60 80 100 120 140 160 180 200
Mkr
Nasdaq OMX Stockholm
Glidande medelvärde (Revisionsarvode) Glidande medelvärde (Konsultarvode)
4. Resultat
I kapitlet presenteras resultaten avseende revisions- och konsultarvodet för de 95 bolagen i urvalet på Nasdaq OMX Stockholm, samt resultaten då bolagen delats upp på respektive segment samt resultatet från chitvå-testet avseende statistisk skillnad mellan segmenten. Författarna presenterar även resultatet av intervjun med Björn Kristiansson. Resultat hänförliga till de tre första föreställningarna kommer alltså presenteras först och avslutningsvis presenteras intervjun med Björn Kristiansson som avser bringa klarhet kring den fjärde föreställningen.
4.1 Nasdaq OMX Stockholm
Diagram 1 visar förhållandet mellan konsultarvodet och revisionsarvodet totalt för år 2005 till år 2012 för samtliga 95 bolag i studien.
Diagram 1: Totalt revisions- och konsultarvode för de 95 bolagen på Nasdaq OMX
Stockholm i studien under perioden 2005 till 2012.
Som framgår av diagram 1 så ökar revisionsarvodet från 128 miljoner kronor till 164 miljoner kronor under perioden år 2005 till år 2007. Från år 2007 till år 2009 minskar revisionsarvodet till 133 miljoner kronor, för att under år 2010 ligga kvar på samma nivå som år 2009 och sedan minska till 126 miljoner kronor år 2011. Under år 2012, som är sista året i vår studerade tidsperiod, ökar revisionsarvodet till 129 miljoner kronor. Trendlinjen för revisionsarvodets utveckling under den studerade tidsperioden visar en stigande trend från år 2007 till år 2008, för att efter 2008 visa på en negativ trend för resten av tidsperioden.
Diagram 1 visar också att Konsultarvodet minskat från 116 miljoner kronor år 2005 till 114 miljoner kronor år 2006. Från år 2006 till år 2008 sker en kraftig ökning av konsultarvodet då det stiger med 59 miljoner kronor, en ökning med drygt 50 procent. Mellan år 2008 till år 2010 minskar konsultarvodet kraftigt och är vid år 2010 tillbaka på
21 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Revisionsarvode (mkr) 16 19 20 21 20 18 17 15 Konsultarvode (mkr) 16 13 13 10 15 12 13 14 Andel revisionsarvode 50% 59% 61% 68% 57% 60% 57% 52% Andel konsultarvode 50% 41% 39% 32% 43% 40% 43% 48% 0 5 10 15 20 25 Mkr
Small Cap
Glidande medelvärde (Revisionsarvode) Glidande medelvärde (Konsultarvode)
ungefär samma nivå som vid år 2006. Efter år 2010 ökar konsultarvodet återigen och uppgår under de två kommande åren, 2011 och 2012, till 128 miljoner kronor. Trendlinjen för konsultarvodet visar en positiv trend fram till år 2008 då trendlinjen vänder nedåt fram till år 2010, där vi efter det har en försiktigt positiv trend.
Revisionsarvodets andel av totala arvodet har under studerad tidsperiod skiftat både upp
och ned, där det som mest, år 2006, utgör 58 procent medan det som minst, år 2008, endast utgör 46 procent. Konsultarvodets andel av totala arvodet visar av förklarliga skäl upp samma mönster, fast det motsatta, där år 2006 är det år då konsultarvodets andel av totala arvodet är minst och år 2008 det år då det är störst.
4.2 Small Cap
Diagram 2 visar utvecklingen för revisionsarvode och konsultarvode för de 42 bolagen på Small Cap på Nasdaq OMX Stockholm under tidsperioden år 2005 till år 2012.
Diagram 2: Revisions- och konsultarvode för de 42 bolagen i urvalet på Small Cap.
