1
Lärarutbildningen
Individ & samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängART och skola - hand i hand?
ART and school – hand in hand?
Ditte Lindfors Berger
Emma Lundberg
Lärarexamen 210hp
Samhällsvetenskap & lärande 2010-01-13
Examinator: Lars Pålsson-Syll Handledare: Jan Anders Andersson
2
Sammanfattning
Syftet med uppsatsen är att undersöka och få kunskap om elevers upplevelse av sin situation på en skola som bedriver ART- programmet och arbetar för integrering av ART i övrig undervisning och verksamhet.(ART - Aggression Replacement Training) Vi har även forskat i hur lärarna på den specifika skolan upplever situationen för eleverna i såväl skolgång som socialt samt hur lärarna arbetar med ART.
Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där intervjuer med sammanlagt sju informanter ligger som grund för vårt forskningsresultat. Till vår kvalitativa undersökning kopplar vi bland annat teorin om fenomenologi, vilken utgår från en strävan att åsidosätta vår tidigare empiri och genom det få möjlighet att gripa tag i den subjektiva erfarenheten hos informanten. Vi vill också lyfta fram begreppet kontextualism, det vill säga att vi har en vilja att undersöka individer i det sammanhang de befinner sig i.
Resultatet av intervjuerna med informanterna visar att lärarna anser att de ser en stor förändring hos elever som placeras på den specifika skola vi undersökt samt vilka genomgått eller genomgår ART: s program. De menar att efter genomgånget program visar eleverna prov på mognad och utveckling vilket resulterar i en positiv förändring i både skolarbetet samt i den sociala situationen. De ser en fördel med att ha ART integrerad i övrig verksamhet förutom de lektioner som är avsedda för programmet.
Eleverna upplevde även de en förändring i sin livssituation sedan de börjat på den specifika skolan och deltagit i ART-programmet. De ansåg att ART hjälpt dem att hantera sin aggressivitet och givit dem verktyg för att kunna handla annorlunda. De uttryckte att det som skiljde deras förra skola från den nya är att de på den nya skolan får det stöd de behöver, till exempel genom ART:s metoder och strategier, samt att det finns fler pedagoger per elev och att klasserna är mindre. Följden av detta är att eleverna upplevde att deras koncentration ökade vilket resulterat i att skolgången blivit förbättrad.
Slutsatsen av undersökningen är att ART integrerat i en skolverksamhet kan stödja aggressiva elever i att bryta sitt beteende. Vidare är slutsatsen att lärare och elever som ingår i en verksamhet med ART integrerad upplever skolsituationen som mer hållbar och positivt utvecklande än då eleverna ingick i en skolverksamhet utan ART eller där ART inte var integrerad i övrig
3 verksamhet och i bemötande av eleverna.
Nyckelord: ART, UngdomsAlternativet, program, KBT, aggressivitet, interpersonell färdighetsträning, ilskekontrollsträning, moralträning, integrering, implementering
4
Innehållsförteckning
Inledning 5
Syfte och frågeställning 6
Kunskapsbakgrund 8
Värdegrund 8
Samhällets insatser för ungdomar med aggressivt beteende 9 Bakgrund ART 9 Vad är ART? 10 KBT 13 Realistiska målsättningar 13 Forskning 14 Vad är aggressivitet? 14 Teorier om aggressivitet 15
När negativt beteende grundläggs tidigt 15
Riskfaktorer som ackumuleras 16
Inlärning av aggression 17
Principer för en lyckad behandling enligt Garbarino 18 Problematiken kring ART enligt Garbarino 19
Interpesonell färdighetsträning och Lardén 19
Metod och genomförande 22
Urval 23 Resultat 27 Rektorn 27 Lärarna 28 Eleverna 33 Analys av resultatet 38 Lärarna 38 Eleverna 40
Slutsats och diskussion 43
5
Inledning
Som bakgrund till valet av ämne för undersökningen ligger ett intresse för oss som pedagoger att få en inblick i hur en skolverksamhet kan åtgärda och bemöta barn och ungdomar som uppvisar ett aggressivt beteende samt befinner sig i riskzonen för att skada sig själv eller andra allvarligt. De elever som undersökningen berör befinner sig i en riskzon för att hamna i kriminalitet och majoriteten har svåra och komplicerade livssituationer. Samtliga elever som får en placering på skolan har ett aggressivt och utåtagerande beteende. Vi anser att pedagoger bör ha kunskap om och förståelse för dessa elevers situation. Vi har ett ansvar för att skapa förutsättningar så att skolsituationen ska bli så positiv som möjligt och vi ser det som ett viktigt inslag i bemötandet av eleverna. Vi har valt att undersöka elever i grundskolans senare år med anledning att elever i den åldern befinner sig i en situation då det sociala livet och sökandet efter en identitet på flera sätt blir centralt samt att behandlingsformen riktar sig främst mot den här målgruppen. Skolan vi undersökt har som mål att behandlingsformen skall vara integrerad i undervisning samt i bemötandet av eleverna och är inte skild från den ordinarie verksamheten. Undersökningen innebär att vi får inblick i hur en skolorganisation arbetar med ett problemområde och vi får även en förståelse för den situation elever med aggressivt beteende befinner eller har befunnit sig i. Det leder till att vi får en, för oss, nödvändig beredskap för vidare arbete inom skolvärlden.
6
Syfte och frågeställning
Syfte
Syftet med undersökningen är att få kunskap om elevers upplevelser av att ingå i en skolorganisation med arbetsmetoden ART integrerat. Vi avser att få en förståelse för deras situation efter att de påbörjat ART: s program. I jämförelse med hur de upplever sin situation undersöker vi även berörda lärares upplevelser av elevernas situation samt förändringar under deras placering på skolan. Vi har även för avsikt att undersöka hur lärarna arbetar på skolan. Vi har valt att undersöka en skola som bedriver ART samt som har implementerat ART i verksamheten, undervisningen inkluderad.
Frågeställning
• Hur upplever lärarna situationen för elever med aggressivt beteende i en skola med ART integrerat i undervisningen och hur arbetar de på skolan?
7
Mål
Vårt mål är att få kunskap om och inblick i hur lärare upplever elevers situation samt elevernas egna upplevelser av ART i en skola som är utformad för integration av ART i den övriga verksamheten.
8
Kunskapsbakgrund
Värdegrund
Enligt Lpo 94, under ”Skolans värdegrund och uppdrag”, ”ska skolan med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Hänsyn ska också tas till elevernas olika förutsättningar och behov när det gäller att nå målen. Utbildningen inom varje skolform ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas och den ska följa de nationella målen. Det finns dock olika vägar att nå målen. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.”
”Skolans uppdrag är även att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmen ska skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv- värden, traditioner, språk, kunskaper- från en generation till nästa. Skolan ska därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen.”
”Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.” (Lpo 94)
9
Samhällets insatser för ungdomar med aggressivt beteende
I boken ”Vård av ungdomar med sociala problem – en forskningsöversikt” (Armelius, Bengtzon m.fl 1996) diskuterar en av författarna i kapitlet som nämns ovan, vikten av kommunernas ansvar för att gynna och stödja barns och ungdomars förutsättningar och utveckling. Barns villkor i samhället under till exempel 1990-talet präglades av nedskärningar inom barnomsorgen, skolan och i fritidshemmen. Särskilt drabbades barn med särskilda behov, invandrarbarn samt de yngsta barnen. Samtidigt som behoven av särskilt stöd ökade, drog skolorna ner på elevvårdande personal och andra resurser. Ökningen berodde främst på splittrade hemförhållanden och i undersökningar visade det sig att en stor del av barnen hade bristande kontakt med och uppsikt från vuxna och föräldrar efter skolan. De upplevde också att de vuxna inte hade tid med dem. En effekt av detta blev att barnens psykiska hälsa försämrades påtagligt. Även socialtjänsten i framförallt storstäderna och förorterna märkte en ökning av individuella insatser för barn och unga. Olikheter i uppväxt och sociala förutsättningar för barn och ungdomar i storstadsregionerna visade ansatser på att öka allt mer. Andra faktorer som ökad segregation och utslagning är något som kom att vidare gå ut över redan pressade barn och deras familjer vilket man idag ser resultat och efterdyningar av både i skolan och i fritidssektorn.(Armelius, Bengtzon, m.fl, 1996:16-17)Bakgrund ART
ART (Aggression Replacement Training) utformades av de amerikanska psykologerna Arnold P. Goldstein och Barry Glick. Båda har lång vana av att arbeta med ungdomar som utvecklat ett våldsamt beteende, dessutom har de under lång tid ägnat sig åt forskning i ämnet. Tillsammans skapade de, under 80-talet, en metod för att försöka förändra ungdomar med ett aggressivt beteende. Syftet blev att bryta mönstret i ungdomarnas inställning till verkligheten. Resultatet blev arbetsformen ART. Tillvägagångssättet grundade sig i de bådas utbildning och deras förståelse för och erfarenhet av aggressioner och våld hos ungdomar.
