Analys av revisorerna syn på dubbla roller och påverkan på deras oberoende krav . 68

Samtliga respondenter anser att en revisor intar dubbla roller då denne ger fristående rådgivning till klienten. Vidare är det respondenterna i de stora revisionsbyråer som tillhandahåller dessa dubbla tjänster och respondenterna anser att dubbla roller påverkar revisorns oberoendeställning. Respondenterna A, B, C, D är eniga om att problematiken uppstår framförallt vid tillhandahållande av omfattande fristående rådgivning till ett företag där dessa även är valda som revisor. Detta överensstämmer med Grufberg som hävdar att fristående rådgivning skadar revisorns oberoendeställning. Denne menar att revisorns huvuduppgift är bl.a. att granska ledningens prestationer, men när revisorn utöver sin granskningsverksamhet har flera affärsrelationer med ledningen kan dennes

oberoendeställning ”hotas”. Detta stöds också delvis av Hay m.fl. som anser att omfattande

rådgivning till revisionsklienter gör att det synbara oberoendekravet påverkas negativt²⁵³. Här anser vi att allmänheten kan tvivla på revisorns självständighet då denne har dubbla roller. Respondenterna som arbetar på de mindre revisionsbyråerna anser att de inte har något problem med dubbla roller. Revisor E tillhandahåller enbart revisionsverksamhet medan mer- parten av revisor F:s uppdrag är revisionsverksamhet och där denne endast ger fristående rådgivning till en icke revisionsklient. Vi håller med respondenterna att fristående konsultation till icke revisionsklienter inte skapar något problem för revisorns

oberoendeställning med tanke på att denne inte behöver granska företaget och lämna något

revisionsuttalande. Även Lefrell anser att fristående konsultation till icke revisionsklienter inte är problemet utan dubbla roller där revisorn agerar både som rådgivare och granskare till ett och samma företag. Lefrell hävdar att konsulttjänster till revisionsklienten borde förbjudas²⁵⁴. Vi anser att revisor E och F har enbart en revisorroll till sina klienter och därmed finns det inte någon rollkonflikt eller dubbla roller som kan skada oberoendet.

En som förespråkar rätten att revisorn får erbjuda dubbla tjänster till revisionsklienter är Markland. Det är enligt Markland viktigt med rådgivningstjänsten för att det ökar revisorernas kompetens om företaget och att det saknas ekonomiska rådgivare i många delar av landet²⁵⁵. Vi håller inte med Marklunds argument att revisorer borde tillhandahålla fristående rådgivning till revisionsklienter på grund av att deras byråer ligger nära revisionsklienten. Vi menar att med tanke på dagens teknik behöver inte avståndet vara ett skäligt argument att enbart ha revisorer som konsulter. Vi relaterar även Marklunds argument till USA, där SEC ville förbjuda dubbla roller, men revisor intresseorganisationen AICPA motarbetade detta för att deras medlemmar skulle ha möjlighet till den lukrativa konsulttjänsten²⁵⁶.

Sammanfattningsvis var respondenterna i vår undersökning eniga om att det finns en rollkonflikt då revisorn ger fristående rådgivning till revisionsklienten. Och de har vidare påpekat att när konsultation ges till icke revisionsklient så finns det ingen rollkonflikt.

253

Hay, David, et al., Non-Audit Service and Auditor Independence, 2006 s. 731f.

254

Balans nr 8-9, Han tvivlar på analysmodellen, 2003.

255

Dagens Industri, Revisorernas Dilemma, 2001-03-05.

256

Revisorn är friare och behöver inte nödvändigtvis tänka i oberoendebanor. Det har i vår empiri visat sig att det är revisorer som arbetar hos stora revisionsbolag som brottas med dubbla roller medan de mindre revisionsbyråerna undviker problemet med att nischa sig och enbart har en roll. Med tanke på att respondenterna anser att problematiken delvis uppstår på grund av omfattande rådgivning till revisionsklienten medför att vi här nedan kommer att ta reda på arvodenas betydelse för oberoendekravet.

6.5 Vilken betydelse har storleken av rådgivningsarvoden kontra

granskningsarvoden för revisorns oberoende?

Revisor A

Revisor A gör gällande att storleken på fristående rådgivningsarvodet har stor betydelse särskilt när rådgivningen ges till revisionsklienter. Det kan till och med ha den betydelsen att A måste säga upp sig från revisionsuppdraget. En intern policy och en tumregel som respondent A:s bolag har är att om konsultationsarvodet är tio gånger mer än revisionsarvodet, så kan inte A ha både rollerna. Denne utvecklar vidare och säger:

”Om det visar sig att det är en bättre affär att ge bara den fristående rådgivningen så väljer jag det och vice versa”.

Vidare nämner revisor A att de har skilda avdelningar som tar hand om olika uppdrag och att de också har två separata konton där den ena redovisar fristående rådgivningsintäkterna och den andra visar revisionsintäkterna. A menar att detta ger en upplysning till deras intressenter och ger därmed dem chansen att ta sina egna ställningar angående oberoendet.