Revisionsarvodet visar en stadig ökning från 16 miljoner kronor år 2005 till 21 miljoner
kronor år 2008. Från år 2008 fram till år 2012 har vi motsatt utveckling då det gradvis sker minskning från 21 miljoner kronor år 2008 till 15 miljoner kronor år 2012. Denna relativt tydliga utveckling är något som också avspeglas i trendlinjen där det är en stigande trend fram till år 2008 för att sedan plana ut fram till år 2009 och efter detta visa på en negativ trend resten av tidsperioden.
För konsultarvodets utveckling på Small Cap syns inte samma tydliga mönster som för revisionsarvodet. Från år 2005 till 2006 minskar konsultarvodet från 16 miljoner kronor till 13 miljoner kronor, där det ligger kvar under år 2007. År 2008 minskar konsultarvodet med ytterligare 3 miljoner, för att år 2009 öka till 15 miljoner kronor. År 2010 minskar
konsultarvodet till 12 miljoner kronor, men vänder uppåt de två sista åren och ökar med ungefär 1 miljon per år under dessa år. Trendlinjen visar, precis som staplarna för
22 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Revisionsarvode (mkr) 30 29 32 30 27 23 26 29 Konsultarvode (mkr) 24 22 24 29 33 33 26 23 Andel revisionsarvode 56% 57% 57% 51% 45% 41% 50% 56% Andel konsultarvode 44% 43% 43% 49% 55% 59% 50% 44% 0 5 10 15 20 25 30 35
Mkr
Mid Cap med SAS
Glidande medelvärde (Revisionsarvode) Glidande medelvärde (Konsultarvode)
konsultarvodet, på en skiftande utveckling där det är svårt att utläsa någon tydlig trend, mer än att den tycks utvecklas i motsatt riktning i förhållande till trendlinjen för
revisionsarvodet. Detta mönster kan kopplas till det som i teorikapitlet beskrevs som att revisionsbyråerna “tar igen på gungorna vad de förlorar på karusellerna”.
Revisionsarvodets andel av totala arvodet visar en kraftig ökning från år 2005 till år
2008 då revisionsarvodets andel ökar från 51 procent till 68 procent, som förklaras av en kombination av ökat revisionsarvode och minskat konsultarvode. År 2009 minskar revisionsarvodets andel av totala arvodet till 58 procent, för att sedan öka till 60 procent år 2010 och sedan återgå till 58 procent år 2011. År 2012 minskar revisionsarvodets andel och utgör under detta år 53 procent av totala arvodet. Konsultarvodets andel av totala
arvodet visar av logiska skäl motsatt mönster i jämförelse med revisionsarvodets andel, där
år 2005 är det år då konsultarvodets andel är störst med 49 procent och år 2008 är det år då konsultarvodets andel är minst med 32 procent.
4.3 Mid Cap
För resultaten på Mid Cap väljer författarna att presentera två olika diagram, det första där SAS är inkluderat och det andra där SAS har exkluderats. SAS revisions- och konsultarvode skiljer sig mycket i storlek i förhållande till de övriga bolagen på Mid Cap och författarna anser det vara väsentligt att redovisa resultat både med och utan påverkan av SAS, för att på ett bra sätt få en uppfattning om vilken skillnad det blir då författarna inkluderar respektive exkluderar det aktuella företaget.
Diagram 3: Revisions- och konsultarvode för de 29 bolagen i urvalet på Mid Cap inklusive
SAS.
Diagram 3 visar hur revisions- och konsultarvodet utvecklats för de 29 bolagen på Nasdaq OMX Stockholms Mid Cap-lista inklusive SAS. Under de fyra första åren i den studerade tidsperioden ligger revisionsarvodet relativt stabilt kring 30 miljoner, även om arvodet år 2007 är något högre med 32 miljoner. Efter år 2008 minskar revisionsarvodet under de två kommande åren och arvodet uppgår till 23 miljoner kronor år 2010. Efter år 2010 ökar
23 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Revisionsarvode (mkr) 19 19 22 20 23 19 22 26 Konsultarvode (mkr) 16 18 19 14 14 17 21 18 Andel revisionsarvode 54% 51% 54% 59% 62% 53% 51% 59% Andel konsultarvode 46% 49% 46% 41% 38% 47% 49% 41% 0 5 10 15 20 25 30
Mkr
Mid Cap utan SAS
Glidande medelvärde (Revisionsarvode) Glidande medelvärde (Konsultarvode)
revisionsarvodet under kommande två år och hamnar år 2012 på 29 miljoner kronor.