10
Aggressionsersättningsträningen (ART) startade 1987 och sedan dess har användningen av ART ökat ansenligt i skolor och på ungdomsvårdsskolor samt i andra situationer där man arbetar med aggressiva ungdomar. ( Goldstein m.fl., 2006:11), (Ungdomsalternativet/UngArt, 2006: 6-7, 116)
Vad är ART?
Arbetsmetoden ART utgår ifrån att aggressivitet är ett inlärt beteende och ofta ger det beteendet en direkt och ögonblicklig vinst eller utdelning i sammanhanget vilket individen befinner sig i. Detta i sin tur leder till att beteendemönstret kan vara svårt att bryta. Samtidigt skapar det stora problem både för personen som är aggressiv och för omgivningen runt omkring. Ett inlärt beteende kan läras om, bromsas och kompenseras med andra sätt att bete sig, och som på sikt ger en positiv inverkan på individen, till exempel att gå ifrån en situation istället för att gå in i den och till exempel bruka våld. I Aggression Replacement Training (ART) är just detta de grundläggande tankarna. (Ungdomsalternativet/UngArt, 2006: 6-7)
Aggression är en kognitiv företeelse och för att åtgärda den måste behandlingen innefatta denna aspekt. Ofta framkallas aggressivitet av ett tankesätt, en kognition, som bygger på missuppfattningar om sociala relationer. Personen saknar också förmågan att kunna se och använda sig av alternativa handlingar. (Goldstein m.fl., 2006:11)
ART är ett progam där man lär sig att hantera sin aggressivitet och byta ut de offensiva känslorna mot ett mer fungerande beteende där till exempel en individ handlar på så sätt att den inte utsätter sig själv och andra för någon form av skada.
Programmet startade i USA, och i Malmö är programmet ( på Ungdomsalternativet) utformat efter de behov som finns hos ungdomar här. ART- programmet varar i tio veckor och består av 30 lektioner. Lektionerna innehåller social färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralträning. Det är uppdelat så att varje avsnitt får lika mycket utrymme. Eleven har en lektion i veckan i var och en av de tre komponenterna. Träningen leds alltid av utbildade tränare eftersom det är mycket angeläget att lektionerna håller hög kvalitet och att tillvägagångssättet i ART- manualen efterföljs för att träningen ska ge störst och bäst effekt. (Ungdomsalternativet/UngArt, 2006: 6-7, 12-13)
11
sociala färdigheter. Man använder sig av realistiska rollspel, där svårighetsgraden stegvis ökar samtidigt som mer svåröverskådliga situationer bearbetas och efter hand kopplas samman med flera olika färdigheter. ”Detta är en metod för att lära ut mellanmänskliga färdigheter, aggressionshantering samt därmed relaterade färdigheter till ungdomar som är svaga eller brister i dessa kompetensområden.” (Goldstein, m.fl, 2006:59)
Färdighetsträningen består av 50 färdigheter. I det tio veckor långa ART- programmet är dessa utvalda på förhand (10 st). De 50 strukturerade färdigheterna delas upp i följande sex kategorier:
• 1. Grundläggande:
t ex starta ett samtal, presentera sig, ge en komplimang • 2. Avancerade:
t ex att be om hjälp, be om ursäkt, ge instruktioner • 3. Att handskas med känslor:
t ex uttrycka känslor, hantera andras ilska, hantera rädsla • 4. Alternativ till aggression:
t ex hjälpa andra, undvika bråk, uttrycka missnöje • 5. Att handskas med stress:
t ex reagera på misslyckanden, handskas med grupptryck • 6. Att planera:
t ex bestämma en målsättning, fatta beslut (Ungdomsalternativet/UngArt, 2006: 170-171)
Ilskekontrollträningen som är den emotionella komponenten i ART, rymmer tio strukturerade
lektioner som hjälper eleven att förstå ilskebeteendecykeln och hur man kan utveckla tekniker för att lära sig att kontrollera sin ilska. Detta utövas tillsammans med den sociala färdighetsträningen och verklighetsförankrat rollspel. Den ska alltså verka för att aggressivitet ska uppstå mer sällan och utrusta deltagarna med de redskap de behöver för att lära sig självkontroll när de blir arga. (Goldstein, m.fl, 2006:81)
Figuren nedan visar hur en individ agerar utifrån aggressivt mönster samt en individ som blivit utrustad med färdigheter i till exempel självkontroll.
12 (Ungdomsalternativet/UngArt, 2006:186)
Moralträningen är värderingskomponenten i ART och bygger på gruppdiskussioner runt
moraliska dilemman som tar strid mot de redan existerande vantolkningarna av vardagen och det verkliga livet, det vill säga, kognitiva misstydanden. Lektionerna är strukturerade på följande sätt:
• Man resonerar runt frågor om etik och moral vilket hjälper eleven att utveckla det egna moraliska tänkandet
• Träningen sker genom dilemma - diskussioner i grupp
• Deltagarna ställs inför moraliska dilemman som ligger nära deras verklighet och inbjuder till ställningstaganden i olika moraliska frågor
• Deltagarna får välja en ståndpunkt, motivera och debattera med andra
• Diskussionerna syftar till att träna eleverna i att ta till sig andras åsikter och argument samt att öka deras förmåga att fatta mogna beslut
13
ART kan också fyllas ut med värderingsövningar, empatiträning, karaktärsundervisning samt program och övningar i beslutsfattande och problemlösning.
(Ungdomsalternativet/UngArt, 2006: 12-13, 201)
Kognitiv beteendeterapi (KBT)
Kognitiv beteendeterapi är en behandlingsform som grundar sig på forskning och teoribildning inom inlärningspsykologi, kognitionspsykologi och socialpsykologi. Tonvikten ligger på samspelet mellan individen och omgivningen och intar ett här och nu perspektiv. Fokus läggs på individen och samspelet med omgivningen och förutsätter att varje person är unik, vilket innebär en individualiserad behandlingsplan, dock utifrån allmänna principer. Beteendet, enligt kognitiv beteendeterapi innefattar olika fysiska reaktioner, egna tolkningar och uppfattningar om händelser och handlingar som gör att både individen själv och dennes omgivning påverkas. Dessa beteenden är det som terapiformen fokuserar på. De psykoterapeutiska metoder som utvecklats har haft stor inverkan och betydelse inom området då de visat sig effektiva för behandling av flertalet psykiska problem.(Beteendeterapeutiska föreningen, www.kbt.nu)
Realistiska målsättningar
”Efter genomgången ART- program ska eleven• ha ökat sin insikt om hur egna och andras känslor och beteenden uppkommer. • ha skaffat verktyg för bättre impulskontroll.
• ha utökat sin repetoar av sociala beteendemönster i relationer med andra människor. • ha ökat sin insikt om och förståelse för hur andra människor tänker och resonerar. • kunna argumentera för sina egna åsikter på ett mognare sätt.”
14
Forskning
Vad är aggressivitet?
