Göran Körner & Lars Lagheim(1994-1996)

6.8.1. Förmedling av orsaker till det kommande kvinnliga

medborgarskapet, kvinnorörelsen

Författarna beskriver att Sverige förändras mot ett liberalare samhälle, det blir förändringar från ståndsriksdag till kammarriksdag. Därefter nämns att samhället långsamt blir mer liberalt.217 Sedan nämns folkrörelserna såsom att dessa fostrade och gemensamt arbetade för att få till stånd och förverkliga en idé. Exempelvis: ”till att få kvinnan jämställd med mannen”.218 Det nämns att dessa växte sig starkare och medförde demonstrationer, möten och tidningspublicitet. Vidare behandlar författarna att det inom dessa lokaler kunde både män och kvinnor mötas på samma villkor. Detta kan läsaren ställa frågor om angående brukar de inte mötas på lika villkor? Därefter berörs kvinnorörelsen, författarna skriver att ”kvinnorna var undantag” jämfört med män. Det nämns att dessa fick en aning bättre villkor under 1850 talet jämfört med tidigare. Då nya reformer inföll innebar det för kvinnorna möjlighet att förfoga över ett eget företag och samma arvsrätt mellan man och kvinna samt rätt att ta examineras. Vidare nämns även att vid 25 års ålder blev ogift kvinna myndig men fortfarande var den gifta kvinnan under förmyndarskap. Det nämns att Fredrika Bremer angrep manssamhället och att hon motsatte sig detta. Hon ansåg att det borde finnas möjlighet för kvinnor att yrkesutbilda sig, vilket gav potential att försörja sig själv. Om inte denna möjlighet fanns medförde detta till tvång att gifta sig för pengar, vilket innebar att kvinnan hamnade i en beroende ställning till mannen. Hennes bok ”Hertha” bidrog till en debatt angående att lönen för kvinnor var lägre än männens samt önskan om lika lön för lika arbetet. Kampen för jämställdhet nämns på en sida, vidare nämner författarna att 1884 bildades den första kvinnoföreningen, Fredrika Bremer förbundet.

6.8.2. Behandling av den första rösträttsreformen

Författarna benämner ”Striden om rösträtten” och att 1881 började allmän rösträtt för män diskuteras. Vid denna strid berör författarna att slagorden som användes löd ”en man, en röst, ett gevär”. Opinionen ansågs att om staten kunde kräva individernas liv borde dessa också ha en möjlighet att påverka sin livssituation. De tidigare spärrarna gjorde så att sjuttiofem procent av den manliga befolkningen och hundra procent av den kvinnorna saknande rösträtt. Författarna skriver att riksdagen inte representerade hela svenska folket utan medel och höginkomsttagarna. Det nämns vidare att män och kvinnor med höga inkomster hade rösträtt och kunde delta i de kommunalvalen. Därefter står det om den manliga rösträttens införande, att alla män som tagit värnplikten och betalade skatt fick rösträtt.219 Författarna har i detta stycke även skrivit att:

217

Göran Körner & Lars Lagheim(1994-1996), s 77 218

Göran Körner & Lars Lagheim(1994-1996), s 97 219

”Riktig allmän blev inte rösträtten förrän 1921, då även kvinnorna fick rösta”.220

6.8.3. Orsak och Verkan vid rösträttsreformen internationellt

Vid mellankrigstiden och andra världskriget finns en beskrivning av boken på västfronten intet nytt, efter kapitlets sammanfattning och arbetsmaterial behandlas den kvinnliga rösträtten. Inklämd på en sida och med en stor bild av suffragetterna där det står ”Männens krig och kvinnornas seger”. Författaren behandlar olika påstående som läsaren i det demokratiska samhället bör reagera på, det står skrivet:

”Vad ska kvinnan med rösträtt till? Hon har ju en man… men om hon inte tycker som han? Jo men det bör hon göra. Men om hon inte är gift? Ja, då får hon skylla sig själv”.221

Det nämns att samhället var dominerat av män och deras värderingar. Därefter nämns att när kvinnor fick högre utbildning krävde de förändringar såsom rösträtt. Det nämns om suffragetternas radikala spel med demonstrationer, trakasserier såsom förstörelse av fönster. Ett syfte var att ställa till skandal enligt denna lärobok. Vidare nämns att de nya samhällsförhållandena efter första världskriget orsakade till att kvinnor kom ut på arbetsmarknaden i en annan bemärkelse. Dessa viktiga komplement medförde att ”efter denna stora insats för samhället vågade inte politikerna neka kvinnorna rösträtt längre”. Därefter finns det också en fråga om ”Hur är det med jämställdheten och kvinnokampen idag?” 222

6.8.4. Orsak och Verkan vid andra rösträttsreformen

Ibland är böckerna så kortfattade att viktiga huvudpoänger inte skrivs med. Författarna nämner att:

”Hunger skapar revolution. I Ryssland hade folket gjort revolution, skulle detta ske även i Sverige? Nej Hjalmar Branting, Socialdemokraternas ledare, ville tillsammans med liberalerna skapa ett rättvisare samhälle genom förändringar och reformer, inte med våld.”223

Vidare står att då lugnade arbetarna ner sig och lyssnade på honom. De krävde bestämt att alla fick rösträtt, även de fattiga. Då läget i Sverige var spänt gick alla partier med på en rösträttsreform även de konservativa. Författarna skriver att detta innebar allmän och lika rösträtt för alla vuxna män och kvinnor, vid riksdag och kommun. Vallagarna började gälla 1921, vilket utföll till politisk demokrati utan våld. Detta skedde ungefär samtidigt som i övriga Norden. Det nämns även att de som hade möjlighet att rösta steg från en till tre miljoner individer i Sverige. Därefter finns det fyra bildserier i boken om kvinnornas liv, det nämns att allt fler kvinnor arbetar utanför hemmet och jämställdhet diskuteras i kvinnorörelsen. Vidare skriver författarna att de flesta fortfarande ansåg den gifta kvinnans plats vara i hemmet. Bilderna visar typiska kvinnoarbeten såsom sjuksköterskor, affärsbiträden och lärare. Därefter frågas det läsaren om detta fortfarande är det typiska

220

Göran Körner & Lars Lagheim(1994-1996), s 100-101 221

Göran Körner & Lars Lagheim(1994-1996), s 188-189 222

Göran Körner & Lars Lagheim(1994-1996), s 188 f 223

kvinnoyrken.224 Detta utgör ett tidigare synliggörande av kvinnohistoria, och åskådliggör inget angående genusförutsättningar.

6.8.5. Kvinnor och medborgarskap efter rösträttsreformen

I kapitlet ”Några samhällsfrågor då och nu” står att förr tog kvinnan enklare arbetsuppgifter då hon var ogift, vid giftermål stod hon vid spisen och hade uppgifter i hemmet tilldelat sig medan mannen var ensam familjens försörjare. Vidare behandlas att under 60- talet hade fortfarande kvinnan huvudansvar för hem och familj, medan nuförtiden lönearbetar kvinnorna. Därefter nämns att genom kvinnorörelsens arbete har detta bidragit till en debatt om rollfördelningen i samhället, vilken sakta förändrats detta kan avläsas genom jämställdhetslagen.225