Revisor B

Revisor B anser att frågan om de olika arvodenas betydelse är en viktig fråga som revisorer ständigt brottas med gällande hur fristående rådgivningsarvoden från revisionsklienter påverkar revisorernas oberoendeställning. Enligt B kräver den nya årsredovisningslagen och revisionsstandarden att revisorn/revisionsbyrån skall i ”not” tala om vad som är revisionsarvoden och vad som är rådgivningsarvoden. Respondenten anser att denna lagskärpning berodde helt enkelt på revisionsbyråernas tidigare beteenden. Revisor B refererar till revisorernas beteenden före revisionsskandalerna i USA. Där B nämner att vissa revisionsbyråer medvetet satte låga arvoden på revisionsuppdrag för att sedan komma åt den lukrativa fristående konsultationen. Revisorerna kunde på så sätt sälja mera konsultation till företag och det som missades i revision tog revisorerna igen genom rådgivning. Revisor B:s bolag har för att motverka detta gett intressenterna möjlighet att ta sina egna ställningar gentemot revisorns arbete. Detta genom två separata konton som skiljer de olika arvodena. Vidare tillägger respondenten att med de skärpta oberoendekraven skulle det vara konstigt om en revisionsbyrå bara har 100 000 kr för granskningsarvoden och en miljon kr för fristående rådgivning. Enligt revisor B vill de inte hamna i en sådan situation där de hamnar ekonomisk i beroendeställning till uppdragsgivaren, och tar upp Andersenskandalen som exempel. Till skillnad från Andersen anser B att revisorer bör sträva efter saklighet, självständighet och gott rykte i sina yrkesutövningar. B nämner att inom branschen har revisorerna ett talesätt efter skandalerna och den lyder:

”The big 5 and the final four”

Revisor B tillägger att de bör gardera sig för att inte hamna i beroendeställning till uppdragsgivarna.

Revisor C

Enligt revisor C skall inte granskningsarvodet i det totala sammanhanget vara försvinnande liten. C anser att det ofta blir ett problem om fristående rådgivningsarvodet är mycket mer än revisionsarvodet. Vidare säger respondenten att om en revisor jobbar med revision och ekonomisk rådgivning måste uppgifter lämnas gällande hur arvodena förhåller sig till varandra.

Revisor D

Enligt revisor D finns det alltid risk att oberoendet rubbas då en revisor ger fristående rådgivning, särskilt när det ges till en revisionsklient. D säger:

”Som jag påpekat tidigare har det faktiskt hänt att jag fått en omfattande konsultationsuppdrag från en revisionsklient. Då blev jag tvungen att kliva av som revisor. Jag kunde ha varit kvar som revisor men då skulle jag ha varit tvungen att släppa det lönsamma konsultationsuppdraget”.

Vidare anser Revisor D att om den fristående rådgivningen till revisionsklient är omfattande eller om det enskilda rådgivningsarvodet är högre än granskningsarvodet finns det risk att det rubbar revisorns oberoendeställning. Därför bör det enligt D finnas för revisorer eller revisionsbyråer åtgärder som hjälper till att handskas med detta problem.

Revisor E

Revisor E anser att omfattande fristående rådgivning till revisionsklient kan påverka negativt på revisorns oberoende. Respondenten ger ett hypotetiskt exempel:

”Om jag har en kund som ger mig 500 000 kronor enbart vid rådgivning, så finns det risk att jag blir för snäll med revisionen och därmed kanske inte påpekar alla de brister som finns inom företaget. På denna anledning har lagstiftarna ifrågasatt om revisorerna verkligen kan ha omfattande rådgivning samtidigt som de har revision, utan att man blir jävig och oberoendet naggas i kanten”.

För att motverka detta nämner E att revisorer och revisionsbyråer som erbjuder konsulttjänster till revisionsklienterna är idag tvungna att ge extra upplysning i form av noter där arvode relationen mellan revision och fristående rådgivning tydliggörs. Enligt respondenten är not upplysningen bra med tanke på att den ger andra intressenter möjlighet att ta ställning till revisorns självständighet. Vidare påpekar E att denne enbart tar hand om den lagstadgade granskningsverksamheten och därmed har inte E något att göra med fristående rådgivning.

Revisor F

Enligt revisor F har det fristående rådgivningsarvodet stor betydelse när det gäller påverkan på revisorernas oberoendeställning. I dennes byrå är merparten av uppdragen revisionsrelaterade och den fristående rådgivning som tillhandahålls ges endast till icke revisionsklienter. Revisor F tillägger att de vid behov ger enklare fristående rådgivning till revisionsklienten. Med enklare menar denne konsultation som deklarationshjälp och skattefrågor. Ett exempel som revisor F tar upp är då en av dennes lojala revisionsklient ville ha omfattande konsultation, men F medger att det gick inte att neutralisera hoten själv eller

genom överlåtelse till kollegan. Det var lockande, men F valde bort det omfattande rådgivningsarvodet för att bevara oberoendet och den lojala kunden.