I läroböckerna står det beskrivet när rösträtten för både kvinnor och män skedde, det vill säga demokrati blev rådande i landet 1921, det urskiljs mest som ett konstaterande och ofta saknas hur några av pusselbitarna till vad som fick detta att ske. Enligt läroboksförfattarna blir demokratin rådande för kvinnor och män samt att dessa blir medborgare på lika villkor efter 1921 inom politiken. Många av läroboksförfattarna skriver att tidigare angavs männen som det givna, det vill säga normen i samhället. Medan kvinnorna var uteslutna från stora delar av samhället just för att de kvar kvinnor. Det saknas dock ett problematiserande varför samhället fungerade på detta sätt, det förs ingen diskussion om hur det kom sig att inte kvinnorna fick rösträtt samtidigt som männen, 1909.
Många av läroboksförfattarna nämner liknande orsaker till varför rösträttsreformen sker under denna tid. Som orsaker och förklaringar till att detta händer är till exempel: den oroliga tiden vid första världskriget, det svenska regeringsbytet, den nya regeringens betydelse påtryckningar utifrån resterande Europa samt rädslan för revolutionära idéer. Ofta nämns detta kortfattat och med konstaterande undertoner, att det är en ”sann” fakta till varför denna händelse inträffar. I några av böckerna, Tham mfl (1952) och Lagheim & Körner (1994- 1996), berörs att en av orsakerna till att denna reform äger rum vid detta tillfälle är beroende av några aktörer, och i detta fall nämns manliga sådana såsom att Hjalmar Branting var betydande för denna nya förordning (1917-talets Sverige under hungerrevolutionen).
Den bok som skiljer sig från de andra böckerna vid beskrivningen av rösträttsreformen i Sverige är Lagströms mfl (1988-1992) ”SAMS”. Detta historieavsnitt behandlas av medförfattaren Öhman. Han nämner att det bildades organisationer, vars syfte var att arbeta för kvinnans jämställdhet, Fredrika Bremer och LKPR behandlas. Detta är den enda av böckerna i urvalet som benämnt denna organisation. Författaren låter Signe Bergman svara på dåtidens förutfattade meningar varför kvinnor inte fick rösta. Vidare ges även perspektiv på att alla kvinnorna inte var anslutna i en grupp, det vill säga att det fanns motsättningar mellan arbetsrörelsens kvinnogrupper och det från början borgerliga LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, detta hänvisas i hänseende till en berättelse om Kata Dahlström. Om än detta sker kortfattat, finns det en tendens till att beskriva förutsättningar och genuskonstruktion samt vilken problematik detta medförde under denna tid. I denna lärobok kan även läsaren urskilja att det fanns kvinnliga aktörer som aktivt arbetade för den kvinnliga rösträttens införande. Vidare nämner Öhman att efter rösträttsförordning återstod det lång tid innan kvinnorna hamnade i en jämbördig position med männen. En annan kvinnlig aktör som nämns frekvent i samtliga läroböcker är Fredrika Bremer och hennes arbete för att öka kvinnors rättigheter. Även kvinnorörelsen som startade under 1800-talet berörs, läroboksförfattarna nämner också om nya förordningar såsom lika arvsrätt och önskan om fler liberala reformer i Sverige under denna tid.
Av de utvalda författarna finns det i deras skrivna material en personlig intention om behovet till ett demokratiskt utformat samhälle. Detta framställs redan före rösträttsreformen 1921 av Grimberg (1909) som påtalar i sin lärobok att kvinnorna kräver rösträtt, han medvetandegör inte på vilket sätt och varför. Det visar sig också att böckerna särskiljer kvinnorna genom att nämna deras utanförskap, men de problematiserar inte i vidare bemärkelsen varför. Vilket går
att avläsa genom att det saknas en diskussion till varför kvinnorna inte blev rösträttsberättigade såsom männen på lika villkor redan 1909.
