbegrepp. Bourdieu (1986, 46–51) beskriver fyra olika former av kapital, socialt, kulturellt, ekonomiskt och symboliskt. Varje kapital har ett värde som kan vara till nytta på olika sätt för individer, dels för att klättra i den sociala ordningen men även för att få vissa fördelar i samhället. I denna studie blir det relevant att analysera elevernas gymnasieval och skolsituation med hjälp av det kulturella kapitalet. Det handlar om hur individen hanterar och förvärvar rätt kultur i samhället och kapitalet ökar då man får högstatusjobb och bra betyg. Inom det kulturella kapitalet beskrivs ett institutionaliserat tillstånd, utbildningskapital, som innebär att det kulturella kapitalet påverkas av utbildningskompetenser. Genom att göra rätt val inom utbildning så förbättrar individen sitt
18
kapital (Bourdieu 2007, 47–51). Likt eleverna i min studie som prioriterar vissa ämnen som de anser genererar ett högre utbildningskapital både för att komma in på gymnasiet men även i andra länder om de måste flytta.
3.3 Förändringar inom individens karriär
Habitus är inte något en person kan välja att förändra, det är något man är, men om något drastiskt händer i en individs liv så kan habitus förändras till följd av en så kallad brytpunkt (enligt Giddens (2003) praxis) (Hodkinson och Sparkes 1997, 34). I en individs karriärutveckling sker brytpunkter, där individen genomgår en förändring och identiteten ändras. Det finns tre olika brytpunkter, strukturell-, självinitierande- samt påtvingad brytpunkt, varav brytpunkterna som är strukturella och påtvingad är av relevans för denna studie. En strukturell brytpunkt bestäms av externa strukturer så som utbildningssystem, som i denna studie kan utgöras av åldersgräns till gymnasiet. För att beskriva elevernas asylprocess samt förflyttningar mellan asylboenden kan en så kalla påtvingad brytpunkt användas. Denna inträffar på grund av externa händelser, som i vissa fall kan komma som en överraskning för individen. Vissa brytpunkter kan vara planerade och förutsägbara medan andra kan komma som en överraskning för individen. Tiden mellan brytpunkterna följs av rutiner som syftar till att förklara hur individer agerar och hanterar beslut följt av en brytpunkt (Hodkinson och Sparkes (1997, 38–40). Jag kommer att fokusera på två av rutinerna för att analysera hur eleverna hanterar de val som gjorts till gymnasiet. Den första är bekräftande vilket innebär att rutinen bekräftar det redan gjorda karriärbeslutet och en ny identitet utvecklas. Den andra rutinen är blockerande som innebär att individen inte är nöjd med sin identitet utan saknar den tidigare, en faktor till detta kan vara traumatiska upplevelser individen varit med om. Individen accepterar inte den nya identiteten men kan heller inte göra något för att förändra sin situation (Hodkinson och Sparkes (1997, 40–41).
19
3.3 Sammanfattning
För att få en förståelse för hur asylprocessen påverkar elever på språkintroduktion i deras skolsituation samt vid deras gymnasieval krävs det ett antal olika teoretiska utgångspunkter. Jag anser det betydelsefullt med en förklaring om hur identitet skapas och en beskrivning av den sociala strukturen för att få en förståelse för att de asylsökande eleverna gör val inom strukturer, de är inte helt fria att välja som de vill (Giddens 2003). Denna teoretiska utgångspunkt kommer att mötas upp av Hodkinson och Sparkes (1997) karriärteori som beskriver hur individer förhåller sig till en valsituation. Den överbryggande faktorn för dessa teorier kommer att vara begreppet handlingshorisont som syftar till att beskriva inom vilka ramar eleverna gör sina gymnasieval, om deras handlingshorisont anses möjliggöra eller begränsa valet. De begrepp som kommer att användas för att förklara individernas val till gymnasiet är pragmatiska rationella val, habitus, brytpunkter och rutiner. För att förklara de val som individerna gör för att förbättra sin situation kommer Bourdieus begrepp kulturellt kapital att användas.
20
4. Metod
I detta kapitel redogör jag för vilka metoder som använts för att besvara uppsatsens frågeställningar. Inledningsvis redogör jag för val av metod samt metoddiskussion som följs av urval, datainsamling, analysform och etiska ställningstaganden.
