I resultatet som ligger till grund för följande analys kan flera delar av värde och relevans behandlas och tolkas. Vi kommer att utgå från forskningsteorierna vi har använt oss av i genomförandet av de kvalitativa intervjuerna. Analysen kopplar vi till vårt syfte och frågeställning, vilken innefattar lärares upplevelser av elevers situation samt elevernas upplevelser av en skola med ART integrerat i undervisningen. En frågeställning berör även hur lärarna på skolan arbetar och bemöter eleverna.
Vi utgår från forskningsteorierna när vi gör vår empiriska tolkning och analys av resultatet. Vår intention är att sätta våra tidigare uppfattningar åt sidan, vilka är en följd av vår egen empiri, innan intervjuerna med informanterna. Detta för att få en så objektiv bild som möjligt och att dessutom få möjlighet att fånga den subjektiva erfarenheten hos informanten. Det kopplar vi till teorin fenomenologi vilket är ett grundantagande som innefattar förståelse av imformanternas sociala verklighet, det vill säga deras empiri och upplevelse. (Bryman, 1997:65-66)
Vi har också använt oss av begreppet kontexualism under våra intervjuer. Det är ett förhållningssätt som bygger på en vilja att utforska människor i det sammanhang som de vistas i. Utifrån komponenter som värderingar och tankebanor gör informanterna sina tolkningar vilket gynnar helhetsbilden av både informanterna och deras sammanhang. (Bryman, 1997:80)
Lärarna
Från resultatet tolkar vi att det enligt lärarna finns både positiva och negativa sidor med ART i skolan. Fördelarna med ART är att eleverna lär sig att bygga upp en ny struktur i sin livssituation och att de genom det tillgodogör sig metoder för att hantera olika situationer på ett nytt sätt. Genom vår analys av resultatet anser vi även att eleverna tränas i att bryta ett negativt beteende. De får verktyg till att skapa den trygghet som enligt vår tolkning är så viktig för den fortsatta skolgången. De utvecklas som människor och tränar sig i hur man kan kontrollera och hantera
39 aggressivitet.
Utav resultatet framkommer också att ART- programmet inte passar alla, enligt lärarna. Utifrån deras svar tolkar vi att eleven måste vara insatta i sin problematik och besitta en medvetenhet om sitt beteende och hur det kan skada eleven och omgivningen. Dessutom tolkar vi, utifrån resultatet, att eleven måste ha en utpräglad problematik för att bli hjälpt av ART, annars finns det en risk för att den påverkas negativt av till exempel ilskekontrollträningen. Vi analyserar lärarnas resonemang angående UA att de är positiva till att ha ART integrerat i all skolverksamhet. De ser även det som en nödvändighet för att tillgodogöra sig ART´ s färdigheter på bästa möjliga sätt. Vi upplever att lärarna anser att den största förändringen hos elever efter ART- programmet är att de tillägnar sig sociala färdigheter, lär sig att motivera sig själva och att de genom skolans struktur tar till sig reglerna som gäller på skolan. Det är emellertid, enligt lärarna, viktigt att eleverna får den oavbrutna och fortlöpande stabiliteten. Lärarna anser att om den tillvaron förändras så återfaller eleverna ganska fort i sitt gamla beteende. Det tolkar vi som att det är nödvändigt med vissa förutsättningar, som till exempel tydlig struktur i en verksamhet, för att ART ska bli en gynnsam behandlingsform.