I boken ”Barn med socio- emotionella problem” (Johannessen 1997), vilken är ett resultat av flertalet års arbete med temat ”socio- emotionella problem” tar författaren upp ämnet aggressivitet. Aggressivitet kopplas ofta samman med våldsamma handlingar. När en person hamnar i ett aggressivt anfall, försätter sig kroppen i stridsberedskap. Effekten blir att kroppen skapar en rad fysiologiska reaktioner. Dessa reaktioner är följande:
• Blodkärlen dras samman (så att risken för blodförlust från eventuella sår minskar) • Pupillerna utvidgas (och förbättrar synen)
• Blodsockret ökar (vilket höjer musklernas prestationsförmåga) ( Johannessen, 1997:14)
Aggressivitet är också ett emotionellt befinnande som personen subjektivt upplever som hat, raseri eller upprördhet. Detta tillsammans (den kroppsliga reaktionen samt det emotionella befinnandet) kan yttras sig genom våldsamma ord eller handlingar som riktas mot människor eller föremål. Ofta anges aggressivitet som en handling som avser att skada andra vilken är den allmänt och socialt accepterade uppfattningen.
”I vissa miljöer kan det viktigaste motivet för aggressioner som leder till att andra människor skadas eller dödas vara att man uppnår status eller behåller en position inom gruppen. Bandura (1973) hävdar att det är de sociala reaktionerna på aggressiviteten som bevarar den.”
När man ska fastställa vad aggressivitet är inom den sociala inlärningsteorin tar man både det våldsamma beteendet och hur beteendet bedöms socialt i beaktande.( Johannessen, 1997:14)
15
Teorier om aggressivitet
Det finns olika teorier om orsakerna till aggressivitet. En av dem går ut på att man måste undersöka innebörden av både biologiska, psykologiska och sociologiska omständigheter. Teorin säger också att detta inte förklarar varför människan beter sig som den gör, utan man måste även ta hänsyn till olika förhållanden, villkor, situationer, händelser och tidpunkter i en människas liv. Detta gör att man inte kan vara helt säker på vad som är orsaken till aggressivitet.
Teorin som gör gällande att inlärningen är det mest avgörande besitter en större möjlighet, eftersom den har en mer positiv syn på förändring, att ha verkan på och ändra ett våldsamt beteende. Den kan vara motiverande men samtidigt kan den också ge sådana förväntningar som innebär besvikelse om de inte uppfylls och fungerar.(Johannessen, 1997:17-18)
När negativt beteende grundläggs tidigt
Författaren James Garbarino är professor i Human Development and Family Studies på Cornell University i USA. Han är uppmärksammad för sin forskning med våldsamma barn och ungdomar. Ett bärande budskap i hans forskning är att våld går att förstå och att det då finns åtgärder att vidta. Han menar att skolan kan göra en stor insats genom att skapa strukturer och metoder som stödjer barn och ungdomar vilka befinner sig i utsatta situationer med våld och social utsatthet. ( Garbarino, 2000:305)
För att få en förståelse för ungdomars aggressivitet och våld är det viktigt att beakta när ungdomens negativa beteende utvecklas och får fäste. Kriminologerna Farrington och Hawkins har dragit slutsatsen att negativt beteende är mer förekommande i vuxen ålder, i de fall där beteendet grundläggs tidigt i livet, än om det grundläggs under tonårstiden. De ungdomar som utvecklar ett negativt beteende tidigt i livet riskerar att hamna i kriminalitet och ett exkluderande i samhället. Beteendet har längre tid på sig att utveckla ett starkt fäste hos barnet och kan störa dess utveckling. Då beteendet uppkommer senare i livet finns det större möjligheter för ungdomen att bli hjälpt av tidigare erfarenheter av positivt slag och det kan då finnas en bättre beredskap för att klara svårigheter. Beteendet kan handla om olika faser som hör tonårstiden till
16
och som är övergående. Skillnaden mellan ett tidigt negativt beteende och ett senare kan bero på att ett tidigt orsakas av bakomliggande problem i till exempel familjesituationen. Ett senare negativt beteende kan bero på yttre påtryckningar från exempelvis kamrater. (Garbarino, 2000:92)
För att skapa en bild av hur ett barn blir våldsamt och aggressivt bör fokus läggas på det sociala sammanhanget. Psykologen Urie Bronfenbrenner myntade begreppet ”natur kontra kultur”. Till exempel drogs slutsatsen att medfött temperament och miljöfaktorer som trauman påverkar ett barns utveckling, men att det bör vägas mot den kontext barnet befinner sig i. Det finns enligt Bronfenbrenner inte några processer i ett barns utveckling som inte är beroende av sammanhanget, det vill säga, det är relativt. (Garbarino, 2000:98)
Riskfaktorer som ackumuleras
Då ett barn blir utsatt för riskfaktorer utan att få möjlighet till några kompenserande faktorer som är positiva för barnet kan dessa utgöra ett hot och skada det. Riskfaktorer kan vara trauman, skilsmässa inom familjen eller psykisk och fysisk misshandel. Barnet blir mindre motståndskraftigt nästa gång det utsätts för en påfrestning och fara. I samband med dessa riskfaktorer är barn och ungdomar ytterst känsliga för påverkan från dess omgivning.
Garbarino beskriver det så här:
”Om jag får en enda tennisboll, kan jag bolla med den och studsa den utan svårighet. Om jag får
två, klarar jag fortfarande samma sak relativt lätt. För att jonglera med tre bollar behöver jag speciella talanger. Försöker jag med fyra, tappar jag allihop. Riskfaktorer i barnets utveckling fungerar på samma sätt.”
Genom olika program och åtgärder kan ackumulationsteorin inge hopp. Teorin innebär även att livet inte behöver ha en avsaknad av risker för att utvecklingen inte ska bli störd eller skadad. En åtgärd som kan gynna utvecklingen är att skapa kompenserande möjligheter för dem, till exempel en förmåga att hantera problem. (Garbarino, 2000:102).
17
svårt att utnyttja den kognitiva styrkan som krävs för att bemöta svårigheter. När den intellektuella kapaciteten försvagas är barnet mer mottagligt för negativa påtryckningar från omgivningen. Negativa påtryckningar som till exempel frånvarande föräldrar eller negativa relationer med lärare resulterar i att barnets prestationsförmåga blir sämre samt riskerar det att underskatta sig själv. Det startar en nedåtgående spiral som leder till att barnet under tonårstiden inte har den motståndskraft som krävs för att inte söka sig till eller påverkas av grupper och gäng med aggressivt beteende och våldsamma handlingar .
Psykologen Alan Kazdin för ett resonemang kring ”paket” av riskfaktorer och att det är viktigt att se till helheten, inte enbart enskilda orsaker till ett beteende. Olika faktorer för en interaktion mellan varandra och resultatet av det riskerar att bilda ett negativt och aggressivt beteende hos
barnet.(Garbarino, 2000:103)
Inlärning av aggression
Om man ska använda sig av teorin att aggression är ett inlärt beteende är det väsentligt att ställa sig frågan var beteendet lärs in och vem som lär ut det. I boken ”ART” (Goldstein 2006) läggs tre huvudsakliga ”klassrum för inlärning av aggression” fram.
Hemmet är av huvudsaklig betydelse när det gäller inlärning av aggressivitet. När en vuxen använder sig av till exempel våld för att komma tillrätta med ett oönskat beteende, blir effekten att barnet slutar med beteendet som en följd av den negativa förstärkningen. Detta blir ett mönster och barnet lär sig att ”den starke har rätt”. Det har visat sig att aggression lärs in på två sätt; direkt
inlärning, vilket betyder att barnet lär sig att aggression ger önskad effekt, och vikariell inlärning,
som står för att barnet iakttar och lär sig av andra som har ett våldsamt beteende och som dessutom blir belönade genom det.
Enligt Lardén (2002) har majoriteten av ungdomar med aggressivt beteende lärt sig att använda sig utav våld i olika situationer. Om beteendet har lett till framgång för dem kommer beteendet att utvecklas till en strategi som ungdomen ser som den lösning som fungerar bäst i situationer med till exempel upprördhet, ilska och provokation. Våld blir det handlingssätt som ungdomen känner sig trygg med och genom beteendet upplevs självsäkerhet och inre styrka. I samband med
18
individens attityder, tankebanor och antaganden blir våld ett berättigat och realistiskt beteende. (Lardén, 2002: 92)
Skolan är av stor betydelse när det gäller inlärning av aggression. Det syns inte minst i den växande aggressiviteten i ett stort antal tonårsgrupper.