4.1 Metodval och metoddiskussion
Jag valde att tillämpa en kvalitativ metod för denna uppsats eftersom jag vill nå en förståelse för de eleverna i denna uppsats (Larsen 2009, 24). Fördelen med detta val av metod är att intervjupersonen och den intervjuade möts vid tillfället, vilket minimerar risken för uteblivna svar (Larsen 2009, 27). Eftersom valet av intervjupersoner var elever på språkintroduktion, där språket kan vara en faktor till missförstånd, ansåg jag att metodvalet var en fördel, likt det Larsen (2009, 27) menar att svar kan redas ut och forskaren kan ställa följdfrågor som den intervjuade kan förklara på ett friare sätt. Nackdelen med intervjuer är intervjueffekten, vilket kan innebära att den intervjuade ger de svar som den tror förväntas samt att personen kan ge icke sanningsenliga svar eftersom den inte är anonym. Ett alternativ hade varit att eleverna fått fylla i ett frågeformulär, där de är anonyma men risken finns även där att de inte upplever någon skyldighet att ge sanningsenliga svar (Larsen 2009, 27). Vid bokning av mina intervjuer så ansåg jag att personerna var tillräckligt kunniga i det svenska språket för att intervjuerna skulle äga rum utan tolk. Min tanke från början var att inte styra intervjupersonerna för mycket, utan använda mig av samtalsintervju där vi skulle samtala kring olika teman (Larsen 2009, 85). Efter första intervjun blev det tydligt att denna metod blev en utmaning då intervjupersonen förutsatte att jag hade frågor och gav därför inga längre svar eller medgav deras tankar eller spontana svar. En möjlig orsak till detta kan vara språkförbistring mellan mig och eleven, en annan kan vara att elevernas erfarenheter av
21
intervjuer i Sverige med bland annat Migrationsverket och skolor har bestått av frågor om deras flykt, asyl, skola och framtid, som endast krävt korta svar. Jag inser att risken finns att jag sågs som ytterligare en myndighetsperson. Fortsättningsvis använde jag mig av ostrukturerade intervjuer med intervjuguide, vilket fungerade bra (Larsen 2009, 84).
4.2 Urval av undersökningsenheter
I uppsatsen har sex stycken elever på språkintroduktion intervjuats och valdes ut efter icke-sannolikhetsurval (Larsen 2009, 77). För att intervjupersonerna skulle vara relevanta för studiens syfte så var kravet att eleverna var asylsökande, gick på språkintroduktion, samt skulle göra ett gymnasieval. Valet av dessa tre variabler kallas ett godtyckligt urval (Larsen 2009, 77). Jag mailade ett missiv (se bilaga 1.) till ett flertal studie- och yrkesvägledare som jobbar på språkintroduktion, med en förklaring av min uppsats och bad dem prata med elever som uppfyllde mina krav och om de ville ställa upp på intervjuer. De elever som frivilligt ville ställa upp i intervjuerna gjorde detta genom urval enligt självselektion (Larsen 2009, 77). Det geografiska läget, kön eller ålder hade för denna studiens syfte ingen betydelse men det slumpade sig så att alla intervjupersoner var pojkar. Jag är medveten om att detta kan påverka resultatet då flickor eventuellt hade svarat annorlunda. Dock blev urvalet tämligen representativt för hur den gruppen ser ut, sett utifrån statistik (Migrationsverket 2017).
4.3 Datainsamling
Efter utskick av missiv till olika studie- och yrkesvägledare på språkintroduktion, blev jag informerad att de hade elever som ville intervjuas. Jag fick elevernas telefonnummer för att bestämma en tid för intervjun och även för att presentera mig och återigen förklara syftet med intervjun och uppsatsen. Genomförandet av intervjuerna skedde på respektives skola där jag fick tillgång till ett kontor eller grupprum och de pågick mellan 30–60 minuter. Datainsamlingen skedde i slutet av mars, början av april 2018, vilket är av vikt att betona eftersom aktuell lagrådsremiss (Ny möjlighet till uppehållstillstånd, 2018) diskuteras i
22
uppsatsens resultat- och analyskapitel. Som ovan nämnt så skedde insamling av material genom ostrukturerade intervjuer med intervjuguide (Larsen 2009, 84) (se bilaga 2). Vid formulering av intervjufrågor utgick jag från uppsatsens syfte och tidigare forskning för att säkerställa god validitet, alltså att jag undersöker det som är syftet att undersöka. Under arbetets gång ändrade jag mitt sätt för datainsamling samt att jag ställde flertalet uppföljningsfrågor under fortlöpande intervjuer, vilket också bidrar till god validitet enligt Kvale och Brinkman (2014, 296). Alla intervjupersoner gav liknande svar, vilka jag bedömer som sanningsenliga då jag även jämför med vad som framkommit i tidigare forskning. Jag vill mena att informanterna skulle ge likartade svar till andra intervjuare, vilket visar på god reliabilitet (Kvale och Brinkman 2014, 295). För att säkerställa en god tillförlitlighet av min studie så strävade jag efter att vara så objektiv som möjligt vid mina intervjuer. Innan jag genomförde intervjuerna diskuterades min intervjuguide med kurskamrater för att säkerställa att frågorna ställs på ett objektivt sätt (Kvale och Brinkman 2014, 292).
4.4 Analysform
Den metod som har använts för att analysera materialet är innehållsanalys. Intervjuerna spelades in på ljudfil för att sedan transkriberas (Larsen 2009, 98, 101). Efter transkriberingen kunde jag se ett mönster i intervjuerna vilket resulterade i att jag tematiserade det empiriska materialet utefter tre kategorier jag ansåg skulle besvara studiens syfte. Därefter identifierades samband, likheter och skillnader och sammanfattades under resultatkapitlet.
