I detta kapitel kommer vi diskutera våra resultat utifrån tidigare forskning, metodval samt val av teori och teoretiska begrepp. Vi kommer även att dela med oss av tankar på fortsatt forskning. Syftet med undersökningen är att få killars syn på det normbrytande gymnasieval de gjort. Detta för att studie- och yrkesvägledare ska kunna vidga perspektivet och få en djupare förståelse för påverkansfaktorer vid normbrytande val. Frågeställningarna i undersökningen är: Vad upplever killar låg bakom valet av vård- och omsorgsprogrammet?, Hur upplever de valet idag? samt Hur upplever de att de blivit bemötta i sina val utifrån könsföreställningar och könsnormer?
7.1 Resultatdiskussion
Vi valde undersökningsområdet då vi upplever att det finns mycket forskning om kvinnor i mansdominerade yrken men desto mindre om män i kvinnodominerade yrken. Vi funderade över om normer var en påverkansfaktor i huruvida en individ väljer bort ett program eller inte. Därför ville vi få unga killars perspektiv på detta som enligt statistiken har gjort ett normbrytande gymnasieval.
Trots att könssegregerade gymnasieprogram är ett ämne som länge har diskuterats visar statistiken att det fortfarande råder stora könsskillnader på bland annat VO (Sandell 2007;
Skolverket 2020). Eleverna i Sandells (2007, 177) avhandling upplever inte att deras kön har haft någon påverkan i gymnasievalet vilket stämmer överens med vårt resultat eftersom informanterna inte upplever att maskulinitetsnormer påverkat dem. Något vi diskuterat är
40
om det beror på att killarna just nu befinner sig i normen och därför har svårt att identifiera existerande normer. Vi funderar även på om antalet killar i klassen har påverkat deras syn på normer eftersom tre av de sju informanterna går i klasser där killar utgör en majoritet.
Detta relaterar vi till det Zimmerman (2018, 203) förklarar att en individ kan bli accepterad i en grupp genom att söka sig till andra sociala konstellationer. Utifrån det tänker vi att killarna har skapat en dominerande norm i deras kontexter som säger att killar ska visa känslor i form av omtanke.
Sandell (2007, 177) beskriver att killar har begränsade val om de vill upprätthålla maskulinitetsnormen och att valbara gymnasieprogram bland annat är Bygg och anläggning och Fordon och transport. Två av informanterna hade dessa som alternativ men valde slutligen VO. Utifrån det Zimmerman (2018, 203) beskriver tolkar vi det som att de skulle valt program som hade gjort att de blivit socialt accepterade utifrån den rådande normen, men utifrån Skolverkets statistik (2020) gjorde de inte det då de valde ett kvinnodominerat program.
Den största anledningen till att informanterna valde VO var för att de ville hjälpa andra.
Detta är den starkaste koden för att välja ett vård- och omsorgsyrke i den icke-hegemoniska maskuliniteten enligt Cottinghams (2013, 145) studie. En intressant tanke som uppkom i intervjuerna var att några av informanterna ser att fler killar kommer att välja programmet och att detta bland annat kunde bero på fler tekniska inslag. Tekniska färdigheter beskriver Cottingham (2013, 144) som en av de starka koderna i den hegemoniska maskuliniteten för att locka män till vård- och omsorgsyrken. Det vi ställer oss frågande till gällande att göra det attraktivt för män att arbeta inom yrkesområdet är om det verkligen ska handla om
I resultatet framkommer att anledningar till att fler tjejer väljer VO är för att killar har andra föreställningar om programmet och yrkesområdet samt att tjejer är mer omhändertagande. Vi liknar detta vid det Hedenus et al. (2015, 37) och Bagilhole och Cross
41
(2006, 36) beskriver att yrken och kompetenser är könsmärkta. Då vi önskar att samtliga individer ska kunna göra ett studie- och yrkesval utifrån det de själva vill, utan att könsföreställningar eller könsbestämda färdigheter ska påverka, ser vi ett behov av att tidigt arbeta normkritiskt för att inte stereotypa föreställningar ska reproduceras. Flera av våra informanter berättade att de inte hade tillräcklig kännedom om vad VO faktiskt innebar innan de började på programmet, men att de sedan blev positivt överraskade. Därmed finns även behovet av att än mer informera om innehållet både i programmet och yrkesområdet.
En annan betydande del vi ser utifrån resultatet är att det varit viktigt med förebilder.
Detta kan vi jämföra med det Hedenus et al. (2015, 83) menar att personer i ens nätverk som arbetar inom yrkesområdet kan vara en påverkansfaktor till en individs val av yrke.
Men för att det ska finnas förebilder behöver även förebilderna se yrkesområdet som möjligt.
Resultatet visar att informanterna är nöjda med valet av gymnasieprogram och att de flesta har olika mål de vill uppfylla i framtiden vilket tyder på ett engagemang för yrkesområdet. Vi menar att detta bekräftar Chusmirs (1990, 14) resultat om att det finns fler positiva följder för män som gör ett normbrytande val än negativa.
Något som förvånar oss är att ingen av informanterna nämner deras studie- och yrkesvägledare i valprocessen till gymnasiet. Detta då studie- och yrkesvägledares yrkesområde innefattar att vidga perspektiv vilket gör att de kan och bör vara en bidragande faktor till att individer vågar se nya möjligheter. Trots att informanterna inte nämner studie- och yrkesvägledning har de ändå gjort ett normbrytande val. Eftersom de pratat med lärare, haft stöd från omgivningen och upplevt yrket under prao kan vi tolka det som att den generella vägledningen har haft en större betydelse än det individuella samtalet. Utifrån detta blir det mer synligt hur viktig den generella vägledningen och vägledning som hela skolans ansvar är. Dessa lärdomar kommer vi bära med oss ut i arbetslivet.