Enligt Goldstein (2006) är det mest slagkraftiga klassrummet medier som tidningar, böcker, serietidningar, radio, filmer, TV-spel och TV.
Han anser att massmedier har stor påverkan och influerar människan i hög grad. Resultatet blir att våldet i samhället ökar. Den oupphörliga brutaliteten i massmedia medverkar väldigt stort till inlärning av aggressivitet och bruk av våld bland ungdomar.(Goldstein m.fl, 2006:14-15)
Principer för en lyckad behandling enligt Garbarino
En grundläggande princip som är nödvändig för att unga våldsamma personer ska kunna bryta sitt beteende är att miljön de befinner sig i skapar trygghet. Genom tryggheten kan personal skapa goda relationer till ungdomarna, få kontroll över deras situation samt få ungdomarna att uppleva trygghet till andra människor och till sig själva. (Garbarino, 2000:252)
När en trygghet infinner sig är det viktigt att utöva aktiviteter som är psykiskt och socialt främjande. Författaren nämner olika försvarslinjer för att motverka aggressivitet hos unga människor. En utav dessa linjer är karaktärsutveckling. (Garbarino, 2000:230).
Garbarino menar med begreppet att olika sociala miljöer kan stödja barn och ungdomars beteende, till exempel skolan. Forskarna Hugh Hartshorne och Mark May har gjort en undersökning som resulterade i att avgörande för om ett barn ska använda våld eller inte är de sociala grupper individen rör sig i. Ifall individen rör sig i en grupp som främjar olika värderingar som respekt, ansvar, pålitlighet och hänsyn och verkligen praktiserar dessa ger det individen en möjlighet att välja ett annat handlande än ett våldsamt sådant. Genom att se att dessa värderingar är rådande mellan de vuxna samt mellan vuxen och ungdom får de en möjlighet att se ett annat förhållningssätt som gynnar en trygg miljö utan våldsamma handlingar. Det är viktigt att barn och ungdomar ser konkreta exempel på dessa värderingar och inte enbart får ”predikningar”
19
presenterade för sig. Författaren kallar det inom skolans värld för lärare och elevers gemensamma språk, vilket följer med ungdomen ut i det framtida livet. (Garbarino, 2000:230-231)
Det finns olika program att följa som fokuserar på beteendet och kognitivitet. De bygger på att ändra ungdomars föreställningar om våld och den egna individen. Programmen innehåller övningar som ger ungdomarna möjlighet till att tänka och handla annorlunda mot förut. Författaren nämner Arnold Goldsteins program ART samt dess olika moment, till exempel aktiviteter som bygger på moralträning och hur de kan utveckla tekniker för att lära känna igen sina “igångsättare”, det vill säga faktorer som väcker deras ilska och aggressivitet. (Garbarino, 2000:254).
Problematiken kring ART enligt Garbarino
Garbarino invänder mot programmet ART med argumenten att för de mest våldsbenägna och aggressiva ungdomarna är inte ART tillräckligt. Han menar att det hos alla individer måste finnas en vilja till förändring. I samband med en vilja är det även nödvändigt med en tro på att det går att tillämpa sina kunskaper i verkligheten. Garbarino anser att för de mest våldsbenägna krävs ytterligare insatser för att bryta deras beteende. (Garbarino, 2000:255)
Han ser även en risk i att ungdomar kan lära sig programmets tekniker utan att ta dem till sig och upprepar sina uppgifter utan att de är förankrade hos dem. Han upplever även att ungdomar inte ser hur de skulle kunna agera på det sätt som under ART- lektionerna i verkligheten.
Interpersonell färdighetsträning och Martin Lardén
Martin Lardén är psykolog och doktorand i klinisk psykologi. Boken “ Från brott till genombrott” (2002) är resultatet av ett projekt inom Statens institutionsstyrelse och presenterar
20
olika metoder personal kan använda i arbetet med ungdomar med sociala beteendestörningar som aggressivitet. Metoderna bygger på kognitiv beteendeterapi och ART ges som exempel på behandling inom området. ( Lardén, 2002:175)
Angående interpersonell färdighetsträning som är en av huvudkomponenterna inom ART, uttrycker Lardén att majoriteten av aggressiva ungdomar har en utvecklad förmåga att tolka andras handlingar som negativa och provocerande. Vanligt förekommande är även att dessa ungdomar har svårigheter i att sära en person och dess handlingar åt, vilket leder till missförstånd även i situationer som inte har ett provokativt syfte. Då personen försöker att bryta det beteendet kan omgivningen reagera, till exempel kamrater, genom att konfrontera och försöka provocera fram ett aggressivt beteende. Författaren anser att det därför är viktigt att personen får stöd i att stå för sina handlingar och kunna hävda sig själv på ett positivt sätt.
Interpersonell färdighetsträning kan hjälpa ungdomen att hävda rätten till sin integritet. Det kan göras genom “Den gyllene medelvägen” eller “Assertiveness training”. Det innebär att ungdomen lär sig att alla har rätt att bli respekterade, men att det finns andra lösningar än genom våld. “Den gyllene medelvägen översätts enligt författaren som en fråga:
”Om någon vill att du ska göra något som du inte vill göra, hur kan du då ta dig ur den situationen?”
( Lardén, 2002:80-81)
Utifrån en problemsituation som ungdomen tidigare löst genom våld kan andra lösningar diskuteras samt konsekvenserna av de olika alternativen. Målet är att ungdomen lär sig att hantera en situation utan att använda våld och istället kontrollera situationen samt hävda sin egen vilja. Alternativ till våld kan vara att hålla sig lugn och kunna argumentera för sin handling.
Sociologen Aaron Antonovsky har utvecklat ett salutogent synsätt som fokuserar på vilka komponenter och miljöer som leder till att individer behåller sin hälsa och sociala situation. Det i samband med då den befinner sig i svåra situationer och påfrestningar från omgivningen. (Olsson & Olsson, 2007:).
21
Antonovsky menar att det är av betydelse för individens psykiska hälsa att kunna förstå och hantera sin situation. Begreppet sense of coherence innebär att en upplevelse av sammanhang leder till att individens situation blir begriplig för individen.
Modellen för ett salutogent synsätt och psykisk hälsa bygger på tre begrepp:
Begriplighet - upplevelse av sammanhang och förståelse för den egna livssituationen.
Hanterbarhet - individen kan hantera olika situationer som den hamnar i samt hanterar
upplevelser.
Meningsfullhet - då individen upplever sig själv och omvärlden den befinner sig i som begriplig
kan även livssituationen bli meningsfull.
Författaren nämner att kännetecken för att barn och unga människor hamnar i svåra och utsatta livssituationer kan vara komplicerade familjebakgrunder och uppväxter i en miljöer med inslag av psykiskt och fysiskt våld. Det kan resultera i svårigheter i skolan, till exempel koncentrationssvårigheter och aggressivt beteende. De svårigheterna kan lindras då individen har verktyg att hantera svåra situationer och upplevelser. God kontakt med vuxna inom skolan kan vara till hjälp för individen i en svår livssituation. ( Olsson & Olsson, 2007: 37)
22
Metod och genomförande
Vi har använt oss av den kvalitativa metoden, det vill säga att vi med hjälp av samtal och/eller intervjuer samlat in fakta för vår rapport. Vi blir på så sätt delaktiga i det underlag vi använt oss av i vår forskning där vi problematiserat ett område och utifrån det utvecklat specifika frågeställningar. Som forskare vill vi få en djupare förståelse av informantens erfarenhet i ämnet och i detta personliga möte, som ofta kräver ett ömsesidigt förhållande mellan intervjuare och intervjuperson, ska intervjuaren stödja och bidra till att intervjupersonen för ett självständigt resonemang och uttrycker och formulerar sig så att samtalet blir relevant för problemställningen. I intervjuerna har vi använt oss av icke-styrande frågor. Vi har även försökt att inte utarbeta alla intervjufrågor på förhand, detta för att i viss mån låta frågorna framkallas ur själva samtalet (informella intervjuer). Kraften i det slags intervjuer ligger i att informanten inte påtvingas ett speciellt tankesätt utan kan istället på ett avsevärt friare sätt formulera sig och fördjupa sina åsikter. Att via intervjuer forska i människors attityder, beteenden och personlighet skapar oftast en onaturlig situation, därför anser vi att det är viktigt att på bästa sätt främja en okonstlad miljö. (Halvorsen, 1992:85-86)
Fenomenologi är ett grundantagande som den kvalitativa forskningen delvis vilar på. Genom att använda fenomenologin i vår undersökning strävar vi efter att göra ett åsidosättande av vår tidigare empiri och föreställningar för att få möjlighet att fånga den subjektiva erfarenheten hos informanten. Vi gör med det tillvägagångssättet en så kallad parentetisering samt har en vilja att uppnå största möjliga objektivitet (Bryman, 1997:65).
