I detta kapitel analyseras författarnas resultat med utgångspunkt i den teoretiska referensramen och de föreställningar som formulerades i kapitel två.
5.1 Föreställning 1
Föreställning 1: I större börsbolag utgör konsultarvodet en större andel av det totala arvodet till revisionsbyråerna än i mindre börsbolag.
Vid en summering över alla åren i vårt resultat så går det att utläsa en viss skillnad för Small Cap jämfört med Mid- och Large Cap. För Small Cap utgör konsultarvodet ungefär 42 procent av totala arvodet medan konsultarvodet både på Mid- och Large Cap utgör ungefär 49 procent (bilaga 5). Däremot visar resultatet att förhållandet mellan revisions- och konsultarvode på de olika segmenten är ganska likartade under enstaka år, men för att generalisera så finns det en skillnad i arvodena i likhet med föreställning ett, i synnerhet om SSAB respektive SAS inkluderas i resultaten. Med detta sagt så har denna studie en viss
överensstämmelse med Palmrose (1986b) studie som fann att stora klienter tenderar att
köpa konsulttjänster i större utsträckning än små klienter, men vår studie ger även ett visst stöd för Abdel-Khalik’s (1990) studie som visade att det inte nödvändigtvis är så att stora klienter köper mer konsulttjänster.
Firth (1997) fann att revisionsbyråns konsulttjänster i förhållande till revisionstjänster ökat. Vid jämförelse med denna studies sammanställning för Nasdaq OMX Stockholm så finns det sådana tendenser, då konsultarvodet har kommit att utgöra en större andel av totala arvodet under de sista åren jämfört med de första åren under den studerade tidsperioden. Clatworthy et al (2008) och Whitehouse (2010) fann i sina respektive studier att konsultarvodet minskat och att revisionsarvodet ökat. I resultatet för denna studie kan vi se detta mönster på Small Cap under de första fyra åren, men på övriga segment och på Nasdaq OMX Stockholm sammantaget ser vi inga sådana trender. Hänsyn bör här tas till de olika förhållanden som dessa studier är utförda under, där Clatworthy et al’s (2008) studie är utförd inom den offentliga sjukvården och Whitehouse’s (2010) studie är utförd i USA efter SOX införande.
Vid analys av vårt chitvå-test finner vi att vi inte kan förkasta vår nollhypotes, det vill säga
det finns ingen skillnad i arvodering mellan segmenten, då p-värdet som beräknades till
ungefär 0,117 klart överstiger vår valda signifikansgrad på 0,05. Det innebär att vi inte kan påvisa att det finns en statistisk signifikant skillnad mellan de olika segmenten, även om vi i diagrammen i resultatet kan utläsa vissa skillnader.
5.2 Föreställning 2
Föreställning 2: I större börsbolag ökar konsultarvodets andel av totala arvodet till revisionsbyråer i snabbare takt än i mindre börsbolag.
Resultaten som redovisas i resultatkapitlet indikerar ingen tydlig trend som verifierar att föreställning två stämmer överens med förhållandet på Nasdaq OMX Stockholm. Det vi kan säga är att konsultarvodet på Small Cap är mindre under sista året i vår studie än under första året, både som en andel av totala arvodet och i kronor räknat. På Mid Cap erhålls olika svar beroende på om SAS exkluderas eller inkluderas. I det fall där SAS inkluderas så har konsultarvodet minskat, både sett till andel av totala arvodet och i kronor, vid
30
jämförelse av arvodet år 2005 med arvodet år 2012. Om däremot SAS exkluderas så visar resultatet att konsultarvodet minskat som en andel av totala arvodet, men ökat i kronor räknat vid jämförelse av startåret 2005 med slutåret 2012. På Large Cap är konsultarvodet större under år 2012 än under år 2005, både som en andel av totala arvodet och i kronor räknat, både då SSAB inkluderas och exkluderas.
Att endast jämföra startåret med slutåret riskerar leda till felaktiga slutsatser. För att motverka detta problem har vi beräknat ett genomsnitt över flera år. Vid jämförelse av genomsnittet för de två första åren med de två sista åren för Small-, Mid- och Large Cap har konsultarvodets andel på Large Cap ökat med ungefär 5 procent, Mid Cap visar en
ökning på ungefär 3 procent och på Small Cap är konsultarvodets andel oförändrad. (bilaga
5)
Inkluderas även år 2007 till år 2010 i jämförelsen där ett genomsnitt görs för de fyra första
åren som jämförs med ett genomsnitt för de fyra sista åren finner vi att konsultarvodets
andel har minskat med inte fullt 2 procent på Large Cap. På Mid Cap har konsultarvodets andel ökat med ungefär 7,5 procent och på Small Cap har konsultarvodets andel ökat med ungefär 2,5 procent. En stor anledning till att Large Cap visar en minskning för de sista fyra åren är SSAB’s stora konsultarvoden för åren 2007 och 2008 som höjer genomsnittet markant för den första fyraårsperioden. I det fall där SSAB exkluderas skulle konsultarvodets snittandel för Large Cap under de fyra sista åren vara större än de fyra första åren, där den främsta anledningen till detta är att revisionsarvodet är mindre, i kronor räknat, jämfört med de fyra första åren. (bilaga 5)
För att koppla resultaten till tidigare studier, som inte redan diskuterats i 5.1, så framstår det utifrån analysen ovan som om denna studies resultat i stor utsträckning överensstämmer med Craswell (1992) som fann att revisionsarvodet minskat i förhållande till konsultarvodet.