4.5 Etiska ställningstaganden
Jag har under uppsatsens gång följt de fyra huvudkrav inom forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet (2002) har sammanställt. De fyra huvudkraven innehåller regler och rekommendationer för att skydda individen vid forskning (Vetenskapsrådet 2002, 5–6). Informationskravet (Vetenskapsrådet 2002, 7) uppfylldes genom att deltagarna fick information via mail från sin studie- och yrkesvägledare, ett brev från mig (se bilaga 3) och
23
i muntlig form om studiens syfte, hur materialet ska samlas in, att materialet enbart kommer att användas till aktuell studie samt att det är frivilligt att delta. Samtyckeskravet innebär att deltagarna själva bestämmer om de vill delta i undersökningen eller inte, då deltagaren är omyndig behövs ett samtycke från vårdnadshavare. Deltagarna har även rätt medverka på sina villkor och de har rätt att avbryta när de vill (Vetenskapsrådet 2002, 9–10, vilket framgick i brevet. Konfidentialitetskravet innebär att deltagarnas namn, personnummer och andra uppgifter skyddas så att obehöriga inte kan ta del av det (Vetenskapsrådet 2002, 12). Detta betonades för intervjupersonerna innan intervjun början och i brevet. I uppsatsen nämner jag elevernas ålder vilket är allmänt känt att elever som går på språkintroduktion är mellan 16–20 år. Nyttjandekravet innebär att den insamlade empirin enbart får användas till den aktuella forskningen (Vetenskapsrådet 2002, 14). Informanterna försäkrades om att de inspelade intervjuerna skulle raderas samt att materialet enbart ska använda till denna uppsats.
24
5. Resultat
Nedan kommer jag att presentera resultatet av det empiriska material som ska svara på studiens syfte. Kapitlet är indelat i tre teman och avslutas med en sammanfattning. Den inledande rubriken är en presentation av deltagarna, som följs av asylprocessen och skolsituationen samt asylprocessens påverkan på gymnasievalet.
5.1 Presentation av studiens deltagare
De sex informanterna var alla 19 åriga pojkar från Mellanöstern, sökte asyl i Sverige under hösten 2015 och har gått i svensk skola i cirka 2 år. De intervjuade vars namn är fiktiv är följande, Ahmed, Khaled, Mahdi, Hossein, Amir och Khalil. Hossein är den enda som kom till Sverige med sin mamma, resten är ensamkommande. Amir och Mahdi bor i privata boenden, de övriga bor på asylboende vilket innebär att de har fått flytta ett flertal gånger under tiden de varit i Sverige och riskerar även att få flytta igen på grund av Migrationsverkets avveckling av asylboenden under år 2018.
5.2 Asylprocessen och skolsituationen
Intervjupersonerna beskriver att de kämpar för att bli behöriga till gymnasiet, men de kämpar även mot de mentala påfrestningar som asylprocessen innebär. För att få en bild av hur eleverna hanterar sin skolsituation så har jag delat in det i två teman, först förklaras hur mentala påfrestningar påverkar elevernas skolsituation och under andra rubriken förklaras vad följderna blir på deras skolsituation.
25
5.2.1 Mentala påfrestningar
Samtliga intervjupersoner har fått avslag på sin asylansökan, vilket har påverkat dem både fysiskt och psykiskt. Tiden efter avslaget beskriver de att de har känt sig arga, ledsna, tankspridda och att det har påverkat deras koncentrationsförmåga på lektionerna och har svårt att sova på nätterna. I citatet nedan ger Khaled uttryck för den mentala påfrestning som asylprocessen orsakar, vilket han inte är ensam om i denna studie:
Jag tror det var 2016 jag hörde någon afghaner dom dödade sig själv. Jag tänkte dom är dum, när jag väntade mer än två år och fick avslag jag tänkte dom var inte dum. Jag fattade inte deras situation, men jag tänkte de är jättelätt att döda sig själv efter nån svår situation (Khaled).
Khaled kan identifiera sig med de som har begått självmord efter avslag från Migrationsverket och underförstått är detta ett uttryck för depression. Samtliga elever berättar att de har varit hemma från skolan en tid efter att de fått avslag på grund av bristande ork. När motivationen kom tillbaka så beskriver de fördelarna med att gå till skolan eftersom det får dem på andra tankar än asylprocessen och där är de en del av ett sammanhang. Majoriteten av eleverna är ensamkommande och Mahdi är en av dem som dessutom bor ensam och beskriver: ”Jag kom över två år här i skolan och träffar lärare och elever, man känner sig lite att liksom, familj man kan säga”.