Trendlinjen för revisionsarvodet visar samma utveckling som beskrivits ovan, med en till
en början stabil utveckling. Efter år 2008 visar trendlinjen en negativ utveckling fram till år 2011. Efter år 2011 vänder trendlinjen upp och visar en positiv utveckling sista året.
Konsultarvodet minskade svagt från år 2005 till år 2006 för att sedan stiga kraftigt fram
till år 2009 från 22 miljoner kronor 33 miljoner kronor. Mellan år 2009 och år 2010 sker det ingen förändring av konsultarvodet. Efter år 2010 så är det däremot en kraftig minskning då konsultarvodet sjunker från 33 miljoner till 26 miljoner för att år 2012 minska ytterligare till 22 miljoner. Konsultarvodets trendlinje visar en kraftigt stigande trend från år 2007 fram till år 2010 för att sedan minska kraftigt fram till år 2012. Även här, likt mönstret på Small Cap, tycks konsultarvodet röra sig i motsatt riktning i förhållande till revisionsarvodet.
Diagram 3 visar att revisionsarvodets andel av totala arvodet för Mid Cap utgjorde en övervägande andel som växte under de tre första åren. År 2008 minskar revisionsarvodets andel, men utgör fortfarande en övervägande andel av totala arvodet. Efter år 2008 fortsätter revisionsarvodets andel att minska fram till år 2010, då revisionsarvodet endast utgör 41 procent av totala arvodet. Under de två sista åren ökar revisionsarvodet andel där det vid år 2012 utgör 56 procent av totala arvodet. Konsultarvodets andel av totala
arvodet utgjorde som minst 43 procent vid år 2006 och 2007 och som mest år 2010 med 59
procent.
Diagram 4: Revisions- och konsultarvode för de 29 bolagen i urvalet på Mid Cap exklusive
SAS.
Diagram 4 visar hur revisions- och konsultarvodet utvecklats för de 29 bolagen på Nasdaq OMX Stockholms Mid Cap-lista exklusive SAS. I det fall där SAS exkluderas från sammanställningen av Mid Cap finner vi att Revisionsarvodet ligger stabilt på 19 miljoner under de två första åren i vår studerade tidsperiod. Mellan år 2007 till år 2009 rör sig revisionsarvodet mellan 20 och 23 miljoner, för att år 2010 minska till 19 miljoner. Under
24 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Revisionsarvode (mkr) 80 105 111 97 85 91 82 84 Konsultarvode (mkr) 75 77 106 133 79 67 88 84 Andel revisionsarvode 52% 58% 51% 42% 52% 58% 48% 50% Andel konsultarvode 48% 42% 49% 58% 48% 42% 52% 50% 0 20 40 60 80 100 120 140
Mkr
Large Cap med SSAB
Glidande medelvärde (Revisionsarvode) Glidande medelvärde (Konsultarvode)
de två sista åren ökar revisionsarvodet återigen och är vid utgången av vår studerade period på 26 miljoner kronor. Trendlinjen för revisionsarvodet visar en positiv trend
fram till år 2009. Från år 2009 till år 2011 vänder trendlinjen nedåt, för att efter 2011 visa på en relativt kraftig stigande trend.