I läroböckerna kan urskiljas en tendens till att det finns några skeende som anses betydande då urval gjorts som pekar på dessa. Urvalet utifrån sammansättning av den kronologiska ordningen och sammanhang under 1800 och 1900 talets Sverige före den kvinnliga rösträttens införande visar inte någon betydande skillnad från de äldre och de nyare läroböckerna. Exempelvis skriver Lagheim & Körner (1993) inget nämnvärt angående vägen fram till kvinnligrösträtt, denna bok ger bara ett konstaterande att detta skedde samt att detta är betydande, men inte någon förklaring till varför. Angående kvinnorna använder författaren i texten bildserier, som gestaltar typiska kvinnoyrken, samt det nämns kort i boken om kvinnorörelsens samhällsdebatt. Vidare går att läsa om den första kvinnliga föreningen Fredrika Bremer-förbundet och om hur Fredrika Bremer som individ angrep manssamhället rörande mannens förmyndarskap över kvinnan samt en önskan om förändrad rollfördelning i samhället, då kvinnor inte hade samma rättigheter som männen. Lagheim & Körner (1993) nämner därefter inget om kvinnorörelsen. Frågan som kan ställas är om eleverna vet vad kvinnorörelsen innebär, då bokens illustration önskar visa på en genusförutsättning, men kommer denna verkligen till uttryck?
Hildingson & Hildingson (2003) skriver om slagorden, en man, en röst ett gevär, detta behandlas i flertalet av de andra läroböckerna också. Däremot nämner också författaren att kvinnorna fick i stort sätt kämpa för rösträtten själv, samtidigt berör författarna kortfattat medelklassens utbildade kvinnor. Det som saknas är att Hildingson & Hildingson (2003) inte skriver något mer om hur dessa kvinnor organiserade sig för att strida för en rösträttsreform. Författarna hade kunnat utarbeta en mer grundläggande förklaring till dessa fakta, istället för att enbart skriva att denna fråga fick vänta till efter första världskriget. Efter rösträtten nämns inget mer angående kvinnorna i samhället, de får ingen särskiljande ställning, vilket har kommit till uttryck tidigare i boken med uppdelade avsnitt som enbart handlade om kvinnornas situation. Detta kan tolkas som att dessa vid tillfället ingår i samhället och medborgarskapet på lika villkor efter 1921. Hildingson & Hildingson (2003) problematiserar inte den kvinnliga och manliga samhällsstrukturen efter den allmänna och lika rösträtten har trätt i kraft. Denna tendens återspeglas i samtliga böcker och ger ingen påtalande skillnader eller skilda synsätt mellan författarna, enbart en av böckerna (Lagergren, 1988-1992) förmedlar ett försök till mer bakomliggande förståelse och fakta till kvinnornas situation under denna period. Denna bok har också en vidare anknytning till de samhällsorienterande ämnena, möjligtvis kan det anses vara av större grundläggande vikt inom samhällskunskapen att behandla denna problematisering angående genus och rösträtten. Likväl Selander nämner genom att vi kan urskilja författarnas intentioner med läroboken utifrån vad som upprepas av textens helhet, urval, förklaringar och perspektiv. Cronqvist skriver att skapande av sammanhang och mening inte är baserad på fakta utan bakomliggande kunskapers verkan såsom äldre lärobokstradition. Detta skulle kunna urskiljas genom läroboksförfattarnas synvinkel om vilka verkningar som är betydande för den kvinnliga rösträttsreformen såsom kvinnorörelsen, den första rösträttsreformen, första världskriget, den liberala regeringen och resterande Europas reformer. Samtliga läroböcker behandlar några av dessa orsaker som betydelsefulla för denna händelse och det går att avläsa i liknande kronologisk ordning från Grimberg (1909) till Hildingson & Hildingson (2003). Att dessa är betydelsefulla för vad som sker, vilket går i ett löpande band mellan alla läroböckerna. Skillnaden är att ingen behandlar alla orsaksförhållande eller problematiserar dessa, de utgör enbart ett konstaterande. Kan historieböckernas sammanfattande utformning ses som en ansats till, såsom Selander
beskriver det, att författarna ställer krav på läraren att finna kunskaper på egen hand och inte enbart utgår ifrån läroböckerna.
Efter rösträttens inträde 1919/1921 beskrivs ofta kortfattat och flyktigt, för läsaren förmedlas det inget påfallande om vad som sker för kvinnorna efter demokratins införande i Sverige. Detta påtalas inte, som läsare kan detta konstaterande bidra till att vi upplever att samhället blev jämlikt efter reformen. Fram till rösträtts reform är männen den ledande gruppen som är historia, i de fall då kvinnorna behandlas poängteras detta. Detta går speciellt att urskilja vid läroböckernas behandling av 1800 talet då kvinnan särskiljs och det tas för givet att mannen utgår som normen. Detta exkluderande förändras i böckerna vid tillfället för rösträttsreformen, då senare både kvinnor och män inte särskiljs från historieskrivningen. Utan dessa benämns som jämlika medborgare, från att böckerna skrivs utifrån den manliga normen som allmänt till att senare utgör båda könen tillsammans som ett allmänt begrepp.
