6. EMPIRI OCH ANALYS
6.1 Vad är revision, oberoende, revisorernas arbetsuppgifter? Samt vilka som begagnar sig
Revisor A
Enligt revisor A går revision ut på:
”Att granska, bedöma och ge ett oberoendeintyg om något tillstånd ”
Med något tillstånd menar respondent A exempelvis företagets finansiella information där revisor A påpekar de eventuella brister företaget gjort i sitt revisionsuttalande. Arbetsuppgifterna som den här respondenten har och erbjuder till sina kunder består av lagstadgad granskning och fristående rådgivning. Gällande användarna av revisor A:s revisionsuttalanden så delar denne in dessa och kallar dem för interna och externa intressenter. Där de interna är uppdragsgivarna och de externa intressenterna är banker, leverantörer, kreditgivare, staten mm. Revisor A anser i och med att det är många som använder sig av revisionsberättelsen att det är jätteviktigt att revisorn är oberoende från både uppdragsgivarna och de andra intressenterna. Detta eftersom A menar att denne är bryggan emellan dessa två intressenter och vill därför inte låta sig bli eller vara färgad av varken det granskade bolaget eller de andra intressenterna. Vidare medger revisor A att revisorns
oberoende blir viktigare då det gäller stora bolag. Detta då ägarna inte har överblick om hur
deras insatta medel förvaltats. Gällande de mindre bolagen saknar de ofta egen intern kompetens och därmed är revisorn en bra resurs till dessa bolag. Vidare nämner revisor A att i de mindre bolagen är ägaren och ledningen ofta samma person och om ledningen gör fel då drabbas denne själv. Respondenten anser att dagens oberoenderegler hindrar denne att ge mera konsultationer till dessa företag och att oberoendereglerna inte fyller sina syften när det gäller de mindre bolagen.
Revisor B
Revisor B definierar begreppet revision som en oberoende granskning av bolagets årsredovisning samt styrelse och ledningens förvaltning. Revisor B:s granskning skall leda till en rapport och detta skall ske enligt god revisionssed. Exempelvis för Respondent B innebär detta i praktiken att om någon klient eller intressent är missnöjd och anser att B inte följt god revisionssed kan då anmäla B till RN. Vidare är det domstolen som ytterst bestämmer vad god revisionssed är. Revisor B:s arbetsuppgifter är att göra en oberoende revision och leverera en sanningsenlig revisionsberättelse. Enligt B nås detta genom att revisorn utför sitt arbete på ett
självständigt sätt. Andra arbetsuppgifterna som revisor B har är konsultativa som exempelvis
tips, råd om intern kontroll, skatteråd och företagsvärderingar. Med företagsvärdering menar B exempelvis då en klient vill sälja eller köpa ett företag och därmed vill ha ett underlag för vad företaget ifråga är värt. Revisor B nämner att intressenter till dennes revisionsuttalanden är både uppdragsgivaren och de som i efterhand via bolagsverket får den reviderade finansiella informationen. Gällande oberoendet menar revisor B att denne måste för att kunna leverera ett sanningsenligt uttalande beakta oberoendereglerna. För B betyder detta att en revisor skall beakta exempelvis revisorsreglerna i paragraf 20-21. Detta anser revisor B handlar om:
”Att jag utför mitt arbete på ett självständigt sätt så att jag inte hamnar i beroendeförhållande till någon som kan pressa mig till att leverera ett ”falsk dokument” som kan vilseleda andra intressenter, samt hur andra uppfattar mig som revisor”
Revisor C
Revisor C definierar att revision är att granska räkenskaper, förvaltningen i ett företag och att detta skall utmynna i en revisionsberättelse. Vidare delar C in sina arbetsuppgifter i två delar. Den första delen kallar denne för revisionsverksamhet som innebär granskning av bolaget och vidare ett skriftligt uttalande. Den andra delen är då klienter frågar specifika rådgivningsfrågor som kan ligga utanför den lagstadgade granskningen. De som har användning av revisor C:s revisionsuttalanden är intressenterna som i olika avseenden skall bedöma de granskade företagen. Dessa kan vara ledningen i företaget, banker och ägare. C menar att det är speciellt viktigt för stora företag som har spridda ägare. Respondent C tycker att en revisor skall vid granskning utföra sitt arbete med integritet. Med integritet menar denne att revisorn ska försöka undvika att hamna i beroendeförhållande till det granskade objektet och att detta i hög grad beror på hur denne själv upplever det. Revisor C menar att en revisor skall sträva efter att omgivningen uppfattar denne som självständig. Revisor C motiverar detta vidare och säger:
”Om jag exempelvis är revisor till min bästa väns verksamhet kan man ju tycka hur det är med mitt oberoende, speciellt om det skulle kärva”.