Konsultarvodet ökar mellan år 2005 till år 2007 från 16 miljoner kronor till 19 miljoner
kronor. År 2008 minskar konsultarvodet till 14 miljoner kronor där det ligger kvar under år 2009 för att efter det öka stadigt under kommande två år och är vid år 2011 på 21 miljoner kronor. Efter 2011 minskar konsultarvodet och är år 2012 18 miljoner kronor. Trendlinjen för konsultarvodet visar en positiv utveckling fram till år 2007 för att efter det ha en negativ trend fram till år 2009. Från år 2009 visar trendlinjen en positiv trend till år 2011 och planar därefter ut.
Revisionsarvodets andel av totala arvodet ligger under den studerade perioden mellan 51
och 62 procent, där år 2009 är det år då revisionsarvodet andel är som störst och år 2006 och år 2011 som minst, vilket innebär Konsultarvodets andel av totala arvodet är som störst år 2006 och 2011 med 49 procent och som minst år 2009 med 38 procent.
4.4 Large Cap
För resultaten på Large Cap redovisas resultaten med hjälp av två olika diagram, det första där SSAB är inkluderat och det andra där SSAB har exkluderats. Det är framförallt under 2007 och 2008 som SSAB’s konsultarvode avviker mycket från övriga bolag på Large Cap, vilket gör att det kan vara av vikt att presentera resultat både med och utan påverkan av SSAB’s revisons- och konsultarvoden.
Diagram 5: Revisions- och konsultarvode för de 24 bolagen i urvalet på Large Cap
inklusive SSAB.
Stapeldiagrammet för Large Cap påminner mycket om stapeldiagrammet för Nasdaq OMX Stockholm. Detta är logiskt då arvodena för företag på Large Cap är så mycket större än arvodena på Mid- och Small Cap, vilket i sin tur innebär att Large Cap får störst påverkan
25 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Revisionsarvode (mkr) 79 103 105 91 82 89 79 82 Konsultarvode (mkr) 74 76 65 75 76 66 68 75 Andel revisionsarvode 52% 58% 62% 55% 52% 57% 54% 52% Andel konsultarvode 48% 42% 38% 45% 48% 43% 46% 48% 0 20 40 60 80 100 120
Mkr
Large Cap utan SSAB
Glidande medelvärde (Revisionsarvode) Glidande medelvärde (Konsultarvode)
på resultatet för Nasdaq OMX Stockholm, även fast minst antal bolag i urvalet är från Large Cap.
Revisionsarvodet ökade mellan år 2005 och år 2007 för att sedan minska fram till år 2009.
Från år 2009 till år 2010 ökar revisionsarvodet igen för att sedan minska under år 2011 och öka en aning under år 2012. Trendlinjen för revisionsarvodet visar en sjunkande trend från år 2006 till år 2008 för att sedan stiga svagt fram till år 2009. Trendlinjen stiger kraftigt under år 2010 för att sedan sjunka igen fram till år 2012.
Konsultarvodet ökade marginellt från år 2005 till år 2006 för att sedan öka kraftigt fram
till år 2008 där konsultarvodet utgör störst andel av det totala arvodet. Från år 2008 till år 2010 minskar konsultarvodet kraftigt för att under år 2011 återigen öka och sedan minska under år 2012. Trendlinjen för konsultarvodet är som en konsekvens av konsultarvodets svängningar väldigt skiftande. Från år 2006 till år 2008 stiger trenden kraftigt för att sedan sjunka på likartat sätt från år 2008 till år 2010 och från år 2010 till år 2012 ser vi att trendlinjen för konsultarvodet återigen stiger.
Studeras diagram 5 över hur andelarna för Revisions- och konsultarvodet utvecklats så finner vi att revisionsarvodet utgjorde en större av det totala arvodet under alla år förutom åren 2008, 2011 och 2012 där revisionsarvodet utgjorde som störst andel under åren 2006 och 2010 med 58 procent.
Diagram 6: Revisions- och konsultarvode för de 24 bolagen i urvalet på Large Cap
exklusive SSAB.
Revisionsarvodet stiger kraftigt från år 2005 till år 2006. Mellan år 2006 och år 2007 går
det att utläsa en relativt liten ökning. Efter år 2007 minskar revisionsarvodet fram till år 2009. Under år 2010 sker en ökning, för att år 2011 sjunka och år 2012 återigen öka.
