Analys av resultatet kopplat till hypoteser och tidigare forskning

Sammanfattning hypotestester

CAPM-regressionen på den nordiska marknaden som beskrivs under rubrik 6.3 resulterade i att fem av totalt sju portföljer genererade signifikanta alfa. Resultatet innebär att nollhypotesen förkastas för samtliga portföljer utom för momentum-portföljen (portfölj 3) och trippelkombinationen (portfölj 7). Av de fem signifikanta alfa- koefficienterna var två alfa-värden negativa och tre positiva. Vidare kan författarna inte säkerställa att någon kombination av nyckeltal är signifikant bättre än enskilda värdestrategier då ingen av dessa regressionerna visade signifikanta p-värden (se Tabell 15). Nedan diskuteras och analyseras dessa utfall av hypotestesterna mer nyanserat och sammanlänkas med vad tidigare empirisk forskning konkluderat.

EV/S

Bolagsvärde dividerat med försäljning är, som nämnt i kapitel 4, enligt författarnas vetskap inte studerat i någon större utsträckning tidigare. För att se likheter och skillnader med tidigare forskning så sker en jämförelse med nyckeltalet P/S som substituerande nyckeltal eftersom de är relativt homogena. Däremot rör det sig fortfarande i realiteten om två olika nyckeltal vilket gör det svårt att avgöra exakt vad som påverkar resultatskillnaderna. Dhatt et al. (1999, s. 67) undersökte hur en portfölj sammansatt av delvis P/S presterade. Forskarna exkluderade de största bolagen vilket skiljer sig från denna studie men i likhet har forskarna tagit hänsyn till survivorship bias samt omallokerat portföljerna årligen. Enligt Dhatt et al. (1999) genererade portföljen tydlig överavkastning under mätperioden vilket går i motsats med denna studies resultat. Varför EV/S-portföljen genererat ett negativt alfa är inte helt tydligt enligt författarna och eftersom få forskare har studerat det specifika nyckeltalet är det svårt att veta om mindre

aspekter kan ha påverkat studiens utfall. Författarna av denna studie ser små variationer i studiens metod som betydelsefulla för utfallet. Exempelvis kan effekten av att exkludera en viss procent av extremvärdena vara betydelsefull för en bättre avkastning. Barbee et al. (2008) exkluderade bolag med topp 1% extremvärden av P/S i värdeportföljen och portföljen genererade högre riskjusterad avkastning än motsatsportföljen bestående av tillväxtaktier. En vidare analys kring huruvida vissa avvägningar kan ha påverkat studiens resultat går att läsa under rubrik 7.3. Andra förklaringar till varför portföljen har presterat sämre än index kan vara valet av den undersökta marknaden, undersökningsperioden eller bolagens storlek. Forskarna Pätäri et al. (2016) konkluderade att P/S inte genererar någon extraordinär överavkastning på den finska marknaden. Med anledning av detta ser författarna av denna studie tendenser till att P/S-anomalin fungerar bättre på den amerikanska marknaden än på den nordiska. Utöver detta finns studier även gjorda på andra aktiemarknader än norden och den amerikanska. Ghaghori et al. (2013) undersökte hur en portfölj sammansatt av P/S presterade på den australiensiska marknaden och konkluderade att en värdepremie existerade även där. Detta ger delade meningar kring huruvida nyckeltalet kan generera alfa globalt och författarna anser att det krävs mer information för att kunna uttala sig med säkerhet kring detta.

Kan det finnas någon specifik anledning till att EV/S inte genererar alfa, något som än inte är upptäckt eller diskuterat i akademin? Varför nyckeltalet inte fått någon större plats inom akademin hittills är endast möjligt för författarna att spekulera kring. Effekten av publikations-bias gör att det krävs försiktighet när endast de publicerade kvantitativa studierna på ett område granskas (Bryman, 1997, s. 198). Greenwald (1975, refererad i Bryman 1997, s. 198) studerade varför resultaten skiljer sig åt mellan den forskning som är publicerad respektive opublicerad. Han fann att författare inte i lika stor utsträckning sänder in en artikel till en tidning om de inte lyckas förkasta vald nollhypotes. Författarna ansåg att chansen att bli publicerad var mindre om nollhypotesen inte kunde förkastas. Kan det vara på grund av en sorts publikations-bias som författarna av denna studie inte identifierat någon tidigare forskning kring nyckeltalet EV/S? I denna studie kunde förvisso nollhypotesen förkastas för portföljen men alfa-värdet var negativt vilket inte ses som eftersträvansvärt i sammanhanget aktieanomalier. Författarna kan därmed spekulera kring huruvida det finns ett större intresse av att publicera artiklar om nyckeltal som genererar positiva alfa-värden. Någon vidare konklusion kring detta är inte möjligt att avgöra med den fakta som finns idag. Författarna kan endast instämma med Pätäri och Leivo (2017, s. 158) om att EV/S inte verkar ha studerats tillräckligt inom akademin och att det finns ett behov av att veta mer om nyckeltalens effekter på den riskjusterade avkastningen.