Användandet av fenomenologi innebär att vi beaktar ett utav begreppets teman som berör en förståelse för den sociala verkligheten genom informanternas empiri och upplevelse. (Bryman, 1997:66).
I undersökningen ställer vi oss bakom begreppet kontextualism. Det innebär att vi har en vilja av att undersöka människor i det sammanhang de befinner sig i. För att få en helhetsbild av personerna och deras sammanhang beaktar vi tillhörande värderingar, tankebanor samt handlings-
23
och beteendemönster. Det är utifrån dessa komponenter som de människor vi intervjuar gör sina tolkningar. Vi vill koppla samman kontextualismen till holism som är ett tema inom kvalitativ forskning. Genom att använda oss av holism väljer vi att studera en social entitet, det vill säga en skola. Vi strävar efter att studera skolan utifrån en helhetssyn för att kunna förklara den samt bilda en förståelse för dess organisation. (Bryman:1997:80)
Nackdelarna med vår strategi, kvalitativa intervjuer, är att granskningen riskerar att begränsa validiteten. Det kan förklaras som att det subjektiva intrycket och förförståelsen till stor del hämmar ett rent objektivt perspektiv. Vi har försökt frångå detta genom att skapa oss en tydlig bakgrundsbild via noggrann undersökning och analys av området, det vill säga den särskilda skola vi använt oss av i vår forskning såväl som i ämnet via relevant litteratur (ART). För att ytterligare understryka validiteten i undersökningen har vi gjort ett noggrant urval av pedagoger på den skola vi använt oss av i vår forskning. Alla pedagoger har erfarenhet och är kunniga i ämnet. Vi har också begränsat åldersgruppen gällande eleverna. Vi har medvetet valt åldersgrupp och genustillhörighet. Samtliga elever är pojkar mellan 13-15 år. Denna grupp är i majoritet på den specifika skolan. (Kvale, 1997: 253-257)
Urval
Beskrivning av Ungdomsalternativet (UA):
Ungdomsalternativet är en fristående grundskola som har verksamhet i Malmö och i deras skolform ingår ART som ska genomsyra undervisningen och bemötandet av eleverna. Personalen på UngdomsAlternativet (UA) strävar efter att utforma en tydlig struktur och regler för eleverna samt lägga stor vikt vid förhållningssättet mot dem. I följande text kommer Ungdomsalternativet att förkortas UA av anledning att skapa bättre flyt i texten för läsaren.
UA består av bland annat anpassad och individuell skolundervisning, förmedling av praktik och arbetsplatser för ungdomar, ART-program och UA ungdomsprogram som ett alternativ till institutionsplacering. UA Ungdomsprogram riktar sig mot ungdomar som på grund av brottslighet och ett antisocialt beteende såsom aggressivitet och våldsamhet riskerar att bli placerad på institution eller som redan vistats på institution en kortare tid.
24
ungdomar att få möjlighet till en skola med tillgång till extra stöd och arbetsmetoder för att motverka och förebygga aggressivt beteende och kriminalitet. På UA ges en stor möjlighet att, på grund av personaltätheten, få en individanpassad skolgång.
Elever som är placerade på UA är elever som befinner sig i en riskzon för en livsstil som påverkar dem själva och omgivningen negativt. De är i åldern 11-16 år och har alla olika bakgrunder. Orsaker till deras situation kan vara olika trauman, problematisk familjesituation, sociala svårigheter eller någon form av psykisk ohälsa. Elevernas skolhistorik ser även den olik ut och kan skifta, fastän eleverna befinner sig i samma ålder. Orsaker till det kan vara hög skolfrånvaro och bristande resurser i skolan i samband med att eleven befunnit sig i en problematisk livssituation.
Då skolor kontaktar UA för en önskan av omplacering av en elev presenteras ofta en omfattande problematik kring eleven. Upptagningsområdet spänner över Skåne och förfrågningar om plats på skolan kan komma via socialtjänst, BUP, skolor eller föräldrar/vårdnadshavare. Elever som är eller har varit placerade på olika samhällsinstitutioner på grund av våldsamt beteende, kan också få en plats på UA vilket då blir ett första steg ut i samhället.
Innan en elev får plats på skolan samtalar skolan med både föräldrar och elev. Det är viktigt att eleven uttrycker en vilja att börja på skolan och att en diskussion förs angående vad skolan kan erbjuda eleven. Verksamheten innebär även en tät familjekontakt för att föräldrarna ska få inblick i elevernas skolgång.
• familjesamtal
Elevens omgivning är en mycket viktig del i träningen. För att den ska bli så effektiv som möjligt har UA en ständig kontakt med föräldrarna och gör hembesök vid behov. De har en fortlöpande kommunikation där dagliga händelser, elevens situation och utveckling diskuteras. Detta för att etablera kontroll och förstärka kontakten mellan föräldrar och elev. En gång i månaden sker utvärdering och uppföljning med elever, föräldrar och överföringscoach. Dessutom finns det möjlighet för föräldrarna att få delta i ART- programmet för att få en inblick i arbetet och bättre kunna förstå vad de kan tillföra.
Skolan ser till elevernas förutsättningar genom att bland annat ha beteendeträning och gruppaktiviteter. Eleverna har ART- träning tre gånger i veckan, ART är även i hög grad
25
integrerat i undervisningen vilket innebär att skolpersonalens bemötande av eleverna ska genomsyras av arbetsmetoden. Till exempel är lärarna medvetna om varje elevs utveckling inom ART och bemöter dem därefter, för att ART- programmet ska bli så effektiv som möjligt.
Skolan erbjuder en kontaktperson/överföringscoach till varje elev, kontaktpersonen/överföringscoachen ska vägleda och stötta eleven och är utbildad inom ART.
• Överföringscoacher
Under skoltid, fritid och eventuell praktik finns det alltid tillgång till överföringscoacher för stödsamtal samt positiv förstärkning. Dessa är av UA utvalda unga människor som är i ungefär samma ålder som eleven och kommer från en liknande bakgrund och har samma erfarenheter. Deras främsta uppgifter är att motivera eleven, ansvara för elevens närvaro på ART- lektionerna, hjälpa till med hemuppgifter, planera fritidsaktiviteter i grupp, vara delaktig i elevens nätverk och ha daglig telefonkontakt med både eleven och dennes familj samt de ansvariga på UA. De ska också dokumentera och utvärdera de uppnådda resultaten. Deras uppgift är vidare att vara en förebild samt ge råd i olika situationer.
Skolan har kontinuerligt intag och för tillfället har 22 elever placering där. Eleverna grupperas i klasser efter beteende och undervisningen är individanpassad. En övervägande del av eleverna går i årskurs 9.
• individuella studie- och utvecklingsprogram
Undervisning i kärnämnena förenas med ART och ett kognitivt synsätt. Programmen präglas av större personaltäthet och mer individuellt anpassad undervisning än i den kommunala skolan. UA ska vara ett alternativ till den ordinarie skolan och ser som sitt ansvar att få eleverna att lyckas med sin skolgång och få en positiv social situation. Skolan strävar efter att eleverna ska uppnå tillfredställelse med sin skolsituation och känna trygghet. Ett mål är att få eleverna att inse att konflikter kan föra eleven framåt i utvecklingen, då de löser dem med verktyg som inte innefattar våld eller kränkande behandling.