7.2 Metoddiskussion
42
Valet av den kvalitativa metoden gjordes då vi ville få en helhetssyn över informanternas upplevelser (Larsen 2018, 34). Trots många fördelar finns det även nackdelar. En av dem är att resultatet inte går att generalisera (Larsen 2018, 37) då undersökningen endast omfattar sju intervjuer. Men då våra frågeställningar riktade sig till informanternas upplevelser ansåg vi att möjligheten till fördjupade svar och följdfrågor var viktigare för undersökningen.
När vi valde att utöka urvalet till att även inkludera en kille som redan tagit studenten var vi medvetna om att svaren skulle kunna bli annorlunda då han skulle kunna se tillbaka på gymnasietiden med ett annat perspektiv. Trots detta beslutade vi oss för att inkludera honom i undersökningen och ställde samma frågor som till de övriga informanterna. Vi har funderat över hur resultatet skulle blivit ifall samtliga informanter hade tagit studenten och arbetat en tid alternativt om de gått i en och samma årskurs. Vi tror att resultatet hade blivit liknande, men att de informanter som har arbetserfarenhet kan berätta mer om hur de blivit bemötta på arbetsplatsen utifrån könsföreställningar och könsnormer.
En annan faktor vi funderade över var om vi skulle ta hänsyn till ålder i urvalet. Detta eftersom en individ kan börja gymnasiet till och med vårterminen det år hen fyller 20 (Skolverket 2021). Vårt beslut blev att det inte var relevant då vi fortfarande undersöker killars upplevelser av VO. Detta menar Larsen (2018, 129) har betydelse för validiteten då resultaten är aktuella för undersökningsområdet.
Under intervjuerna lade vi märke till att normer ofta förknippades med jämställdhet. För att få utförligare svar och stärka reliabiliteten i undersökningen hade vi behövt förtydliga ytterligare vad som menas med normer och maskulinitetsnormer i synnerhet. Under transkribering och kodning av det empiriska materialet strävade vi efter en tydlig struktur och noggrannhet för att stärka reliabiliteten (Larsen 2018, 131-132).
Efter att ha genomfört tre intervjuer över Google Meet har vi reflekterat över att informanterna kunde bli något ofokuserade då vi kunde höra att det pågick saker omkring dem. Vi ställer oss frågande till om det digitala mötet påverkade intervjuerna på ett annat sätt till skillnad från intervjuerna som genomfördes vid fysiska möten. En intervju som genomförs på plats kan ge ett mer seriöst intryck där både intervjuaren och informanten ger full uppmärksamhet åt varandra. Detta till skillnad från en digital intervju där vi som intervjuare inte vet vad som pågår hos informanterna. Vi tror att det hade varit en skillnad
43
om informanterna hade haft kamerorna på. Däremot vet vi att en intervju som genomförs vid ett fysiskt möte också kan ha nackdelar, bland annat kontrolleffekten (Larsen 2018, 37).
7.3 Teoridiskussion
De teorier och teoretiska begrepp vi valde att använda anser vi synliggjorde och gav en helhetsbild av påverkansfaktorer som kan vara avgörande vid ett gymnasieval. Med hjälp av begreppet habitus (Bourdieu 1977) kunde vi analysera bakomliggande faktorer till informanternas gymnasieval. Begreppet handlingshorisont (Hodkinson och Sparkes 1997) visade vad de såg som möjliga yrkesval och kunde kompletteras med teorin om begränsningar och kompromisser (Gottfredson 1980) som inkluderade könsaspekten.
Pragmatiskt rationella karriärbeslut (Hodkinson och Sparkes 1997) analyserade informanternas upplevelser och resonemang över val av yrke och utbildning. Valet av Careership och habitus gjordes tidigt i processen, dock upplevde vi att vi saknade aspekten av könsnormer. Därmed valde vi att inkludera maskulinitetsteorin och tack vare en kamratrespons fick vi förslag om att använda Gottfredsons teori som efter noggrannare läsning upplevdes lämplig. Förhållandet till den hegemoniska maskuliniteten kunde analyseras med hjälp av maskulinitetsteorin (Connell 1999).
De svårigheter vi har upplevt var att analysera resultatet utifrån maskulinitetsteorin. Det tror vi dels kan bero på att det är en ny teori för oss, dels att det inte är en karriärteori som vi är vana vid. Detta gjorde att vi fick utmana oss själva. Genom att vrida och vända resultatet med varandra och med vår handledare kunde vi komma fram till hur vi skulle använda teorin på det sätt vi tyckte var det bästa.
44
7.4 Förslag på fortsatt forskning
Under arbetet med denna undersökning har vi funderat över hur maskulinitetsnormer påverkat gymnasieval som inte är normbrytande, exempelvis killar som valt Bygg- och anläggningsprogrammet. Det hade varit intressant att veta hur deras valprocesser sett ut samt hur de förhållit sig till maskulinitetsnormer. Datainsamlingen hade kunnat genomföras med hjälp av kvalitativa intervjuer och killar som går Bygg- och anläggningsprogrammet hade kunnat vara urvalsgruppen.
En annan reflektion som uppkommit handlar om den generella vägledningen i skolan eftersom det har haft betydelse för våra informanter. Frågor som skulle kunna ställas är:
Hur arbetar lärare/rektor/övrig personal med den generella vägledningen i skolan? samt Hur medvetna är de att de arbetar med den (ifall de gör det)? Genom kvalitativa intervjuer med lärare/rektor/övrig personal på grundskolor hade empirin kunnat samlas in.
45