Vår tolkning utifrån resultatet är vidare att lärarna upplever att eleverna är tillfreds och stolta över sin vistelse på skolan. De har fått en möjlighet att "börja om". Vi tolkar det även som att när eleverna får förebilder i vardagen och en chans till utbildning, ser de en möjlighet till att förändra sin situation. Det analyserar vi som att det går i enlighet med en av ART´ s grundtankar, nämligen att få alternativ till att förändra sin livssituation. Vår tolkning är också att lärarna ser positivt på framtiden vad gäller eleverna. Enligt lärarna sker detta genom två komponenter, de sociala färdigheterna eleverna tar med sig från skolan (UA) och ART, samt de förbättrade betygen. Vi analyserar att lärarnas tankar går i enlighet med ett kognitivt synsätt, vilket ART bygger på, till exempel att aggressivitet är ett inlärt beteende och går att bryta. Vi tolkar det även så att efter vistelse på UA upplever lärarna att eleverna får en framtidstro och vill påbörja gymnasial utbildning vilket vi tolkar som ett tecken på att den nya miljö de befinner sig i främjar en positiv livssyn. Det är ytterligare en komponent, som vi urskiljer, vilken innebär att lärarna ser en positiv utveckling hos elever och att det kognitiva medvetandet hos individer kan ändras, då de omfattas av ART- programmet.
Vår analys av resultatet innefattar även hur kontakten mellan hem och skola ser ut. Enligt lärarna är det en mycket viktig del i skolgången, att ha så nära kontakt med hemmet som möjligt och att
40
engagera föräldrarna både i ART- programmet och i den ordinära undervisningen. De upplever kontakten och engagemanget från föräldrarna i stor utsträckning som positiv. Vår analys av det är att föräldrakontakt är en mycket viktig komponent i elevernas fortsatta studietid samt i den sociala utvecklingen. Vi ser det som att lärarna anser att det är viktigt att arbeta utifrån en helhet kring en elev, genom till exempel god familjekontakt, för att ART´ s metoder och skolgången ska bli så positiv som möjligt.
Enligt lärarna är engagemang och integrering av och förståelse för olika grupper i samhället två andra viktiga komponenter att ta i beaktande när det gäller elevernas sociala situation. Vår tolkning av detta är att utan de här delarna anser lärarna att det blir svårt att tillfredsställa alla ungdomars behov samt att ART- programmet bör ha inslag av dessa komponenter för att omfatta så många elever som möjligt.
Eleverna
Ett genomgående inslag från resultatet av eleverna är att samtliga har fått en förändrad livssituation sedan de kom till UA. De upplever att vuxna på skolan bemöter dem på ett positivt sätt och att de lättare kan koncentrera sig på skolarbetet. I den här förändringen kan olika komponenter tolkas in, till exempel att de har gjort ett miljöombyte samt att de fått andra erfarenheter som lett dem in på andra tankar. Det tolkar vi som en utveckling genom det annorlunda bemötandet och att de inte längre finns samma förväntningar på att bete sig på ett visst sätt. På UA får de möjlighet att kunna handla annorlunda. Det tror vi har som orsak av att de till exempel inte ingår i samma sociala grupper som förut och att de inte behöver agera i enlighet med deras normer. Två av eleverna beskrev att detta tidigare var ett problem och påverkade dem negativt. Eleverna uttrycker att de kan hantera sig själva på ett annorlunda sätt än förut, vilket vi ser som ett tecken på förmåga till självreflektion och medvetenhet om det egna beteendet. Utifrån ART´ s träning, syfte och mål framträder en tanke i vår analys om att medvetenheten och förmågan att reflektera utvecklats under deras tid på UA och genom ART. Det är individuellt hur de utvecklats och vilka förutsättningar de har, men vi tolkar det som att de fått och får stöd från programmets tankar, samt av personalens arbete på skolan. I vår analys har vi tagit hänsyn till individens egen kraft och vilja till förändring, vilket även det resulterar i olika utveckling för
41 eleverna.
Vidare angående hur de upplever att de förändrats sedan de fick en placering på UA samt träning i ART beskriver de olika exempel, men genomgående är att de uttrycker att de har fått större kontroll över sin situation och sitt liv samt att de ser förändringen som positiv och meningsfull. Samtliga elever menar att de ser konsekvenser av sitt tidigare beteende, vilket de inte gjorde innan. Det tolkar vi som att de genomgått/genomgår en process som har lett dem från att agera utifrån de impulser som uppstår direkt till att använda verktyg för att förhindra våldsamt och utåtagerande beteende. Vi relaterar till den modell som ART presenterar angående ilskekontroll. (se figur s.11)
Den färdigheten är en av grunderna inom ART och är något som personalen på skolan arbetar utifrån. Två av eleverna nämner att de inte tänkte efter innan de gjorde något förut, men att de nu har förmågan att göra det och därmed fatta andra beslut än vad de gjort tidigare. Det tolkar vi som ytterligare ett tecken på att de utrustats med en färdighet i att kunna reflektera samt överväga olika val, vilket är ett tydligt inslag i ART.