Eleverna har skapat sig ett socialt sammanhang genom att se lärare och elever på skolan som deras familj, där de bland annat kan diskutera gymnasievalet. Trots kommentaren från Mahdi och liknande från resterande intervjupersoner så anser de inte att de har några vänner. För att förtydliga detta resonemang så menar de att vänner för dem är svenskfödda elever, de på språkintroduktion räknas inte för de är också flyktingar. De beskriver även en önskan om att få integreras i grupper där de får lära känna svenskfödda elever. Amir liksom Mahdi bor också ensam och anser att han mår bättre av att komma till skolan, men han ger även uttryck för att upprätthålla den identitet som de asylsökande tillskriver sig själva och säger:
När jag är hemma jag fokuserar på Migrationsverket, jag tänker på dom men när jag är i skolan, jag är helt i skolan. För att i skolan är jag med mina kompisar, jag pratar med dom jag skrattar med dom. Kanske mina lärare säger ”han har inga problem”. Men jag tänker inte på dom bara (Amir).
26
Ahmed beskriver hur han kämpar med skolan men har en problematik som begränsar honom. Det asylboende som är Ahmeds hem för tillfället kommer att stängas och han måste eventuellt flytta till en annan kommun och säger:
Men jag vet inte om jag får bo kvar i kommunen, jag måste kanske flytta. Och om jag flyttar, jag ska inte fortsätta skolan. Jag orkar inte (Ahmed).
5.2.2 Ämnesval och betyg
Intervjupersonerna upplever en stress och oro över sin skolsituation, mycket energi går åt till oro över om de får stanna i Sverige eller inte. Stressen beror dels på att hinna få så många betyg som möjligt på språkintroduktion för att komma in på ett gymnasieprogram eftersom att det är sista året för dem att bli antagna och dels för att tiden i deras migrationsprocess går. Eleverna menar att de kan ha en större chans att få stanna i Sverige om de blir antagna till gymnasiet, särskilt om den nya lagen träder i kraft.
Elevernas skolnärvaro har enligt dem själva varierat. Khalil berättar att han lägger 40% av sin energi på skolan just nu eftersom han, trots utan arbetstillstånd, jobbar på kvällar och nätter. När han är i skolan så väljer han att gå på lektioner där ämnet motiverar honom. Hossein är den intervjuperson som tolkas ha den lägsta motivation till skolan och berättar:
To be honest, I don´t think about school. I don´t study, I don´t do anything. If that would have saved me I would have got to stay in the beginning, when I was in the first place. Because in the beginning when I was in the other school I was really studying, and I was really good at it and they (Migrationsverket) rejected me so they didn´t cared a lot about that. It´s a waste of time (Hossein).
Hossein har valt bort det svenska språket och istället lärt sig engelska här i Sverige. Eftersom han inte vet om han får stanna i Sverige så anser han att det är slöseri med tid att lära sig svenska. Resterande fem elever lägger störst energi på matematik, svenska och engelska när de mår som sämst. Detta för att ämnena är behörighetsgivande till gymnasiets nationella program. Eleverna menar vidare att matematik och engelska har störst värde för dem om de skulle bli utvisade eller fly till ett annat land. Mahdi beskriver att de inte prioriterar kunskapsinlärning när de mår dåligt, utan fokuserar på att klara av proven och få betyg i hopp om att hela situationen ska bli bättre och uttrycker följande:
27
Ibland man blir trött av allt, man blir hopplös. Men ändå man tänker att man bara fortsätter, det finns ingen annan väg… ah… det är så faktiskt, man blir trött från livet, det är… när det blir allt så sämre man tänker att vad är livet. Det är… livet blir meninglös. Och varför… man… hatar sig själv… varför jag…. (Mahdi).
5.3 Asylprocessens påverkan på gymnasievalet
Ahmed har valt el- och energiprogrammet och bygg- och anläggningsprogrammet. Anledningarna till det var att en kompis tipsade honom om att det var bra program och han ansåg själv att det var en fördel med mycket praktik. Även om Ahmed hade haft uppehållstillstånd hade han gjort samma val för att han har som mål att få jobb direkt efter gymnasiet. Dock kommer han troligtvis tvingas flytta till ett annat asylboende vilket medför en osäkerhet om han får börja skolan i den nya kommunen.
Khaled valde naturvetenskapliga programmet och el- och energiprogrammet. Valet av naturvetenskapliga programmet var för att han anser sig vara bra på matematik, fysik och kemi och har som mål att läsa vidare på universitet för att bli läkare. Khaled nämner det nya lagförslaget men menar att han inte kan lita på det, men om lagen kommer att börja gälla så kommer han att välja el- och energiprogrammet istället och satsa på jobb efter gymnasiet. Han är mycket påverkad av asylprocessen:
Ah, jag tänker så här, om jag får stanna i Sverige utan den här lagen jag ska gå på naturvetenskapen, om jag inte får stanna då jag ska stanna för den här lagen, då jag måste välja el- och energi för då jag kan utbilda mig en yrke och sen börja jobba (Khaled).
Mahdi har ett stort intresse av politik och människor och vill egentligen välja samhällsvetenskapliga programmet. Dock blev han rekommenderad av vänner och lärare att läsa ett yrkesprogram, trots att han inte är intresserad av något av dem. Anledningen till det beskrivs vara större chans till jobb så att Migrationsverket ska bli nöjda med honom och låta honom stanna i Sverige.