Som ett led visar det sig att genom dessa hundra år kan vi ha svårigheter att urskilja några större skillnader vid behandling av denna fråga. Om än perspektivet har fått en annorlunda klang beroende på hur de kvinnliga förändringarna är skildrade i dagens ljus. Läroböckerna är fortfarande utformade på ett liknande sätt. Det går att utläsa en tendens att författarna ofta anlägger ett dåtidsperspektiv parallellt med ett samtidsperspektiv vilket kan ge svårighet för läsaren att förhålla sig till vilket synsätt som används. Detta kan påverka till att läsaren inte alltid kan få en förståelse till att dessa åsikter fortfarande inte är rådande vid samtiden av bokens upprättande.
I urvalet av dessa läroböcker nämns alltigenom den kvinnliga rösträtten, om än i olika omfattningar. Utifrån kvinnorörelsen hade det med läroböckernas hjälp kunnat fastställas en röd tråd till hur denna rörelse påverkar till kvinnlig rösträtt med 1800 talets reformer. Kvinnornas arbete med rösträttsrörelsen är inte speciellt framträdande som orsak till den kvinnliga rösträttsreformen. Istället nämns orsaker såsom männens rösträtt och dess efterverkningar i samband med regeringsskiftet samt kungens minskande makt och första världskriget är rådande förutsättningar. Ingen av författarna nämner varför denna reform blir betydande ur ett medborgarperspektiv.
8. Diskussion
Med denna undersökning fanns det en önskan att se om det gick att urskilja en tendens angående om och hur läroböckerna förändrats genom åren. Har då kvinnan blivit mer framträdande som medborgare och kan detta ses i relation till att detsamma har skett i läroböckerna. Med dessa jämförelser kan vi konstatera att vi inte kan göra ett större urskiljande angående förändringar av läroböckerna ur en tidsaspekt angående vad som anses vara orsak och verkan att den kvinnliga rösträttsreformen skedde. Skillnader i detta händelseförlopp bidrar Grimberg (1909) och Höjers (1917) läroböckerna då dessa är beskaffade före rösträttsreformen vilket innebär att dessa författare saknar ett perspektiv på när rösträtten infördes och vad som sker efter denna.
Östberg skriver om de kvinnliga demonstrationerna 1917 som var en bidragande orsak till rösträttsreformen. I läroböckerna nämns dessa flyktigt och ger ingen vidare kunskap om vad som skedde i detta fall. Alla böcker framställer den kvinnliga rösträtten, som något positivt, att det är ”äntligen demokrati i Sverige”. Ändå finns det ingen vidare fortsättning hur detta tog sig uttryck. Många läroböcker blir en aning fragmentariska då mycket ska behandlas på ett mindre antal sidor. Rösträttsfrågan har inte förändrats i vidare mening, böckerna behandlar i princip samma teorier och orsak samt verkan, detta kan påverkas av det som Selander behandlar som läroboks tradition. Fastän senare tiders uppmärksammande av genushistoria, kvinnohistoria och synliggörandet av kvinnor hanterats går inte detta att urskilja som en vidare tendens i litteraturen.
Kvinnlighet relateras till det manliga såsom att det ofta i läroböckerna framställs ett perspektiv att kvinnorna särskrivs fram till 1921. Strömbäck skriver om medborgarskap och hur den manliga rösträtten framställts, om det är en rättighet eller skyldighet. I nästan samtliga böcker nämns att kvinnor inte ingår när den manliga rösträttsreformen sker, men att denna är en rättighet för alla män. Författarnas förhållningssätt med ett i-särhållande mellan män och kvinnor fram till år 1921 poängteras inte utan de anlägger ofta ett dåtida perspektiv med denna, början av 1900-talets, samhälles grundläggande värderingar, vilket medför att mannen är den rådande normen. Hur ska läsaren veta detta? Om denna saknar bakomliggande kunskaper och hur denna förändring sker efter 1921. Separationföreställningen att kvinnor har de egenskaper som mannen inte har, ger inget objektivt synsätt utan ett dolt budskap, vilket ger svårigheter att urskilja urvalet, beröringspunkter, det finns inget problematiserande i skriften angående denna fråga. Genus är inget som behandlas i läroböckerna, det görs ingen ansats till en problemformulering angående detta. Medborgerlig delaktighet för individen påverkar till en självstärkande spiral som är användbar i ett demokratiskt medborgarskap. Alla böcker behandlar kvinnornas betydande roll som ökar under 1800- talet, frågan lyder, vill författarna förmedla denna påverkan eller vill de bara anlägga en tilläggshistoria? Då det inte framförs ett vidare begrepp hur den stärkta kvinnorollen kan påverka processen till ett bestämmande. Vad som behandlas i läroböckerna utgår ifrån ett urval, vad författarna anser tillhöra relevant baskunskap. Historiska dimensionens kontinuerliga tidslinje vilket vi kan se som en löpande tråd genom alla läroböckerna, kvinnans rösträtt kan sammanfattas som mindre centralt.