Trendlinjen för revisionsarvodet visar en stigande trend från år 2006 till år 2007 för att
26
negativ lutning mellan år 2007 och år 2009 för att sedan plana ut efter det, men fortfarande ha en fallande trend.
Utvecklingen för konsultarvodet visar en liten höjning mellan år 2005 och år 2006 för att mellan år 2006 och år 2007 minska ganska kraftigt då arvodet sjunker med drygt tio miljoner kronor. Under år 2008 och år 2009 återgår konsultarvodet till samma nivåer som var under år 2005 och år 2006. Konsultarvodet minskar sedan under år 2010 för att sedan öka fram till år 2012, då konsultarvodet ligger ungefär samma nivå som vid ingången av den studerade period. Trendlinjen för konsultarvodet visar en sjunkande trend från år 2006 till år 2007 och sedan en stigande trend fram tills år 2009. Trenden sjunker sedan svagt fram till år 2011 för att från år 2011 visa en stigande trend.
Vid en granskning av hur revisions- och konsultarvodets andelar av totala arvodet förändrats så framgår det att revisionsarvodet utgjort en större andel under hela vår studerade tidsperiod då det legat mellan 52 och 62 procent. Konsultarvodets andel var som störst år 2005, 2009 och 2012 då det utgjorde 48 procent av totala arvodet.
4.5 Chitvå-test
Tabell 3 visar resultatet av chitvå-testet som hör till föreställning 1, det vill säga i större
börsbolag utgör konsultarvodet en större andel av det totala arvodet till revisionsbyråer än i mindre börsbolag. Eftersom p-värdet, som beräknades till ungefär 0,117, klart överstiger
vald signifikansgrad på 0,05 kan författarna inte förkasta nollhypotesen.
Tabell 3: Resultat av chitvå-test om skillnad mellan segmenten.
Observerade värden
Small
Cap Mid Cap
Large Cap Totalt Revisionsarvode 155 240 807 1 202 Konsultarvode 111 230 753 1 094 Totalt (mkr) 266 470 1 560 2 296 Förväntade värden Small
Cap Mid Cap
Large Cap Totalt Revisionsarvode 139 246 817 1 202 Konsultarvode 127 224 743 1 094 Totalt 266 470 1 560 2 296 p-värde 0,117095 signifikansnivå 0,05
27
Utifrån de resultat som presenterats i ovanstående delar går det att utläsa en visst stöd för föreställning 1, om än inte statistiskt signifikant då resultatet av chitvå-testet inte var nog starkt för att kunna förkasta nollhypotesen. Genom att studera diagrammen går det inte att utläsa någon tydlig trend som verifierar föreställning 2, men i kommande kapitel analyseras detta djupare. Resultaten ger heller ingen tydlig indikation att föreställning 3 stämmer överens med förhållandet på Nasdaq OMX Stockholm då revisions- och konsultarvodet både legat över och under 2005 års nivåer.
4.6 Intervju med Björn Kristiansson i Kollegiet för svensk bolagsstyrning Björn menar att det primära syftet med revisionen är att ge bolagets ägare ett underlag för bedömningen om ledningen, det vill säga styrelsen och VD:n, skött bolaget. Vidare menar Björn att det finns positiva bieffekter av detta.
“Potentiella investerare och andra intressenter, inklusive staten och Skatteverket, gagnas
av att någon extern part ser till att bolagets förvaltning och redovisning sker korrekt. Dock är det inte dessa intressenter som är huvudmålet för revisionsreglerna.”
Björn menar att det snarare är så att det krävs större eftertanke kring alla regler som syftar till något annat än att ge ägarna bra underlag, så att dessa uppgifter inte försvårar eller förhindrar huvuduppgiften. Björn menar att reglering bidrar till att skapa förtroende hos kapitalmarknaden.