Hossein vill också gå samhällsvetenskapliga programmet men kommer troligtvis att välja vård- och omsorgsprogrammet. Hans val grundar sig i hans omotivation till studierna och därmed inte uppnått 12 betyg. Hossein betonar även att förflyttningar mellan asylboenden har medfört en tid utanför skolan som resulterat i en långsammare kunskapsutveckling.
28
Amirs mål är att jobba i kök och har därför valt restaurang- och livsmedelsprogrammet. Han har en långsiktig dröm vilket är att bli byggnadsingenjör och om han får stanna i Sverige så kommer han att läsa till behörighet på Komvux och sedan börja på universitet. Han har inte påverkats av Regeringens nya lagförslag men blev glad då han hörde om det.
Khalils mål var att bli byggnadsingenjör men likt Hussein menar han att tack vare alla hans förflyttningar mellan asylboenden så har han inte lyckats få ihop 12 betyg. Han talar dock positivt om bygg- och anläggningsprogrammet och vill även bli en bra yrkesman. Hade han däremot haft uppehållstillstånd så hade han troligtvis valt att läsa ett år till på språkintroduktion för att senare studera på Komvux. Khalils hela livssituation och nedan citat ger utrymme för tolkning av känslan för utanförskap:
Och Sverige det finns allt möjlighet för människor som kan kämpa och det är jättelätt i Sverige om man pluggar och studerar i skolan och alla har möjlighet att gå på skolan och det beror inte hur gammal är du och det var en lag som jag tycker om mest och den här lagen fungerar inte (Khalil).
Khalil har begränsat förtroende för Regeringen vilket besvikelsen i ovanstående citat påvisar och har tror inte heller på det nya lagförslaget. Ahmed och Amir är båda intresserade av yrkesförberedande program och vill jobba med det i framtiden. Även om de hade haft uppehållstillstånd så hade de gjort samma val. När de fick höra om det nya lagförslaget så blev de glada och hoppas att de kommer att ingå i den. Resterande fyra elever, Hossein, Mahdi, Khaled och Khalil, anser att deras asylprocess har påverkat dem i valet till gymnasiet. Alla har som mål att i första hand gå ett högskoleförberedande program med vidare planer på universitetsstudier. Dessa planer kommer att åsidosättas till förmån för ett yrkesförberedande program med mål att få ett jobb efter studenten vilket ska öka deras möjligheter att få stanna i Sverige.
Samtliga elever har träffat en studie- och yrkesvägledare, men först under den senare delen av deras skolgång på språkintroduktion, alltså nu inför gymnasievalet. Vid frågan om de önskar att få mer vägledning så svarar alla att det är de själva som gör valet och de behöver inga samtal, de pratar med kompisar om de behöver tips. Ahmed säger: ”Vad ska dom hjälpa med? Nej jag tänka själv”. Trots detta nämner majoriteten av eleverna mentorn vid ett flertal tillfället under intervjun, att vederbörande har varit ett samtalsstöd kring framtiden när det kommer till jobb, arbetsmarknad och utbildning.
29
5.5 Sammanfattning
Majoriteten av eleverna är ensamkommande och deras bostadssituation är tillfällig. De enda sociala sammanhang eleverna rör sig i är de som befinner sig i samma situation, inom språkintroduktion och asylboendena. Utifrån intervjuerna går det att urskilja ett antal faktorer som påverkar och begränsar elevernas skolsituation och gymnasieval. Asylprocessen påverkar elevernas skolsituation både utifrån den mentala och fysiska aspekten. Periodvis har de svårt att fokusera på skolan och till och med att närvara, men de ser sig själva som en del i ett sammanhang på språkintroduktion och väljer hellre att komma till skolan. Dock uttrycker eleverna att de känner sig utanför det svenska sammanhanget och har inga svenska vänner, vilket i sig blir en begränsning då gymnasievalet enbart diskuteras mellan eleverna på språkintroduktion. Eleverna väljer att satsa på de ämnen som är av störst värde för dem, som ger dem behörighet till gymnasiet eller som de kan ha nytta av om de måste flytta till ett annat land, där engelskan är ett exempel. Den studie- och yrkesvägledning eleverna har fått har till största del bestått av muntlig information från skolans studie- och yrkesvägledare och samtal med respektives mentor. Enligt eleverna har rekommendationer från kompisar varit en av orsakerna till varför de valt de program de har valt. Alla intervjupersoner har valt ett yrkesförberedande program, trots att fyra av dem vill gå ett högskoleförberedande program. De beskriver det nya lagförslaget, möjlighet till jobb direkt efter gymnasiet och även brist på godkända betyg som starka argument till sina val.
30
6. Analys och resultatdiskussion
Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur elever på introduktionsprogrammet språkintroduktion upplever sin skolsituation samt resonerar kring gymnasievalet i och med den pågående asylprocessen. De frågor jag har utgått ifrån är: Vilken inverkan har asylprocessen på elevernas skolsituation? Hur påverkar asylprocessen elevernas val till gymnasiet? Följande kapitel innehåller två underrubriker med analys av det insamlade materialet som övergår till en resultatdiskussion under den tredje rubriken där även tidigare forskning är integrerat.