EV/EBIT

Pätäri et al. (2016) genomförde en studie baserat på EV/EBIT med bolag noterade på Helsinki Stock Exchange mellan åren 1996–2013. Forskningen liknar i flertalet avseenden denna studie då det rör sig om samma nyckeltal, delvis samma marknad och en liknande period. Även resultaten för studierna är snarlika vilket tyder på att undersökningsmetoderna skulle kunna vara liknande. Forskarna kom fram till att alfa går att generera och detta beror framförallt på den skyddande effekt EV/EBIT har under ett negativt börsklimat. Däremot kommer denna studie inte fullt ut fram till samma slutsats. Likheten är att EV/EBIT (portfölj 2) har lägre negativ avkastning under bear-perioden men samtidigt visar resultatet att den totala risken är högre. Även regressionerna tyder på att den systematiska risken är högre för EV/EBIT än för marknaden i sig då beta-värdet uppgår till 1,2 (se Tabell 7). Med andra ord verkar det inte vara under negativa börsklimat

som portföljen genererar överavkastning utan detta sker såväl i negativa som i positiva börsklimat vilket skiljer sig mot vad Pätäri et al. (2016) kom fram till. Författarna av denna studie kan dock konstatera att EV/EBIT-portföljen genererat signifikant högre riskjusterad avkastning än sitt jämförelseindex vilket går i linje med vad Pätäri et al. (2016) konkluderat i sin studie.

Composite value – kombination av värdeaktier

Dhatt et al. (1999) studerade även hur composite value-portföljer presterar. Den största skillnaden sett i relation med denna studie är att Dhatt et al. (1999) studerade hur P/E, P/S och P/B presterade tillsammans, medan denna studie fokuserar på kombinationen av värdenyckeltalen EV/S och EV/EBIT. Dhatt et al. (1999) kom fram till att högst alfavärde skapades när flera värde-nyckeltal kombinerades. Hur väl detta överensstämmer med denna studie är svårt att avgöra då EV/S i sig uppvisade ett negativt alfa. Det går dock att se tendenser till att portföljen sammansatt av både EV/S och EV/EBIT (portfölj 4) presterar nästan lika väl som portföljen sammansatt av endast EV/EBIT (portfölj 2). Detta anser författarna ger incitament till att tycka att kombinationer av nyckeltal kan anses fördelaktiga jämfört med att endast investera efter rankingen av ett nyckeltal. Författarna anser att om kombinationen ej skulle vara fördelaktig borde portfölj 4 inte ha genererat signifikant alfa vilket portföljen gjorde både med CAPM-regression av data från den nordiska marknaden samt med tre- och fyrfaktormodellen baserat på svenska marknadens data. Däremot krävdes ytterligare tester för att signifikant säkerställa detta. Det utfördes därför en regression där portfölj 4 (EV/S + EV/EBIT) var den beroende variabel och nyckeltalen var för sig var de oberoende variablerna. Skulle denna ha genererat signifikant högre riskjusterad avkastning skulle det gå att säkerställa att portföljen sammansatt av båda variablerna genererar ett signifikant högre alfa än nyckeltalen var för sig. Däremot visade regressionen inte på ett sådant resultat. Detta innebär sammantaget att författarna inte kan konkludera att flertalet värdeaktier (composite value) med säkerhet genererar ett ytterligare värde som beror på andra faktorer än slumpen.