Även om analysen ovan har påvisat mönster som ger ett visst stöd för föreställning 2 så ger resultaten ingen tydlig trend som verifierar föreställning 2 då utvecklingen varit varierande på samtliga segment.
5.3 Föreställning 3
Föreställning 3: Efter införandet av Svensk Kod för bolagsstyrning år 2005 har revisions- och konsultarvodet ökat i reella tal hos svenska börsbolag oavsett storlek.
Resultaten i denna studie ger ingen tydlig verifikation på att revisions- och konsultarvodet har ökat hos svenska börsbolag oavsett storlek efter införandet av Koden, utan arvodena har svängt upp och ned mellan år 2005 och 2012. Både revisions- och konsultarvodet har under den studerade perioden legat både över och under den nivå som arvodena hade år 2005. Vare sig på något av de tre segmenten eller på Nasdaq OMX Stockholm sammantaget går det att hitta något tydligt stöd för denna föreställning. Resultatet visar inte någon stabil
tillväxt i vare sig revisions- eller konsultarvoden på något av de tre segmenten eller på
Nasdaq OMX Stockholm sammantaget.
På Nasdaq OMX Stockholm ökade revisionsarvodet de tre första åren och minskade sedan fram till år 2012. Konsultarvodet på Nasdaq OMX Stockholm ökar från år 2006 till år 2009 men minskar sedan fram till år 2010 för att sedan öka fram till år 2012.
31
Svensk Kod för bolagsstyrning betraktas som en självreglering och den är ingen tvingande lag som till exempel SOX, vilket skulle kunna ge en anledning att tro på samma utveckling som Kasai och Takada (2012) fann i sin studie när det inte var reglerat. Resultaten i denna studie visar att revisionsarvodet inte ökat årligen utan istället både ökat och minskat under åren 2005 till 2012, vilket innebär att resultatet i denna studie inte stämmer överens med studien av Kasai och Takada (2012), då dessa fann att revisionsarvodet ökade årligen när det inte var reglerat.
I intervjun med Björn framgick det att införande av mer reglering, som till exempel införandet av EU:s revisionspaket, inom revisionen ofta resulterar i att revisionskostnaderna ökar hos revisionsbyråerna. Detta kan kopplas till Ebrahim (2010) som fann i sin studie att införandet av mer reglering inom revisionen medförde att kostnaderna ökade hos revisionsbyråerna vilket ledde till en ökning av revisionsarvodet. Vid en jämförelse av revisionsarvodet på Small-, Mid- och Large Cap framgår det att revisionsarvodet i kronor är störst på Large Cap och minst på Small Cap vilket framstår som uppenbart och verifierar det som Simunic (1980), Firth (1997) och Palmrose (1986a) också fann i sina studier, det vill säga att revisionsarvodet ökade när storleken på klienten ökade.
Hillison och Kennelley (1988) fann att priset på revision pressas då det fungerar som en lockvara för att få möjlighet att sälja övriga tjänster, enligt principen som Johansson et al (2005) beskriver som att “ta igen på gungorna vad som förloras på karusellerna”. Resultatet i studien ger ett visst stöd för detta på Small Cap och Mid Cap då SAS inkluderas. På dessa segment ser det ut som att det finns en negativ relation mellan revisions- och konsultarvodet, då det framstår som att revisionsarvodet ökar när konsultarvodet minskar och vice versa, men någon stabil tillväxt går det alltså inte att utläsa.
5.4 Föreställning 4
Föreställning 4: Svensk Kod för bolagsstyrning har bidragit till en ökning av revisions- och konsultarvodet.
Då vi redan i analysen av föreställning tre kunde slå fast att våra resultat inte pekade på att
revisions- och konsultarvodet ökat efter år 2005, utan svängt både upp och ned under vår
studerade period, faller denna föreställning direkt. Våra resultat pekar alltså inte på att
Koden har bidragit till en ökning av revisions- och konsultarvodet. Revisions- och
konsultarvodet har inte haft en stadig ökning under åren 2005 till 2012 utan har istället, som vi nämnt tidigare, ökat och minskat genom åren.
Att vi inte ser samma utveckling av revisionsarvodet efter införandet av Koden i vår studie som tidigare studier som tittat på revisionsarvodets utveckling efter SOX införande (Whitehouse, 2010; Krishnan, Krishnan & Song, 2010) kan möjligen förklaras av att SOX förbjöd en rad tjänster utöver revision (Deloitte, 2013), vilket bör ha fått till följd att revisionsarvodet åter blev den centrala inkomstkällan för byråerna. Detta bör samtidigt ha minskat incitamenten för att bedriva low balling då det blev svårare att väga upp den rabatterade revisionen med andra tjänster. På grund av att reglerna i Koden är begränsade, så har Koden mest troligt inte bidragit till en ökning av revisions- och konsultarvodet. Vad som framgår av vår intervju med Björn är att införandet av SOX, som är ett exempel på en
32
hårdare reglering, skapade enormt stora kostnader, vilket stämmer överens med Posners (1974) uppfattning om att statlig reglering medför kostnader. Björn anser att införandet av EU:s revisionspaket, som leder till ökad reglering, troligen kommer driva upp revisionskostnaderna.
33