6.1. Asylprocessens inverkan på elevernas skolsituation
Social identitet beskriver de individer som identifierar sig med de som har samma värderingar och normer som sig själv (Giddens 2003). Eleverna på språkintroduktion identifierar sig med varandra. De ger uttryck för en stark social identitet då de talar om vi och oss istället för sig själv och gör även skillnad på sig själva som flyktingar och eleverna på nationella program som riktiga elever. Majoriteten av eleverna bor på asylboenden eller ensamma och de uttrycker avsaknad av svenska vänner, detta betyder att de ständigt befinner sig i samma sociala kontext. Av den anledningen försvårar asylprocessen möjligheten att utveckla en personlig identitet då den sociala och kulturella omgivningen är av betydelse (Giddens 2003, 43).
Alla intervjupersoner har fått avslag på sin asylansökan vilket kan beskrivas som en strukturell brytpunkt, vilket innebär en förändring av deras habitus. Elevernas mående blev påverkat och kan analyseras med den blockerande rutinen, då eleverna inte är nöjda med sin identitet men kan heller inte göra något för att förändra sin situation. Efter avslagen följde en tid av dåligt mående, både fysiskt och psykiskt. Eleverna valde trots detta att gå till skolan eftersom de mår bättre där och beskriver elever och lärare på språkintroduktion som deras familj. Detta kan ses som en bekräftande rutin då eleverna trots
31
omständigheterna utvecklar en ny identitet, en del av ett sammanhang (Hodkinson och Sparkes 1997, 41). För att orka med skolan så gör eleverna avkall på vissa skolämnen, de prioriterar matematik, svenska och engelska. Dessa ämnen tillskrivs ett högre värde för eleverna för att de är behörighetsgivande till gymnasiet och även till nytta i andra länder om de inte får stanna i Sverige. Dessa val anses vara rationella då de väljer det som de har störst nytta av. Dock är det inte rationella val om de vill bli behöriga till gymnasiet, då det krävs att de läser alla ämnen som erbjuds (Hodkinson och Sparkes 1997, 33). Hossein är den enda som avviker, han har gjort valet att inte lära sig svenska i fall han inte får uppehållstillstånd, trots detta kan hans val anses vara rationellt med utgångspunkt från han strukturella förutsättningar. Dessa prioriteringar skulle även kunna analyseras med hjälp av Bourdieu (1986) utbildningskapital. Eleverna väljer ämnen som genererar utbildningskapital som går att översätta till andra delar av världen. Problemet med detta är att eleverna inte är behöriga till nationella program om de får uppehållstillstånd.
6.2 Asylprocessens påverkan på elevernas gymnasieval
Elevernas gör gymnasieval inom ramen för deras sociala position och identitet. När eleverna behövde vägledning inför gymnasievalet pratade de med sina vänner alternativt sin mentor och ansåg att detta räckte. Vidare menade eleverna att de inte haft några vägledningssamtal och är inte i behov av dem heller. Eleverna blir på så vis begränsade inom sin handlingshorisont i sina studie- och yrkesval, eftersom de inte samtalar med andra än dem som befinner sig i samma sociala struktur (Hodkinson och Sparkes 1997, 34).
Giddens (2003) beskriver att ras, etnicitet och migration är nära sammanlänkat med social uteslutning, vilket innebär att individer inte har samma möjligheter att påverka sin livssituation i lika stor utsträckning som majoriteten av befolkningen. Eleverna har begränsade möjligheter att påverka sin livssituation, både vad gäller asylprocessen och sin boendesituation. Deras oförmåga att påverka de påtvingade brytpunkterna som innebär flyttar mellan asylboenden medför en ny start i en ny skola med risk för väntetid innan de blir placerade i en klass. Under tiden eleverna väntar så kan de inte förbättra sitt utbildningskapital, vilket leder till en stress enligt intervjupersonerna (Bourdieu 1986).
32
På grund av flera flyttar och psykisk och fysisk ohälsa har eleverna inte haft förutsättningar att komma in på högskoleförberedande program. Dessutom känner flertalet av eleverna en press på sig att välja ett program som gör att de snabbt kan etablera sig på arbetsmarknaden om Regeringens lagförslag (2016:752) blir godkänt, men även för att öka sina chanser i asylprocessen. Dessa faktorer kan ses som en begränsning av elevernas handlingshorisont, de är inte fria att göra val utifrån samma förutsättningar som alla andra elever. Habitus skapas utifrån individens tidigare men även nuvarande livssituation och styr individers beteende och handlingar. Oftast gör individer val som är känt för dem sedan tidigare vilket innebär att de accepterar ett val snarare än väljer bland många (Hodkinson och Sparkes (1997, 29, 34). Alla informanterna kommer att välja yrkesförberedande program, varav två av dem är nöjda med sina val. Khaled beskriver hur han förhandlar med sig själv vid gymnasievalet, då han kommer att välja ett högskoleförberedande program om han får stanna men om lagförslaget går igenom kommer han att välja ett yrkesförberedande program för att snabbt börja jobba. Resterande elever ger uttryckt för liknande uppfattning och deras beslut att välja yrkesförberedande program istället för det de vill välja tyder på att de är pragmatiska och inte rationella i sina beslut (Hodkinson och Sparkes 1997, 33). De väljer det som ger dem stört chans att få stanna i Sverige. Även detta ger uttryck för att de är begränsade inom sina sociala referensramar, vars huvudsakliga sociala identitet är asylsökande. Giddens (2003) beskriver att den sociala positionen styr individers val i stor utsträckning men att det finns utrymme för individualitet. Det utrymme för fritt val, som eleverna beskriver det, är val mellan yrkesförberedande program. De anser inte att det är möjligt att välja ett högskoleförberedande program och inte heller kommunal vuxenutbildning eftersom asylsökande inte är behöriga att gå det.