“Reglering minskar transaktionskostnaderna genom att till exempel en investerare måste
ställa upp sina egna krav för sin investering, som det istället finns regler för som ställer dessa krav.”
Det som påverkar framväxten av reglering inom revisionsområdet är enligt Björn som i de flesta andra områden upplevda skandaler eller missförhållanden. Olika intressegrupper har möjlighet att vara med och påverka när en ny typ av revisionsreglering ska införas. Björn menar att om en intressegrupp påverkar för att gagna sitt eget intresse är det negativt. Däremot om en intressegrupp är kunnig och ges tillåtelse att vara med och styra reglerna så att det blir mest effektivt, det vill säga mest effekt för minst kostnad och minst skada för bolagen, är det positivt. Vad som är att föredra mellan reglering och självreglering menar Björn att en balans mellan dessa är bra, som det är på många andra områden, men att ett mått av självreglering är positivt för att ta tillvara på kunskapen hos aktörerna.
“Fördelarna med självreglering är snabbheten och anpassligheten, en bättre kvalitet och
en större förståelse och acceptans hos mottagarna. Dock så finns det en risk för påverkan från den reglerande gruppen som måste hanteras.”
Kollegiet för svensk bolagsstyrning influeras enligt Björn både av statliga föreskrifter och
av marknadskrafterna. Björn menar att Koden är ett försök till att uttrycka vad som utgör god sed och gott beteende när det gäller bolagsstyrningen, det vill säga det är till stor del en kodifiering av hur det bolag som är ”bäst i klassen” agerar. Björn menar även att det finns delar i Koden som utgör implementering av EU-regler, främst kapitel 9 som berör ersättningar, för att slippa lagstiftning.
28
Björn menar att anledningen till att Svensk Kod för bolagsstyrning infördes år 2005 var att Sverige tillsammans med Albanien vid tidpunkten var de enda länder i Europa som inte hade någon bolagsstyrningskod. Björn förklarar att vi länge hade haft en stor del av kodreglerna i börskontrakt, AMN-uttalanden, regler från Näringslivets Börskommitté, men nu blev det istället samlat under ett och samma regelverk.
“Dessutom kunde vi använda följ eller förklara-principen vilket gjorde att vi kunde skriva
ganska många nya regler också på grund av den flexibilitet som principen erbjuder.”
Gällande för- och nackdelarna med Koden förklarar Björn att fördelarna är det som han beskriver tidigare gällande för- och nackdelarna med självreglering. Hårdare reglering, som till exempel införandet av Sarbanes-Oxley Act, har liten nytta enligt Björn.
“SOX löpte amok och skapade kostnadsmonster med en liten nytta för bolagen eller någon
annan.“
I fråga om införandet av Koden år 2005 har haft någon påverkan på utvecklingen för revisions- och konsultarvodet fram till år 2012 menar Björn att de inom Kollegiet inte tror att det har haft någon påverkan. Detta menar Björn beror på att reglerna inom Koden är begränsade. Huruvida införandet av Koden kan ha påverkat utvecklingen på Small-, Mid- och Large Cap menar Björn att de i Kollegiet inte tror att det påverkat det heller på grund av det som beskrivits tidigare, det vill säga att reglerna inom Koden är begränsade.
“Så vitt jag vet finns det inget samband mellan utvecklingen av kostnaden för
konsulttjänster och revisionstjänster och införandet av Koden år 2005. Jag har aldrig stött på det sambandet eller något som skulle peka i den riktningen. Däremot kommer revisionskostnaderna att öka med EU:s nya regelverk, det så kallad revisionspaketet.
Utifrån resultatet av intervjun med Björn finner författarna inget stöd för föreställning 4, vilket framstår som logiskt då det inte fanns något tydligt bevis för att föreställning 3 stämde överens med förhållandet på Nasdaq OMX Stockholm. Dock måste resultat av intervjun med Björn läsas med en kritisk distans då Björns svar måste ses som subjektiva eftersom han representerar Kollegiet och det ligger i hans intresse att tala väl om Koden.
29