• förmedling av praktik och arbetsplats
De elever som har gått igenom ART- programmet och visat intresse, motivation och mognad kan få möjlighet att praktisera eller få arbete hos företag i Malmö eller på UA. UA hjälper ungdomarna med kontakter, att träna sig i att söka arbete, motiverar och uppmuntrar dem.
26
exempel från kriminalvård och från terapeuter. En av lärarna på skolan har specialpedagogisk utbildning, liksom rektorn. Det finns utöver det tre andra lärare på UA och tre assistenter.
Skolan bedriver utbildning av ART för personal från skolor i hela Sverige och samtliga personal på skolan har erfarenhet av och är utbildade inom området. UA är den enda skolan i Sverige som utbildar personal inom ART och utbildad personal innebär integrering av ART i skolor runtom i landet.
I skolans handlingsplan ingår arbete mot kränkande behandling, skriftliga omdömen, beteendeträning samt uppföljning av den. Skolan arbetar efter lokala arbetsplaner och Lpo 94. UA har som mål att öka medvetenheten hos lärarna vilket ska stödja dem i deras bemötande av eleverna. All personal på skolan bör vara samspelta och vara införstådda med ART: s syfte och mål för att ge eleverna största möjlighet att förändra sitt beteende.
27
Resultat
Följande text är en sammanställning av resultatet av en undersökning som baseras på kvalitativa intervjuer. I intervjuerna ingår rektor, lärare och elever. Rektorn och de tre lärare som ställt upp som informanter är samtliga sysselsatta i verksamheten på UA. De omfattas av, förutom rektorn, en lärare som undervisar i engelska och sköter all planering i ämnet, han är utöver det mentor för åtta elever på skolan, en lärare som undervisar i matematik och NO och även han sköter all planering i ämnet, dessutom arbetar han som specialpedagog och resurs, samt en ART- coach och föreläsare. Förutom detta är alla, inklusive rektorn, utbildade inom ART. I analysen som följer efter resultatdelen kommer inte rektorns intervju att behandlas då vi valt att ha den som överblick över verksamheten och den ligger utanför våra frågeställningar. Vi har medvetet valt att intervjua enbart pojkar då vi har för avsikt att få kunskap om skolans arbete med ART och majoriteten av eleverna är pojkar.
Eleverna är mellan 13-15 år och har vistats på i skolan mellan 2-4 terminer. Samtliga elever har placerats på UA på grund av att de tidigare haft svårigheter i skolan och i den sociala situationen och uppvisat ett aggressivt och utåtagerande beteende. Situationen i skolan var i hög grad problematiskt och ansågs av skolpersonal som ohållbar. De har befunnit sig i riskzonen för kriminalitet eller redan påbörjat en kriminell bana.
Rektorn
På frågan om hur organisationen ser ut beskriver rektorn skolan och hur arbetet bedrivs där. (se Urval).
Hon berättar utöver det att en ökad förfrågan av platser på skolan har märkts av och enligt henne kan det bero på sparkrav inom den kommunala skolan vilket resulterar i att man där inte kan tillgodose alla elevers behov och förutsättningar. Rektorn uttrycker också att det på de flesta skolor finns ett stort behov av en förståelse för mångkulturalitet, behov av att vara en del av samhället, men att segregationen i samhället leder till en ökad klyfta mellan olika grupper.
28
Vid frågan som berör skillnaden mellan UA och kommunala skolor och hur integrationen av ART fungerar i andra skolor, menar rektorn att i kommunala skolor som, trots att de har ART- utbildad personal, uppstår det en problematik då deras ART- lektioner är separerade från ordinarie undervisning och inte integrerad i den som på UA. Skolan riskerar då att inte nå de mål som ART omfattar, eftersom en viktig komponent i träningen är att ART konstant ska genomsyra undervisningen och bemötandet av eleverna .
På frågan om vilka förändringar hon ser hos elever som börjar på UA svarar hon att ofta ökar närvaron markant hos en elev när denne upplever att skolsituationen börjar fungera, hon märker också en betydligt större motivation till skolarbetet hos eleverna.
Lärarna
På frågan om hur organisationen ser ut och hur arbetet bedrivs i skolan svarade lärarna att man arbetar i grupper om 4-5 elever och ofta finns möjligheten att arbeta enskilt med en elev. Samtidigt blir det ofta överlappningar vilket i detta sammanhang betyder att de vid samma tillfälle kan ha 2-3 elever i ett annat klassrum och att man för det mesta arbetar tillsammans med en annan lärare, det vill säga att man hjälps åt och försöker att arbeta tematiskt och ämnesövergripande för att integrera ämnena på bästa sätt, allt för att underlätta undervisningen. Skolan har också stort fokus på individanpassad undervisning vilket används till fullo. Lärarna ansåg att eftersom åtgärdsprogram och missad skolgång är vanliga företeelser som måste beaktas är det nästan omöjligt att arbeta efter ett fast schema på UA, därför skrivs schemat dag för dag. Vid frågan som berörde hur kontakten mellan hem och skola såg ut berättade lärarna att de försökte ha så nära kontakt med hemmet som möjligt och de ansåg det väldigt viktigt att påtala förändringar, positiva som mindre positiva. De upplevde att många föräldrar var engagerade i elevens skolgång och lärarna försökte få dem att så mycket som möjligt delta i ART- programmet.
Lärarnas syn på samarbetet mellan personalen och handledningen i organisationen var positiv. De ansåg att upplägget kring dessa frågor var bra. Dagen börjar med att de träffas för planering
29
och genomgång av dagen. Under dagen försöker de i mån av tid få så mycket stöd och handledning av varandra som möjligt. De anstränger sig för att få tid till att träffas och gå igenom olika situationer och ställa sig frågor kring händelser som inträffat under dagen. De avslutar alltid dagen med en utvärdering och skriver dagsrapporter på varje elev där prestationer och förändringar dokumenteras. De har utöver detta planerade samtal två gånger i veckan, individuell handledning med rektorn varannan vecka samt ett personalmöte och handledning en gång i månaden med skolledningen. Lärarna upplevde att de får väldigt mycket handledning, vilket de såg som positivt.
Angående frågan om syfte och mål med arbetssättet uttryckte lärarna att det först och främst är elevernas beteende som ska förändras. Eleverna ska kunna klara det sociala livet på ett så smärtfritt sätt som möjligt och kunna påbörja gymnasial utbildning.
”Det är här ART som arbetsform kommer in, det ska genomsyra allt. Lektionerna börjar som en ART- lektion. Så fort man ser en elev är man där och tar honom i hand och ger honom positiva kommentarer.”
Att lära eleverna sociala färdigheter och engagera dem mer upplevde en utav lärarna som ett mycket viktigt uppdrag för skolan och det är något samtlig personal på UA strävar efter. En annan lärare uttryckte, angående ungdomars sociala situation, att det behövdes större förståelse för olika grupper i samhället, både bakgrundsmässigt och den nuvarande situationen. Det är viktigt att fråga sig vilka olika normer de har. Han ansåg även att det viktigaste är att arbeta med integreringen mellan olika grupper i samhället.
Vi bad lärarna att uttrycka sin syn på vad som kan vara negativt med ART. En av lärarna menar att det inte passar alla elever. Eleven måste vara medveten om att det finns ett problem för att kunna använda ART´ s metoder. Ilskekontrollträningen ska användas på de elever som är aggressiva, effekten kan annars bli motsatt. En annan lärare anser att tiden är lite för kort för att hinna lära sig och kunna ta till sig ART´ s metoder fullt ut.
”På tio veckor hinner man inte förstå. Det är för kort tid, speciellt om man är ung. Det tar tid att förstå hur man kan använda verktygen i ART och gör ungdomarna medvetna om sig själva. Där är det mest bara att lägga fram begreppet och tjata in det men det bara ligger där.”
30
Han menar att det krävs förstärkning och överföring till eleverna efter det och det är just det UA arbetar med, att implementera ART och använda träningen dagligen. Han anser att tio-veckors-kursen endast är en introduktion i ART.