Eleverna beskriver att de blivit lugnare och mognare sedan de börjat på UA. Det kan ha ett samband med att de blivit äldre, men vi väljer att framförallt göra en slutsats av att det handlar om den miljö de befinner sig i. Det grundar sig delvis i att de varit överens med personal på skolan om att de vill förändra sin situation som bedömts som ohållbar. Vi tolkar det som att det hos eleverna finns en viss självinsikt som är nödvändig för att förändring ska ske. En viktig del i deras upplevda mognad som vi vill väga in i analysen är att deras nya miljö givit dem en tydlig struktur med tillhörande regler. De nämner att de är medvetna om vad som är acceptabelt och inte på skolan, vilket vi tolkar har skett genom en hög personaltäthet med god samverkan, tydlig struktur, regler och mindre antal elever i klasserna. Utifrån det analyserar vi deras svar som att de upplever att de får möjlighet att utvecklas och mogna i en struktur där de får uppmärksamhet, stöd och möjlighet att kunna koncentrera sig. De nämner att de inte hade den möjligheten på sina före detta skolor. Exempelvis nämner två av eleverna att de upplevde att deras lärare inte visste hur de skulle bemöta dem, att de inte pratade med dem och att de ofta hamnade i konflikter. Det tolkar vi som att de har en insikt i att deras tidigare beteende kan brytas och att det går att handla annorlunda då förutsättningar för det ges. Det är en fingervisning om att deras medvetenhet stärkts, vilket vi tolkar som en kognitiv utveckling. En komponent som vi urskiljer som tydlig
42
och gemensam är att de har negativ erfarenhet av tidigare skolgång och dåliga relationer med lärare. Vi tolkar deras beskrivning av den tiden som ohållbar då deras tidigare skolgång saknade trygghet och goda relationer vilket vi tror, utifrån det resultat vi fått, är nödvändigt för att skolarbetet och den sociala situationen ska främjas och bli så positiv som möjligt.
En elev nämner att han sedan han började på UA har lättare för att visa och prata om sina känslor vilka han tidigare stängt inne och trängt bort. Han uttryckte att han förut ”inte tänkte alls”. Det analyserar vi utifrån ett kognitivt synsätt, vilket ART bygger på. Vi tolkar hans medvetenhet och förmåga att prata om känslor som att han har fått en insikt om hur de kan påverka honom i olika situationer och hur han kan påverka dem, vilket tyder på att han utvecklat sin kognitiva förmåga. Genom att UA använder sig av ART och arbetar utifrån ett kognitivt förhållningssätt, tolkar vi elevens utveckling delvis som ett resultat av skolans verksamhet.
Då vi analyserar resultatet utifrån ett framtidsperspektiv kan vi urskilja att eleverna har en framtidstro och planer för vad de vill göra i framtiden. Det ser vi som ett tecken på motivation, vilket vi tror att UA och ART hjälpt dem att få, då de fått andra handlingsalternativ. Till exempel ser de en meningsfullhet med att bryta sitt tidigare beteendemönster och de har börjat tänka långsiktigt samt på vilka konsekvenser olika handlingar kan resultera i. De uttrycker att tidigare tänkte de inte alls på sitt handlande utan fokuserade på det som hände för stunden. Vi analyserar förändringen som ett tecken på att eleverna har tillgodogjort sig en förmåga att reflektera och resonera kring olika handlingsalternativ, vilket ingår i ART` s träning. Det tro vi har hjälpt dem att få perspektiv på framtiden.
43