Ammert har påvisat att det användbaraste historiska skolmaterialet är läroböckerna, då dessa ofta är en betydande utgångspunkt för läraren vid undervisningen. I Selanders bok framställs huvudpunkten att läroböckerna inte kritiskt granskas. Samt att dessa ger en påverkan till att samtiden kan urskiljas ur vissa sammanhang. Det är inte enbart den bakomliggande traditionella läroboksformuleringen som är rådande utan även historiska åsikter och perspektiv. Vilket kan framhållas genom vilket urval som sker, vad anses vara betydande för en redogörelse inom en kortare historisk skildring. Selander anser vid urval av ett avsnitt i läroböckerna kan vi se hur detta skildrats över tid och hur perspektiven förändrats, vad anses vara beroende förklaringar till att denna verkning i samhället inträffade. Inga av böckerna förmedlar vad som händer efter rösträtten istället ger det ett avstamp att demokrati blir rådande i Sverige. Det går nästan att associera till att det medför till ett avslut en kort början på 1800- talet och därvid avslut efter rösträttsreformen. Helhet, fakta, detaljer och händelser förkortas för att ge mening och sammanfattning vilket läroböckerna ofta förmedlar. Berättelsen kända händelser genom förmedling ger detta nya betydelser och perspektiv, att alla läroböckerna utgår ifrån en kronologisk följd och sammanhang. Vilket intresse är det som författarna anser vara betydande att förmedla, deras berättande och den språkliga konstruktionen påverkar hur läsaren ser deras budskap. Detta både skapar och speglar verkligheten när händelsen förmedlas samtidigt som författarens verklighetsförutsättningar är rådande när denna författas, vilket medför både till en historisk del som omsluts av vinklingar från författarens samtid och händelsens dåtid, det vill säga intrigen då kvinnorna inte är fullvärdiga medborgare. Historiska vinklingar återspeglar inte verkligheter rakt av, förenklingar genom ett urval har påverkat till omskrivningar för att passa i författarnas verklighetsuppfattning, det är betydande att läroboksförfattaren s vinklingar, perspektiv och urval skildras. Det är också betydelsefullt att förhålla sig till tidens verklighet, som är betydande av utformningen av läroboken och vad som anses och bör vara kärnan i beskrivningen av händelsen. I detta fall kan vi urskilja att genusperspektivet inte är rådande. Genusperspektivet varken förklaras eller behandlas i dessa avsnitt, men det finns en tendens att synliggöra kvinnorna, det vill säga kvinnohistoria som speglar en form av tilläggs/sidohistoria. Det finns en önskan från författarna att synliggöra vägen mot den kvinnliga rösträtten. Tyvärr utelämnas mycket fakta och denna händelse i historien blir fragmentarisk.
Kvinnor görs till sitt kön genom kulturella och sociala strukturer, vilket läroböckerna återspeglar genom att anlägga dåtida normativa föreställningar, såsom könens I-särhållande, och inte författarens samtida fakta och värderingar. Då läroböckerna beskriver att detta är åsikter som framhävdas av rösträttsmotståndare respektive förespråkare. Läroboksförfattarna avslutar kvinnornas väg till fullvärdiga medborgare efter rösträtten 1921, men demokratins teori och praktik följer inte detta mönster, utan det finns fortfarande en maktförskjutning vilket Östberg har problematiserat genom att skriva om makt och relation angående det kvinnliga medborgarskap, som fortfarande inte visade sig starkt i praktiken. Istället förmedlar läroböckerna ett synsätt att Sverige blir demokratiskt 1921 och detta betyder att läroboksförfattare inte problematiserar vad som skedde efter rösträtten i praktiken, det vill säga i samhället. Kan detta följas över tid eller finns det en form av obestridd sanning bakom de olika begreppen, vad anses som helheten, vilken är början och vilket är slutet vid behandling av kvinnornas väg till rösträttsreformens. Då läroböckernas perspektiv över tid inte har förändrats, utan författarna vidhåller fortfarande en liknande konstruktion det vill säga att några avsnitt och ”sanna” fakta alltid är rådande. De nya läroböckernas texter har inte faktamässigt omarbetats så mycket om man jämför med äldre läromedel. Det har inte med modernare tiders nya tankar och synsätt såsom genusperspektiv påverkat nutida författare att omstrukturera eller förändra läroböckernas innehåll under denna tidsperiod.
