Sammanfattning av teoriavsnittet

Vi har i denna studie undersökt problematiken om att revisorn kan agera som både oberoende granskare och rådgivare till ett och samma företag. Problem kan uppstå när revisorn ger dessa dubbla roller till ett och samma företag. Vidare har företag olika intressenter som är angelägna om att få korrekt information om företaget. Några av dessa aktörer som har nytta av företagets redovisningar vid olika typer av beslut är, ägarna, anställda, långivare, leverantörer, kunder, konkurrenter, stat och kommun. Företagets syfte med den finansiella informationen är att överbygga informationsskillnader som finns mellan företaget och dess aktörer. Revisorn har på grund av detta en viktig roll där denne granskar att den information som företaget offentliggör är korrekt och visar en rättvisande bild av företagets resurser.

Eftersom det är många i samhället som använder de reviderade finansiella informationerna och revisorers uttalanden i olika ekonomiska avseenden är det därför viktigt att revisorer vinner allmänhetens förtroende. Enligt FAR ska en revisor ha ett antal egenskaper för att kunna vinna allmänhetens tillit. Dessa egenskaper är bland annat kompetens och självständighet.

Enligt många forskare och experter kan revisorers och revisionsbyråers möjlighet att utföra den lagstadgade granskningsarbeten och även bistå klienter med fristående rådgivning medföra att revisorer hamnar i rollkonflikter. Revisorers dubbla roller till sina klienter har medfört att många forskare och experter ifrågasatt om de kan vara självständiga då de intar båda rollerna till en och samma klient. Enligt svensk lag kan revisionsbolag och revisorer inta dessa dubbla roller förutsatt att de har tagit nödvändiga åtgärder och därmed inte brister gällande oberoendekravet.

De redovisningsskandaler som ägt rum i USA och Europa har gett upphov till diskussion. Dessa meningsutbyten gällde då hur det är möjligt att revisorer kan bevara sitt oberoendekrav när de intar dubbla roller. I USA har redovisningsskandalerna medfört en lagändring som skärper och höjer revisionens självständighet gentemot det reviderade företag och dess ledning. Med den nya lagen vill lagstiftarna i USA ge en vägledning till revisorer och företag för att förebygga framtida finansiella skandaler. En av orsakerna till Enronskandalen berodde på att de inblandade revisorerna som enligt skall lag skulle agera självständigt hamnade i en ekonomisk beroendeställning till uppdragsgivaren. Lagstiftarna i USA ansåg att den rådgivning som getts till revisionsklienten medförde att revisorerna påverkades negativt och agerade på ett felaktigt sätt. Därför har lagstiftarna i USA infört en ny lag som kallades ”Sox-act”. I den nya lagen förbjuds revisionsbolagen att tillhandahålla konsultation till revisionsklienter.

Som nämnts ovan har lagstiftarna i Sverige till skillnad från USA valt att inte förbjuda revisorers möjlighet att bistå med rådgivning till revisionsklienter. Motivation till detta var att revisorer och revisionsklienter kan ha nytta av rådgivningen. Vidare har lagstiftarna infört den så kallade analysmodellen som skall hjälpa revisorer i deras ställningstagande gällande oberoendekravet. I analysmodellen skall revisorn pröva om det förekommer omständigheter som kan urholka revisorns självständighet. Om det finns sådana omständigheter skall revisorn åtgärda och dokumentera detta på ett sätt som möjliggör att revisorns självständighet inte ifrågasätts.

Vidare har vi i uppsatsen tagit del av forskningsresultat som visar på att tillhandahållandet av fristående rådgivning påverkar revisorers oberoendeställning och leder därmed till att

revisorns uttalande av granskningsarbetet blir osaklig. De forskningsresultat som studien tidigare redogjort för har skrivits av forskare som exempelvis Firth och Nelson m.fl. Forskarna menar att revisorers tillhandahållande av konsultation till deras revisionsklienter påverkar och har stor betydelse för deras självständighet. Vidare anser en del forskare som exempelvis David Hay m.fl., att revisorer kan utföra sina uppdrag på ett opartiskt och självständigt sätt, men att det genom rådgivning till deras revisionsklienter medför att allmänhetens uppfattning av revisorers oberoende minskar. Moberg har samma syn på problemet och anser att det kan genom rådgivning vara möjligt att revisorn tar ställning till sina kollegors eller egna rådgivning till revisionsklienten. Denne menar att detta kan rubba revisorns oberoendeställning, särskilt när det gäller allmänhetens syn på revisorers insats. Detta anser Moberg kan medföra att revisorer brister gällande det synbara oberoendekravet (independent in appearance). En annan forskare vid namn Svanström har studerat relationen mellan revisorn och företaget ur ett företagsperspektiv. Han menar på att företagens agerande i denna relation också har en påverkan på revisorns oberoendeställning. Enligt Svanström bör företag inneha en egen intern kompetens och undvika att överlämna merparten av sina uppdrag till revisorn då det kan medföra att de hamnar i en total beroendeställning. Forskaren anser vidare att företag bör hålla en viss grad av självförsörjning för att undvika detta, det vill säga företagen skall ha en viss förmåga att på egen hand klara av administrativa och ekonomiska uppgifter.

Den amerikanska finansinspektionen SEC hade också liknande syn på revisorers konsultationer och dess verkan på deras oberoendekrav. Efter Enron och Worldcom skandalerna har kongressen i USA gått SEC´s linje och godkänt en lag som förbjud bl.a. revisionsbolagens möjlighet att tillhandahålla rådgivning till revisionsklienter och därmed vill lagstiftarna stärka allmänhetens förtroende till revisorers självständighet.

I Sverige har lagstiftarna däremot nöjt sig med att revisorn med hjälp av analysmodellen tar ställning till om vissa uppdrag påverkar dennas oberoendeställning. Många är kritiska till denna modell och menar att lagstiftarna borde följa samma väg som USA och förbjuda revisorers möjlighet att tillhandahålla rådgivning till revisionsklienter. En som har uttalat sig mycket kritiskt till analysmodellen och ville förbjuda att revisorer överhuvudtaget tillhandahåller rådgivning till revisionsklienter är Lefrell.

En del experter som exempelvis Ahlenius, generaldirektör för Riksrevisionsverket, anser att eftersom det är Revisionsnämnden som övervakar revisorers insats borde denna nämnd inte finansieras av revisorerna själva. Detta har också beaktats i USA där de ansåg att revisororganisationen AICPA inte kan vara objektiv då de granskar sina egna medlemmar och konsekvensen blev att lagstiftarna bildade ett nytt tillsynsorgan som skall bland annat övervaka revisorerna.

För att få klarhet i hur revisorerna ser på rådgivningen och dess problematik vill vi i nästa avsnitt med vår empiri, ta reda på vad revisorerna anser om detta. Vi vill särskilt veta om fristående rådgivningen till revisionsklienter påverkar revisorernas oberoendeställning och lämnandet av ett objektivt uttalande vid granskning av företag.

Rollkonflikt: Revisorn som en rådgivare och granskare till revisionsklienten.

Enligt Teorin rminerar reviso dubbla roller dennes självständighet att göra

en oberoende granskning!

Detta kan vilseleda olika aktörer som

använder sig av revisorns uttalanden för sina ekonomiska beslut. unde rns Vad gör revisorerna i Sverige för att kunna inta dubbla roller och

ändå bevara oberoendet? Går det att förena

rådgivning och granskning till ett och

samma företag?