I följande kapitel analyseras det resultat som framkommit i de genomförda kvalitativa intervjuerna för att besvara undersökningens frågeställningar: Vad upplever killar låg bakom valet av vård- och omsorgsprogrammet?, Hur upplever de valet idag? samt Hur upplever de att de blivit bemötta i sina val utifrån könsföreställningar och könsnormer?
Analysen tar stöd i Bourdieus (1977) begrepp habitus samt Hodkinsons och Sparkes (1997) teori Careership med begreppen pragmatiskt rationella karriärbeslut och handlingshorisont. Med hjälp av begreppen kommer informanternas påverkansfaktorer vid karriärval samt möjliga karriärvägar att analyseras. Med hjälp av Connells (1999) maskulinitetsteori kommer informanternas förhållande till hegemonisk maskulinitet analyseras. Teorin om begränsningar och kompromisser (Gottfredson 1981) används för att analysera informanternas acceptabla yrkesalternativ utifrån kön.
6.1 Påverkansfaktorer och upplevelser av gymnasievalet
I följande avsnitt kommer vi att analysera påverkansfaktorer vid informanternas val av VO och deras upplevelser av att gå på programmet. Detta med hjälp av begreppen habitus (Bourdieu 1977;1991), pragmatiskt rationella karriärbeslut och handlingshorisont (Hodkinson och Sparkes 1997). Resultatet kommer även analyseras utifrån Gottfredsons (1981) teori om begränsningar och kompromisser. Vi kommer i detta avsnitt att besvara två av våra tre frågeställningar: Vad upplever killar låg bakom valet av vård- och omsorgsprogrammet? och Hur upplever de valet idag?
Resultatet visar att informanterna upplever att det är olika faktorer som påverkade gymnasievalet, men den främsta var deras vilja att hjälpa människor. Den viljan
35
härstammar från deras uppväxt. Då samtliga informanters bakgrund ständigt är närvarande och utgör ramverk för hur de väljer att agera kan vi tolka att en bakomliggande faktor till deras gymnasieval är deras habitus (Bourdieu 1977, 72). Exempelvis hade Aaron mycket kontakt med vården när han var yngre och Fred stöttade sin vårdnadshavare vid dennes besvär. Även Colin och Derek hade tidigare erfarenheter i livet som gjorde att de önskade hjälpa andra. Colin berättar att tanken om att gå VO först uppkom efter att han själv fick rätt hjälp. Det kan tolkas som att hans handlingshorisont (Hodkinson och Sparkes 1997, 34-35) och zon av acceptabla alternativ förändrades (Gottfredson 1981, 548) efter detta.
Därmed var inte habitus den största påverkansfaktorn i Colins gymnasieval. Inte heller för Brad var habitus den största påverkansfaktorn eftersom det var praoplatsen i högstadiet som bidrog till en ökad insikt och ett intresse för yrkesområdet. Även detta kan vi tolka som att hans handlingshorisont och zon av acceptabla alternativ utökades (Hodkinson och Sparkes 1997, 34-35;Gottfredson 1981, 548).
Majoriteten av killarna har vid gymnasievalet haft personer, både kvinnor och män, i sin närhet som arbetar inom vård och omsorg. I Gavins omgivning fanns flera män som arbetade inom yrkesområdet vilket kan tolkas som att han såg yrket som ett möjligt alternativ (Hodkinson och Sparkes 1997, 34-35;Gottfredson 1981, 548).
Emmetts vårdnadshavare som själv arbetade inom vård och omsorg rekommenderade honom att välja VO. Detta resultat kan ses som ett pragmatiskt rationellt karriärbeslut, då Hodkinson och Sparkes (1997, 33-34) menar att uppmaningar från omgivningen som har erfarenhet av yrket kan vara avgörande för om en individ väljer yrket eller inte. Det förklaras även att känslor inte går att bortse från (Hodkinson och Sparkes 1997, 33-34) vilket visar sig då Emmett valde programmet på grund av att han tyckte att det var roligt att arbeta med människor. Detta trots att hans vänner ifrågasatte hans val. Resultatet kan även relateras till det fjärde steget i Gottfredsons (1981, 549) teori då Emmett valde något som han hade ett personligt intresse för.
Colin hade ett tydligt mål med sin utbildning och valde att gå en, enligt honom, mer effektiv väg för att nå målet när han valde VO istället för Fordon- och transportprogrammet. Till viss del motsäger han Gottfredsons (1981, 575) förklaring av kompromisser då han valde mellan ett kvinnodominerat och ett mansdominerat program,
36
men slutligen valde det kvinnodominerade. Enligt Gottfredson (1981, 575) skulle han istället ha valt tvärtom då hon menar att prestige och kön är mer eftersträvansvärt än yrkesområdet som skulle kompromissas bort. Detta kan även jämföras med både Brads och Emmetts val när de valde VO istället för Bygg- och anläggningsprogrammet.