9. Förslag på ny forskning
Då läroböckerna fortfarande omfattar ett betydande inslag i undervisningen och ofta läses av eleverna såsom ett material som berör de historiska skildringarna ur ett kritiskt perspektiv, kan detta leda till att dessa anser att läroboken framställer en sanning angående olika historiska processer. Jag anser att utifrån läroboksanalysen finns det en tendens att ofta blir olika historiska tidsperioder kortfattade eller komprimerade vilket kan leda till att viktiga perspektiv och händelser utesluts. Vilket medför att det behövs fortsatt granskning angående läroböckernas förmedling av hur historiska händelser berörts samt ett problematiserande av detta.
10. Referenslista
Alm, Martin (2004). Historiens ström och berättelsens fåra. ingår i Klas- Göran Karlsson och Ulf Zander(red). Historien är nu- en introduktion till historiedidaktiken.
Lund: Studentlitteratur
Ammert, Niklas (2004). Finns då (och) nu (och) sedan? ingår i Klas- Göran Karlsson och Ulf Zander(red). Historien är nu- en introduktion till historiedidaktiken. Lund:
Studentlitteratur
Aronsson, Peter (2004). Historiebruk – att använda det förflutna. Lund: Studentlitteratur Eliasson, Per(2004). ”Kan ett historiemedvetande fördjupas?”. ingår i Klas- Göran Karlsson och Ulf Zander(red). Historien är nu- en introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur
Hermansson Adler, Magnus(2004). Historieundervisningens byggstenar. Grundläggande
pedagogik och ämnesdidaktik. Stockholm: Liber
Hedenborg, Susanna & Wikander, Ulla(2003), Makt och försörjning, Lund: Studentlitteratur Hirdman, Yvonne (2001), Kvinnohistoria, Stockholm: Sveriges Utbildningsradio AB
Karlsson, Klas- Göran (2004). Historiedidaktik: begrepp, teori och analys. ingår i Klas- Göran Karlsson och Ulf Zander(red). Historien är nu- en introduktion till
historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur
Karlsson, Klas- Göran (2004). Historiedidaktik och historievetenskap – ett förhållande i
utveckling. ingår i Klas- Göran Karlsson och Ulf Zander(red). Historien är nu- en introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur
Långström, Sture & Viklund, Ulf(2006). Praktisk lärarkunskap. Lund: Studentlitteratur Mellberg, David. Det är inte min historia! ingår i Klas- Göran Karlsson och Ulf Zander(red).
Historien är nu- en introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur
Nilson, Bengt (2004). Att undervisa i historia. ingår i Klas- Göran Karlsson och Ulf Zander(red). Historien är nu- en introduktion till historiedidaktiken. Lund:
Studentlitteratur
Nordgren, Kenneth (2007) Det förflutnas skådeplats, Pedagogiska magasinet nr 3 September 2007
Rönnbäck, Josefin (2004). Politikens genus gränser. Stockholm: Atlas
Tornbjer, Charlotte (2004). Kristina och kanonen. ingår i Klas- Göran Karlsson och Ulf Zander(red). Historien är nu- en introduktion till historiedidaktiken. Lund:
Studentlitteratur
Selander, Staffan(1988). Lärobokskunskap. Lund: Studentlitteratur Skolverket (2007). Kursplanen för Historia
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=8&skolform=2 1&id=HI&extraId= (hämtad: 2007- 11-04 kl 20.15)
Stukat, Staffan (2005), Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (2006) Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpo94. Reviderad upplaga
Utbildningsdepartementet (2006) Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. reviderad Upplaga
Östberg, Kjell (1997), Efter rösträtten Kvinnors utrymme efter det demokratiska