Revisor D
Revisor D definierar begreppet revision enligt följande:
”Att på ett enkelt och effektivt sätt kolla att finansiella rapporteringar är korrekta”.
D anser att den granskning som en revisor gör skall utmynna i en rapport där revisorn uttalar sig om att årsredovisningen och förvaltningen av företagets resurser är korrekta samt överensstämmer med gällande lagar. Revisor D tycker vidare att revision handlar om det
denne faktiskt levererar, vilket är att ge en kvalitetsstämpel på finansiell rapportering där informationen är att lita på för tredje part. D anser att det är både interna dvs. uppdragsgivarna och externa intressenter som har nytta av dennes revisionsuttalanden. Alltså alla som ingår i intressentmodellen som exempelvis ägare, ledning, kreditgivare och staten. Revisor D:s arbetsuppgifter är både granskning av företag och fristående konsultation till de klienter som behöver rådgivning. D tycker att det finns en ständigt pågående konflikt i rollen som både granskare och rådgivare. Denne menar att det är viktigt att en revisor inte blir påverkad av dessa olika intressenter och parter för att kunna utföra sina uppdrag på ett opartiskt sätt. D förklarar vidare att oberoendet för denne är då det känns tryggt i rollen som revisor och att andra uppfattar denne som en självständig granskare. Vidare tillägger revisor D att en revisor skall agera på ett sätt där oberoendet inte ifrågasätts och påpekar:
”Om jag reviderar ett företag som tillhör min kompis och därmed ser mellan fingrarna på det fel som jag upptäcker, kan detta vilseleda intressenterna. Om det blir på det viset så har jag brustit i både jäv- och oberoende regeln”.
Revisor E
Revisor E förklarar att revision är dennes arbete och går ut på att granska samt ta ställning till huruvida årsredovisningen följer gällande lagar. Vidare att den finansiella informationen ger en rättvisande bild av företagets tillgångar, skulder och eget kapital. E skall också styrka ansvarsfrihet för styrelsen och ledningen samt att allt detta skall utmynna i en revisionsberättelse där denne har 100 procent ansvar för det revisionsuttalande som skrivits under. Revisor E:s jobb avser till dessa rader som nämnts ovan. Detta med tanke att denne bara utför den lagstadgade granskningen och till skillnad från många andra revisorer håller E enbart på med revision. E tillhandahåller alltså inte numera någon fristående konsultation. När det gäller oberoendet så är det för revisor E viktigt att utföra revisionen med ett objektivt öga och att inte som vald revisor vara påverkad av uppdragsgivaren eller andra intressenter. Denne nämner att en revisor inte skall vara nära släkt, ha relation till eller ta rabatter av uppdragsgivaren.
Revisor F
Revisor F beskriver att revision för denne är att med kritiska ögon granska företagets finansiella information och uttala sig om företaget har följt lagarna. Vidare granskar F om ledningens förvaltning av företaget skett på ett bra sätt. Resultatet av revisor F:s granskningar skrivs i den så kallade revisionsberättelsen. F säger att de som har nytta av dennes arbete är uppdragsgivarna och samhället. Eftersom många har nytta av den revisionsberättelse som F skriver så är det viktigt för denne att följa lagen där en revisor skall vara självständig och agera på ett opartiskt sätt. Enligt F är också merparten av uppdragen revisionsrelaterade där respondenten bara tillhandahåller den lagstadgade granskningen, men det händer då och då att denne utför fristående rådgivning till företag. Revisor F:s intressenter till revisionsuttalandena är i första hand uppdragsgivarna och i andra hand de som använder de reviderade finansiella informationerna för olika slags bedömningar. Dessa är exempelvis investerare, banker och staten. Enligt revisor F skall en revisor vara opartisk vid sina granskningar och med opartiskhet menar F att en revisor skall göra sina uppdrag på ett självständigt sätt. Respondent F nämner vidare att revisorns självständighet handlar ofta om huruvida denne känner sig
självständig från uppdragsgivaren samt hur andra människor som har ett intresse av