Resultatet visar att informanterna är nöjda med sina val idag. En av anledningarna är att de har goda förutsättningar för arbete och vidare studier. Detta kan liknas vid det Hodkinson och Sparkes (1997, 34-35) menar med att arbetsmarknaden påverkar individens uppfattningar om framtida möjligheter och då även handlingshorisonten.
Emmett upplever idag att han är stolt över sitt val. Däremot kände han en viss osäkerhet om det var rätt val i början av utbildningen på grund av upplevelser på APL-platsen. Det som gjorde att han beslutade sig för att fortsätta programmet var att han hade en dialog med personalen på APL-platsen. Enligt Hodkinson och Sparkes (1997, 33-34) kan en individs personliga upplevelser och interaktion med andra påverka om en väljer ett yrke eller inte, vilket kan ses i Emmetts fall.
6.2 Bemötande utifrån könsföreställningar och könsnormer
I detta avsnitt analyseras informanternas upplevelser av bemötande utifrån könsföreställningar och könsnormer. Det kommer att analyseras med hjälp av Gottfredsons teori (1981) och Connells maskulinitetsteori (1999) för att besvara den tredje frågeställningen: Hur upplever de att de blivit bemötta i sina val utifrån könsföreställningar och könsnormer?
I resultatet framkommer det att historiska könsroller fortfarande existerar vilket påverkar tjejers och killars gymnasieval. Connell (1999, 39) förklarar att könsroller bidrar till att det finns olika förväntningar på kvinnor och män, vilket kan kopplas till det Colin beskriver att vård- och omsorgsyrken uppfattas som "tjej-jobb". Tack vare att det funnits personer i informanternas omgivning som arbetar inom vård och omsorg har inte förväntningar eller den hegemoniska maskuliniteten (Connell 1999, 101) upplevts som ett hinder för
37
majoriteten av informanterna, då det i deras syn varit ett acceptabelt alternativ (Gottfredson 1981, 575). Däremot har Aaron upplevt att personer haft andra förväntningar på honom som kille, eftersom de haft föreställningen att han inte varit känslig nog för att arbeta inom vården. Emmett och Fred har liknande upplevelser av att bli ifrågasatta för att de valt ett yrke som inte stämmer överens med den manliga könsrollen. Det kan tolkas som att de trotsat den hegemoniska maskuliniteten (Connell 1999, 101). Det går även att tyda resultatet som att personerna som varit ifrågasättande inte har haft yrkesområdet i deras zoner av acceptabla alternativ (Gottfredson 1981, 575).
Aaron och Derek berättar att de blivit nekade till att hjälpa patienter på grund av att dessa inte vill ha hjälp av män. Vid sådana tillfällen har de accepterat detta och klivit åt sidan. Det tolkar vi som att de är delaktiga till att upprätthålla hegemonin i yrkesområdet (Connell 1999, 101).
Colin och Derek upplever att det är positivt att killar vågar välja VO och att normen därmed går att bryta, vilket Connell (1999, 40, 101) kan förklara genom att normer och den hegemoniska maskuliniteten är föränderlig i olika sociala sammanhang. Att normer är på väg att förändras ser både Emmett, Fred och Gavin då de förklarar att media samt fler tekniska inslag inom vård och omsorg kan locka fler killar till yrket. Utifrån detta går det att tolka att zonen av acceptabla alternativ för andra killar kan komma att förändras (Gottfredson 1981, 548).
Som tidigare nämnts har Emmetts upplevelser av bemötande ibland varit negativa, utöver det har han känt sig ensam på arbetsplatser då det är få killar representerade.
Anledningen till att det är få killar kan bero på att de har gjort andra kompromisser i sina yrkesval än vad Emmett har gjort. Enligt Gottfredson (1981, 575) är det vanligast att välja bort ett yrkesområde för kön och prestige vilket kan förklara varför det är få killar inom vård och omsorg. I resultatet framgår det däremot att informanterna valt bort kön och prestige för ett yrkesområde, i detta fall vård och omsorg. Med andra ord motsäger de Gottfredsons (1981) förklaring av kompromisser.
38
6.3 Sammanfattning
Sammanfattningsvis har habitus varit betydande för informanternas gymnasieval. Däremot kan vi se att handlingshorisonten och zonen av acceptabla alternativ har förändrats under uppväxten vilket i vissa fall varit en större påverkansfaktor. Även känslor och personligt intresse som ingår i det pragmatiskt rationella karriärbeslutet har påverkat. Vi tolkar resultatet som att informanterna har gjort kompromisser med kön och prestige för yrkesområdet vård och omsorg. Gymnasievalet har enligt informanterna inte påverkats av könsnormer vilket tyder på att de inte heller påverkats av den hegemoniska maskuliniteten.
Istället har de gjort sig delaktiga i hegemonin vid tillfällen där de som killar inte varit önskvärda. Bemötandet av omgivningen har till största del varit positivt, men de har även blivit ifrågasatta vilket kan tyda på att de trotsat hegemonin. Resultatet visar att könsnormer är på väg att ändras vilket visar att hegemonin är föränderlig.
39