Värdeaktier kombinerat med momentum

Till skillnad från Dhatt et al. (1999) som enbart analyserade hur flera värdeaktier presterade tillsammans, valde Bird och Casavecchia (2007a) att undersöka hur värdeaktier presterar tillsammans med momentum. Forskarnas syfte var att undersöka om ett extra värde gick att skapa genom att köpa billiga bolag när incitamenten hos aktieägarna förändrades och bolagens pris började öka. Forskarna undersökte femton europeiska länder och konkluderade att värdeaktier kombinerat med momentum är fördelaktigt för att generera alfa. Bird och Casavecchias studie (2007a) liknar denna i avseendet att den sker på den europeiska marknaden och att det är momentum som kombineras med värdeaktier. Skillnaden är att denna studie i stället för att undersöka P/S och P/E undersöker de snarlika nyckeltalen EV/S och EV/EBIT. Resultaten överensstämmer i relativt hög grad då den portfölj som genererat högst positivt alfa inom denna studie är EV/EBIT kombinerat med momentum (portfölj 6) och oavsett om regressionen baseras på nordiska eller svenska data så genererar portföljen signifikant alfa. Författarna undersökte hur EV/S (portfölj 1) och EV/EBIT (portfölj 2) presterade separat och jämförde detta med hur portföljerna presterade när det kombinerades med momentum (portfölj 5 och 6). Båda portföljerna presterade bättre när de kombinerades med momentum vilket talar för att momentum är en fördelaktig komponent.

Kan det då konkluderas att EV/EBIT och momentum fungerar bättre i kombination än de båda nyckeltalen separat? För att verkligen veta att portfölj 6 är signifikant bättre än

portfölj 2 och 3 gjordes en regression där portfölj 6 är den beroende variabeln och portfölj 2 och 3 är de oberoende variablerna. Resultatet kunde inte signifikant säkerställas vilket innebär att författarna inte kan utesluta att portföljen presterade bättre på grund av slumpen.

Författarna av denna studie anser att det kan finnas flera anledningar till att EV/EBIT kombinerat med momentum (portfölj 6) genererade högst alfa av de testade portföljerna och att dessa anledningar kan överensstämma med övrig forskning inom området. Lee och Swaminathan (2000) menar att när momentum kombineras med värdeaktier så köps bolagen i “rätt” tid, nämligen vid den tidpunkt då momentum-livscykeln vänder och aktierna ökar i värde. Även Asness et al. (2013) anser att ett mervärde kan skapas när nyckeltalen kombineras på grund av att värde och momentum har negativ korrelation. Författarna av denna studie ser att erhållna resultat står i paritet med tidigare forskning. Däremot behövs ytterligare forskning genomföras för att bekräfta huruvida kombinationen av momentum och EV/EBIT är signifikant bättre än nyckeltalen var för sig eftersom denna studie ej statistiskt säkerställt detta samband.

Trippelkombinationen

Som nämnt ovan visade EV/S ett negativ signifikant värde på alfa, vilket gör det svårt att analysera hur väl en trippelkombinations-portfölj presterar generellt jämförelsevis med endast ett nyckeltal eller två nyckeltal i kombination. Detta på grund av att nyckeltalet EV/S påverkar portföljens resultat negativt. Det går inte att avgöra huruvida en portfölj sammansatt av multikombinationer i sig ger en bättre avkastning, utan studien kan endast svara på vad som går att utreda från resultatet. Det som går att konkludera är att portfölj 7, sammansatt av EV/S, EV/EBIT samt momentum inte genererar något signifikant alfa med vald signifikansnivå. Detta innebär att författarna inte kan utesluta slumpen som en faktor till portföljens alfa. Däremot kan författarna spekulera kring möjligheten till högre riskjustrad avkastning med hjälp av en portfölj sammansatt av flera nyckeltal. Med stöd av argumenten ovan så finns det incitament att tro att flera värdenyckeltal kan generera högre riskjusterad avkastning samt att tendenser också tyder på att momentum kombinerat med värdeaktier ger investerare en högre avkastning. Leivo och Pätäri (2011) är enligt de efterforskningar författarna gjort, de enda forskare som hittills testat en trippelkombination och de kommer fram till att det är förmånligt att kombinera momentum med mer än en variabel. Sammantaget styrker detta författarnas bild av att det kan vara EV/S negativa riskjusterade avkastning som är anledningen till att portfölj 7 inte genererade signifikant alfa.