På frågan som berör vad som är positivt med ART- programmet och effekterna av den ansåg lärarna att det finns en mängd fördelar med ART. De menade att man tränar sig själv som människa och man skapar sig själv utrymme i alla situationer vare sig de är negativa eller inte.
”Man kan i de mest vardagliga situationer träna sig själv och använda ART. Det handlar om att skapa val och alternativ, hantera och kontrollera sin ilska och skapa sig själv valmöjligheter som människa.”
Med ART får man en tidig struktur i sitt handlande och lär sig att angripa det negativa beteendet. Lärarna menar att eleverna vet varför de är på UA, de är medvetna om sina problem och när de märker av framgång brukar tvivlet de har släppa. Strukturen används på alla aktiviteter i skolan och lärarnas syn på arbetssättet är den att alla arbetar likadant och har ett gemensamt förhållningssätt. Lärarna är sameniga om hur de ska bemöta eleverna. De upplever också att det är viktigt att eleverna får definiera betydelsen av till exempel regler och vilka konsekvenserna blir om inte reglerna efterföljs. Det handlar åter igen om att hitta alternativ till det gamla beteendet och skapa en tydlig struktur i vardagen. En av lärarna uttrycker att något som är väldigt positivt är att eleverna ser att träningen fungerar och efter sin egen utbildning i ART vet han hur han ska arbeta med en elev som blir aggressiv.
”Det är fantastiskt när man ser att de använder sig av ilskekontrollträningen och tar ett djupt andetag. Med min vägledning. Det hjälper dem.”
Han menar också att han ser den positiva effekten genom att de slipper bli avstängda från skolan, som kanske varit fallet innan de kom till UA. Han upplever att han sett prov på mognad i det sociala beteendet, till exempel att kunna jobba i grupp, vilket inte fungerat för eleven tidigare. Ett annat exempel är att de nu kan kontrollera sina handlingar eftersom de lärt sig att känna igen sina känslor. De har också utvecklat ett tänkande i moraliska dilemman där allt inte är svart och vitt. Han anser att det blir en kombination av ART och skolgången som gör att elevernas beteende förändras.
31
”De får en känsla av att lyckas. De får trygghet och därmed ökar koncentrationen vilket utgör en grund för förändring av beteendet.”
Lärarna utrycker vidare att strukturen de arbetar efter uppfyller syftet med verksamheten och likaså dokumentationen. Dokumentationen är viktig, allt som händer dokumenteras varje dag och Skolverkets krav på dokumentation efterföljs förmodligen bättre än på någon annan skola, menar de. De anser att det är den tydligheten de måste arbeta efter. De upplever att mål och kriterier uppfylls, dessutom är alla lärare på UA behöriga och utbildade i ART vilket de anser är väldigt viktigt. De menar också att de är på UA för att först och främst hjälpa eleverna att lyckas, både i skolarbetet och i beteendet.
På frågan om vilka förändringar lärarna upplever hos eleverna under deras tid på UA svarade de att de märker stor förändring hos många av eleverna förutsatt att de får den kontinuerliga stabiliteten. Kommer det till exempel en oerfaren lärare till skolan är det lätt att de återfaller i sitt gamla beteende igen, detta för att den kortsiktiga konsekvensen ofta är mycket starkare än den långsiktiga för de här eleverna, det vill säga effekten blir här och nu. De största förändringarna lärarna upplever hos eleverna är att de lär sig sociala färdigheter efter genomgånget ART- program, de lär sig att motivera sig själva genom att använda sig av ART- termer till exempel i hur man säger ”tack” och ”förlåt”. De märker också att de verkligen tar till sig reglerna som gäller på skolan, inte minst när de påminner lärarna och andra elever om när de gör fel. Lärarna upplever att eleverna använder sig av kunskaperna själva, dessutom lär de ut det till andra.
”De har verkligen tagit till sig ART- träningen och tänker annorlunda idag. Om rutiner ruckas är de inte sena att påpeka det.”
Läraren uttrycker också att han upplever att eleverna är stolta över att ha fått en möjlighet att gå på UA och ser det som en tillgång istället som ett ”straff”. Han menar att det är viktigt att belysa att det verkligen är en möjlighet. Hans syn på eleverna är den att de behöver förebilder och det får de på UA, de får utbildningen och de lär sig ”ART språket”. Dessutom är många av lärarna på UA framstående ART- tränare i Sverige.
”För eleverna blir det här som ett ”ART-Mekka”.
32
med sig ett verktyg för att lyckas, dels genom betygen och dels genom de sociala färdigheterna de lär sig här.
”De är väldigt medvetna om att de vill lyckas och jobba på sina brister. När de går ut härifrån känner de att de har kommit en bit på vägen och de vet vad de ska jobba på.”
Lärarna uttrycker att ungdomarna på UA är som alla andra ungdomar. De vill bli accepterade, älskade och framförallt trygga. De vill utöver det ha ett arbete precis som alla andra. De som skiljer dem är att de inte fått den grundläggande tryggheten som är viktig under uppväxten. De upplever att de flesta eleverna ser ljust på sin framtid och att det framförallt handlar om vilja och val. De upplever också att de allra flesta på UA vill påbörja gymnasial utbildning och att det är målet de har. En av lärarna berättar dock om ett undantag som handlar om en elevs nuvarande livssituation. Han beskriver det så här:
”Det är just nu som att fråga honom ”vill du läsa en bok ?”, samtidigt som hela byggnaden håller på att rasa över honom. Det är inte det viktigaste för honom nu. Men de allra flesta vill till gymnasiet.”
Lärarna menar också att alla elever på UA hade haft likadana möjligheter i en vanlig skola om det hade funnits kompetens och struktur vilket i sin tur skapar det viktigaste, trygghet och en stark grund som eleverna kan ta med sig ut i livet.
33
Eleverna
Pedro, årskurs 9
En av eleverna anser att UA har lärt honom mycket, bland annat hur han ska vara mot andra människor. Anledningen till varför han fick en plats på UA tror han beror på att han var störig och att skolan ville ge honom en chans att klara sin skolgång. På sin gamla skola blev han störd av andra elever, fick inte mycket stöd i skolarbetet vilket ledde till att han störde de andra eleverna i klassrummet. På UA finns det mindre elever, vilket han tycker är bra för då kan han lättare koncentrera sig på skolarbetet.
Han upplevde att lärarna på hans förra skola inte hade tid att hjälpa honom och att de inte brydde sig om honom. De lärare han har på UA hjälper honom i skolarbetet och med hans sociala situation, till exempel om något händer utanför skolan.
Eleven har gått ART- programmet sedan han började på UA. Han hade även ART- träning på sin förra skola, men han upplever skillnader på den träning han får nu. Han menar att på UA används ART hela tiden och inte enbart under särskilda ART- lektioner som på hans förra skola. Under en lektion i svenska på UA kan klassen gå igenom olika regler för hur de ska vara och bete sig, till exempel innan de ska gå och äta. Eftersom ART ständigt finns på UA blir han påmind om hur han ska bete sig och får träna sig i att hantera olika situationer hela tiden. Eleven tycker att det är bra med ART och anser att många ungdomar behöver träning i det. Han tycker att ART hjälper
34
ungdomar att hålla sig undan från situationer som påverkar dem negativt, till exempel grupptryck. De bör lära sig konsekvenserna av sina handlingar, menar han.
Angående frågan om hur han upplever sin förändring sedan han började på UA menar han att han har förändrats på många sätt. Han tänker efter först innan han gör saker och säger till lärare om han behöver hjälp. Så här utrycker han det:
” Lärare har hjälpt mig att få bättre tankar och jag har börjat sköta saker. Inte kasta suddi...det är barnsligt. Det visste jag innan med, men jag tänkte inte på det.”