Elevernas identitet som asylsökande genomsyrar deras val till gymnasiet. Khalil var medveten om Sveriges lagar när han kom hit för att han visste att det fanns alla möjligheter till utbildning oavsett vem du är men har nu förstått att han inte faller inom ramen för dessa. Det visar tydligt hur den sociala positionen utesluter eleverna från de valmöjligheter som finns för majoriteten av individerna i Sverige.
33
6.3 Resultatdiskussion
Asylprocessen har påverkat elevernas skolsituation på så vis att de har svårt att fokusera och närvara på alla lektionerna. Detta har lett till att de inte har uppnått så många betyg de har önskat. De menar att deras situation på språkintroduktion både gör att de känner sig utanför de svenska grupperna på skolan men anser samtidigt att de inom språkintroduktion är som en familj. Asylprocessen har påverkat elevernas gymnasieval genom att de inte har fria möjligheter att välja vad de vill. De är begränsade till yrkesförberedande program på grund av avsaknad av betyg men även för att de anser att de har större chans till jobb efter studenten som ska öka deras chanser att få stanna i Sverige.
Kia-Keating och Ellis (2017) samt Nilsson och Axelsson (2013) beskriver skolan som en viktig institution för unga flyktingar när det gäller deras psykiska hälsa. Ett flertal likheter kan konstateras mellan artiklarna och min studie, som kan bidra till ytterligare förståelse för eleverna utöver de genomförda intervjuerna. Den första likheten är att eleverna talar mycket om skolan som deras enda sociala sammanhang och hur det påverkar deras mående till det bättre. De beskriver även en känsla av tillhörighet till skolan och ser skolan som en andra familj. Dessvärre påvisar författarna till artiklarna och även resultatet i min studie att de nyanlända eleverna känner sig utanför och talar om sig själv som ”de andra” i jämförelse med de svenskfödda eleverna. Att tolka av elevernas svar i mina intervjuer så är deras sociala identitet som asylsökande på språkintroduktion starkare än den personliga identiteten. De talade ofta om sig själva som en del av ett kollektiv, vilket blir bekräftande även i Skolinspektionens (2017) resultat i en granskning av språkintroduktionsprogrammet. Den pekade på att i de flesta fall var programmet inte individuellt anpassat utan skapat efter en homogen grupp. För att öka elevers mående och känsla av inkludering så nämner Abkhezr et. al. (2015) att vägledningsmodeller bör influeras av social rättvisa och mångkulturalitet. Jag skulle förslagsvis se att detta genomsyrade hela elevernas skolsituation vilket eventuellt skulle kunna leda till att eleverna inte hade varit i behov av att prioritera bort vissa ämnen i skolan och därmed skulle ytterligare en faktor som begränsar deras gymnasieval försvinna. I Sundelins studie (2015) visar resultatet bland annat att det förtroendeskapande projektet var viktigt för eleverna och hade en betydande roll för deras karriärplanering, där författaren menar i likhet med Dresch och Lovén (2010) att studie- och yrkesvägledaren fyller en viktig
34
funktion. Detta skiljer sig från min studie då eleverna ansåg att studie- och yrkesvägledaren endast var behjälplig med att ge information och pratade istället med sin mentor om framtida studie- och yrkesval. Dresch och Lovén (2010) har gjort en jämförelse mellan elever med svenskfödda föräldrar och elever med icke-svenskfödda föräldrar där den senare gruppen påverkades i större utsträckning av sin familj. Eleverna i min studie är övervägande ensamkommande, dock ser de lärare och elever på språkintroduktion som sin familj med vilka de även diskuterar gymnasievalet. Slutsatsen jag drar av det är att ungdomar tar hjälp av dem som de har i sin närhet och det ger även en förståelse för hur viktig mentorns roll är för eleverna. Däremot menar Abkhezr et. al. (2015) att ungdomar med flyktingbakgrund har en förmåga att själva hitta lösningar och utbildningsvägar för att öka sina karriärmöjligheter, men att långsiktig vägledning kan fylla en viktig funktion för ungdomarna då de blir medvetna om möjliga utbildning- och jobbmöjligheter.