Ytterligare förändringar som han upplever hos sig själv är att han lyssnar på andra och tänker på vad de säger. Han lyssnar på vad läraren säger till honom till skillnad mot förut då han inte lyssnade och inte heller brydde sig så mycket om folk. När han blir arg och upprörd reagerar han nu på två olika sätt. Han kan reagera på ”ett dåligt sätt” och menar att han blir otrevlig, men även på ett annat, då han tänker till innan han handlar och kan säga till en vuxen. Han upplever att han blir bättre och bättre med tiden och att han tydligare förstår vad han ska göra när han blir arg. När han reagerade på sin ilska förr upplevde han att han inte brydde sig om vad som hände och tänkte inte på konsekvenserna. Han märkte att andra människor undvek honom och såg honom som en ”dålig person”. Vid frågan om hur han agerar då någon blir arg på honom svarar han att han försöker att prata lugnt och inte skrika. Om någon försöker att bråka med honom försöker han tänka efter först innan han börjar slåss, men blir han anfallen använder han självförsvar. Han väljer att prata med dem som provocerar honom och tänker att det inte är värt att bråka. Det beror på att han inte vill ha något straff för sina handlingar, men även att han vill tänka på vad han gör. Det gjorde han inte innan han började på UA.
När han misslyckas med något, till exempel i skolan, tänker han att han kan börja om och förbättra sig. Förut anklagade han läraren och skyllde sina misslyckanden på dem. Han uttrycker även att innan han började på UA inte hade någon respekt för andra människor och blev lätt arg. Han menar att lärarna på UA har hjälpt honom med att hantera sin ilska och att det blir bättre hela tiden. Angående frågan om grupptryck sade han att han med lätthet kunde falla för grupptryck förut men att det nu är svårare att få med honom på saker. Han tänker efter först och har blivit bättre på att säga nej till sina kompisar. Han menar att det känns bra att kunna säga nej och att det känns mycket bättre än förut, då han lättare föll för grupptryck. Sedan han började på UA har han
35
börjat säga till sina kompisar att sluta med dåliga saker och försöker hjälpa dem. Han kan till exempel säga till dem att gå ifrån personer som vill bråka med dem. När han blir kritiserad bryr han sig inte på samma sätt som förut, då ville han hämnas - nu försöker han att inte bry sig så mycket.
Han tror att hans förändring beror på att han har ART- träning nu och att han är lite äldre. Han anser att han kan ta med sig de kunskaper från ART som han erhållit på UA och kanske lära andra människor hur det fungerar. Han anser att lärare ska försöka prata mer med eleverna och ge dem hjälp. Han behövde hjälp, men fick ingen. På UA upplever han att han fått det.
”Ungdomar i Malmö som behöver hjälp kan komma hit. Jag har fått bra hjälp här.”
Mikael, årskurs 9
En annan elev i årskurs 9 har varit på UA i 13 månader. Han tycker att UA är en bra skola och att hans gamla skola var en katastrof. Han menar att det beror på att lärarna inte klarade av honom och att de inte visste vad de skulle göra. Han hamnade i konflikt och bråk med sina lärare och de slängde ofta ut honom från lektioner. Lärarna på UA pratar och motiverar honom samt tränar honom i ART, vilket han tycker är positivt. Det var mycket bråk på hans förra skola, på UA kan det även vara bråk, menar han, men på ett annat sätt. På UA använder eleverna ord när de bråkar och det är inte lika mycket slagsmål. Konsekvenserna är hårdare på UA ifall han bråkar med någon, till exempel får han sitta enskilt i klassrummet. Han anser att det är rättvist med de konsekvenser som finns och att det är lika för alla elever.
Han upplever att han fungerar bättre på lektionerna, rasten och när de har lunch. Det är lugnare på rasterna och inte lika mycket bråk som på hans förra skola. Det tror han beror på att det är mindre elever ute på rast samtidigt. Under lektionerna anser han att han får mer hjälp av lärarna och han arbetar ofta med en lärare som kan hjälpa honom.
Vid frågan hur han reagerar när han blir arg menar han att ART´ s metoder hjälper honom att kontrollera sin ilska. Han kan nu hålla sig lugn, till exempel genom att andas. Förut blev han väldigt utåtagerande och kunde börja kasta möbler och saker omkring sig. Han tror att han kommer att ta med sig ART när han inte längre går på UA och är medveten om att han i
36
framtiden får klara sig själv. Han tycker att det känns bra när han kan hålla sig lugn och menar att förut tänkte han inte alls, men det kan han göra nu.
Angående frågan om vad ART har betytt för honom tänker han på att det har hjälpt honom att förändra hans liv och att han har slutat att ”hålla på med en massa skit”
Eleven upplever att UA använder sig av ART även utanför lektionstillfällena. Det märker han genom att eleverna följer ART` s regler, till exempel komma i tid, lyssna, vara aktiva och delta i diskussioner.
”När jag är omotiverad försöker lärarna motivera mig. Tänker på mina betyg då jag blir motiverad. Ifall läraren tjatar, håller jag mig lugn för att slippa konsekvenser.”
Angående frågan på hur han reagerar när någon vill bråka med honom säger han att han oftast backar ur innan det blir en konflikt. Han anser att ART har hjälpt honom att hantera sådana situationer. Han nämner ett exempel när han använt ART då han hamnade i konflikt med en lärare. Då försökte han hålla sig lugn och gick ut ur klassrummet och pratade med en annan lärare. När han misslyckas med något menar han att han inte tror att ART hjälpt honom med det, utan han reagerar på ett liknande sätt som förut och tänker att det kommer fler möjligheter att lyckas.
När frågan ställs angående grupptryck svarar eleven:
” Det är dåligt med det, men det är bättre nu. Innan funderade jag inte ens, nickade nästan innan jag fick frågan. Jag är mer mogen nu, ser konsekvenser.”.
Han nämner att han har lättare för att uttrycka sina känslor nu och att det känns bra. Förut höll han känslor inom sig och det gick ut över omgivningen, till exempel hans familj.
Han menar att ART har hjälpt honom att hålla sig på rätt sida lagen. Han beskriver att han förut utförde kriminella handlingar men har kommit på andra tankar sedan han började på UA. Han anser att en lärare bör vara rättvis, prata med eleven och att de ska kunna prata om allt som händer i elevens liv. Det kan hjälpa eleven att inse sina problem.
37
Jimmy, årskurs 7
Den tredje eleven beskriver att han tidigare inte fick någon hjälp på sin förra skola. Nu upplever han att han får hjälp och stöd och att skolsituationen fungerar bättre. Förut bråkade han ofta, men nu kan han hantera sin ilska genom ART, vilket han menar påverkar skolarbetet positivt. Han uttrycker att han påverkats av lärarnas bemötande på UA. Lärarna på UA stödjer honom på så sätt att de kan lugna ner honom då han blir upprörd och ger honom mycket tid i skolarbetet. Då kan han koncentrera sig bättre och får lättare för att komma ihåg saker i skolan. Han upplever att ART används även i undervisningen och på raster, men ART- lektionerna är tillfällen då han kan öva sig själv i olika situationer, utanför är det ”på riktigt”. Han har fått andra tankar som han inte haft förut, till exempel att prata istället för att börja slåss och vad som kan hända då man blir aggressiv och våldsam. De tankarna hjälper honom i olika situationer, till exempel när någon provocerar honom. Han tycker att ART är bra och trivs med träningen. När han får frågan om vad han tycker är bra svarar han att han slogs mycket förut, men nu kan han se konsekvenserna. Han känner att ART´ s metoder hjälper honom att utvecklas och att det går framåt. Han tycker om att träna på olika situationer som de gör under lektionerna och som hjälper honom att bli bättre på att använda andra alternativ än att slåss. Han uttrycker det så här:
”Innan slogs jag mycket, nu sitter jag hemma, ser konsekvenser. Jag vill inte få skit”
Angående på frågan hur han nu reagerar när han blir arg svarar han att han försöker att lugna ner sig själv, gå ifrån och tänka på att det inte är värt att börja bråka. Han vill hellre prata nu och har märkt att det hjälper. Han försöker undvika situationer då han kan hamna i våldsamma situationer och då kompisar vill få med honom på mindre bra saker. Då väljer han hellre att vara med kompisar som är lugnare och vill umgås hemma.
Något som han ser som annorlunda nu är att han har en framtidstro och upplever att han inte behöver oroa sig. Han menar att han klarar av sin situation, vilket han inte gjorde innan han fick träning i ART.