I Rosvalls (2017) studie siktade elever med flyktingbakgrund på yrken med högre status, precis som i min studie. En fråga som är svår att besvara är om asylprocessen hade den inverkan på eleverna, att de sätter höga mål för sig själva. Om de hade fått den studie- och yrkesvägledning som flertalet av eleverna i Dresch och Lovéns (2010) studie önskade så hade de kanske valt ett yrkesförberedande program som första val ändå. Eftersom inga studie- och yrkesvägledare har intervjuats i denna studie blir det svårt att analysera vad för vägledning eleverna har fått, men att tolka av elevernas svar så har vägledningen eventuellt anpassats efter deras behov. Utifrån deras förutsättningar så anser de inte att någon annan kan hjälpa dem i deras situation med tanke på asylprocessen. Däremot kände eleverna sig osäkra på vad de skulle välja för program och pratade då med personer i deras närhet för att få tips och råd. Här skulle studie- och yrkesvägledaren kunna fylla en viktig funktion genom att vägleda eleven så att vederbörande kan göra ett väl underbyggt val.
Gemensam nämnare för tidigare forskning och min studie är att ungdomarnas flyktingbakgrund begränsar deras handlingsförmåga och vad de ser som möjligt i samband med bland annat gymnasievalet. Studie- och yrkesvägledaren är den som lyfts fram som central när det kommer till både lång- och kortsiktig vägledning. Jag vill påstå att denna viktiga funktion kan även fyllas av andra på skolan.
35
7. Avslutande reflektioner
I detta kapitel diskuterar jag val av metod och teori och hur det kan ha påverkat uppsatsens resultat. Jag ger även förslag på fortsatt forskning som har anknytning till min studies syfte och resultat.
7.1 Metod- och teoridiskussion
Jag valde en kvalitativ metod för att det skulle ge mig en bättre förståelse för hur de asylsökande eleverna upplever deras skolsituation samt gymnasievalet. Larsen (2009) menar att det är lättare att generalisera resultat med hjälp av en kvantitativ metod, vilket jag i detta fall kan ställa mig frågande till. Enligt statistik, tidigare forskning och mitt empiriska material så är resultatet relativt generaliserbart. Däremot ställer jag mig kritisk till mitt urval av intervjupersoner som skedde genom självselektion. Varför valde vissa att ställa upp? Är det de som är nöjda eller missnöjda? Som mår sämst eller tillhör dem som hanterar asylsituationen bättre? För att få mer varierade svar utifrån kön så hade jag kunnat söka upp tjejer som var ensamkommande, dock är dessa få.
Jag genomförde sex stycken intervjuer med elever på språkintroduktionsprogrammet. I vissa fall kände jag att eleven var påverkad av intervjueffekten, då de gav svar som de trodde att jag ville ha. Ju längre in i intervjun vi kom så upplevde jag att eleven slappnade av och gav svar som de stod för. Elevernas situation gör att de träffar många myndighetspersoner, där risken finns att jag sågs som en i mängden av dessa.
När det kommer till valet av innehållsanalys som innebär att empirin kategoriseras efter de teman jag kunde urskilja så kan det vara så att jag valt att lyfta fram vissa perspektiv mer än andra för att uppfylla syftet. Det kan vara så att det som jag valt att ta bort kan bidragit till ytterligare svar på mitt syfte.
Jag valde att analysera mitt resultat med utgångspunkt från Giddens (2003), Hodkinson och Sparkes (1997) samt Bourdieu (1986). Jag övervägde att endast hålla mig till en eller två teoretiska utgångspunkter men kom fram till att alla är lämpliga för att besvara uppsatsens
36
frågeställningar. Giddens (2003) teori användes för att förstå de sociala strukturerna inom vilka eleverna befinner sig. För att förklara hur eleverna resonerar kring deras val och vad de anser är möjligt så såg jag behovet av att även ha teoretiska utgångspunkter med aktörsperspektiv därför valde jag Hodkinson och Sparkes (1997) samt Bourdieu (1986). Men tanke på uppsatsen omfattning var det svårt att uppnå en djupare analys av resultatet med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna, vilket jag kan se som en nackdel.
7.2 Förslag på fortsatt forskning
De asylsökande elevernas situation är komplex. De uttrycker i många fall en oro och hopplöshet inför framtiden och flera av eleverna uttrycker depressiva tankar. Det är svårt i deras fall att göra väl underbyggda val och hur man som studie- och yrkesvägledare ska möta upp detta. Ett förslag till vidare forskning skulle vara att undersöka om studie- och yrkesvägledare anser att de har tillräcklig kompetens från utbildningen för att bemöta människor i dessa eller liknande situationer.
Elevernas mål i dagsläget är att få jobb efter gymnasiet. Det hade varit intressant att studera hur eleverna ser på sina möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det hade även varit intressant att studera dessa individer i ett senare skede i livet, oavsett om de får stanna eller inte. Det hade troligtvis varit en utmaning om inte helt omöjligt men för att se om de hamnade rätt här i Sverige eller om de hade användning av det utbildningskapital som de tillgodogjorde sig här i Sverige.
