I detta avsnitt diskuteras likheter och skillnader mellan nationerna med avseende på ovanstå-ende resultat. Varje område diskuteras separat och i relation till nationerna. Därefter diskuteras i vilken utsträckning de olika länderna genom sina utbildningsväsenden kan bidra till att bevara kultur utifrån begreppen enkulturation och socialisation. Slutligen görs en sammanfattning av studiens resultat.
5.1 Likheter och skillnader mellan nationerna
5.1.1 Språk – möjlighet till undervisning i och på samiska
I alla tre länder finns det möjlighet för undervisning i samiska. Sverige har bredast stöd för modersmålsundervisning i samiska i den bemärkelse att alla samer har rätt till modersmålsun-dervisning oavsett antal i unmodersmålsun-dervisningsgrupp (Skolverket 2020a). I Finland är det kommunens beslut om de kan erbjuda samisk undervisning eller inte (Undervisnings- och kulturministeriet u.å). Om kommunen inte har tillräckligt med resurser för att erbjuda samisk undervisning kan de ansöka om statsunderstöd vilket i sin tur kräver att undervisningsgruppen består av minst 4 elever i början av kursen/terminen (Förordning 2007:392, 3§). På liknande sätt ställer också Norge krav på att minst 10 elever ska önska att få undervisning i och på samiska för att få det (Opplæringslova 1998:61, 6. Kap 2§). Samtidigt är Norge ensam om att garantera undervisning på samiska i övriga ämnen, givet att undervisningsgruppen består av 10 elever. Visserligen finns det vissa skolor i Sverige som erbjuder integrerad samisk undervisning, men dessa har begränsad åtkomst eftersom det bara är vissa kommuner som erbjuder sådan undervisning (SFS 2010:800 10 kap. 7a§).
5.1.2 Samisk slöjd
I den svenska grundskolan finns stöd för undervisning i samisk slöjd inom ramen för moders-målsundervisningen (Skolverket 2019, 235-250). Till skillnad från detta finns inget specifikt, uttryckligt stöd för samisk slöjdundervisning i det norska eller finska skolväsendet.
5.1.3 Rennäring
I den svenska grundskolan finns stöd för undervisning i rennäring inom ramen för modersmåls-undervisningen (Skolverket 2019, 235-250). Till skillnad från detta finns inget uttryckligt stöd för rennäring i det norska och finska skolväsendet.
31 5.2 Möjlighet att bevara samisk kultur
5.2.1 Norge
Å ena sidan kan Norges utbildningsväsende tolkas verka för att bevara samisk kultur, och där-med enkulturation, genom deras språkliga rättigheter. Å andra sidan kan det snarare tolkas som att det verkar för socialisation eftersom varken samisk slöjd eller rennäring uttryckligen står i grundskolans kurs- eller läroplaner. Därmed har Norge både goda såväl som dåliga möjligheter att bevara kultur, beroende på vilken aspekt som studeras. Samtidigt bör det också poängteras att resultaten blir tvetydiga i det att alla samer har rätt till undervisning i och på samiska endast om ett visst antal elever inom samma kommun önskar det (Lov 1998:61, 6. Kap 2). Det finns med andra ord en tröskel där om 10 elever önskar få samisk undervisning också har rätt till det och därmed verkar för enkulturation. Om det är färre än 10 elever så har de inte rätt till samisk undervisning och i detta sammanhang verkar skolan snarare för socialisation.
5.2.2 Sverige
Eftersom möjligheten till samisk språkundervisning för samer är god bör svensk skola kunna bidra till att bevara samernas kultur och därmed gynna deras enkulturation. Alla samer har rätt till modersmålsundervisning. Däremot ger läroplaner och andra regelverk inget stöd för att alla samer som bor utanför samiska distrikt har rätt till undervisning på samiska i övriga ämnen (Skolverket 2020a). För att få undervisning på samiska i övriga ämnen utanför de samiska di-strikten krävs det att skolan bedriver integrerad samisk undervisning. Emellertid kan även den integrerade samiska undervisningen se olika ut i olika skolor eftersom det fastställs i skollagen att undervisningen då ska innehålla ”samiska inslag” och samisk undervisning utöver moders-målsundervisningen, men i vilken utsträckning detta skall göras tydliggörs inte i skollagen (SFS 2010:800, 10 kap. 7a§).
Genom modersmålsundervisningen behandlas också samisk slöjd och rennäring i flera årskur-ser (Skolverket 2019, 236-241). Därför kan det tolkas som att Sveriges utbildningsväsende stödjer samisk kultur även i dessa aspekter. Å ena sidan, det faktum att samisk slöjd och rennä-ring ingår i modersmålsundervisningen tyder på att dessa aspekter inte får lika mycket utrymme som själva språket. Å andra sidan, kan det också vara ett exempel som visar på hur tätt sam-mankopplat samernas språk och kultur faktiskt är (O’Dowd 2015:190).
32 5.2.3 Finland
De samiska språkrättigheterna i finsk grundskola är bristfälliga. Lagen om grundläggande ut-bildning (1998:628, 4 kap. 11-12§) fastställer att samiska kan läras ut genom modersmålsun-dervisning. Detta innebär att det finns stöd för samisk kultur i grundskolan vilket gynnar sa-mernas enkulturation. Samtidigt har huvudmannen ingen skyldighet att bedriva samisk under-visning vilket tyder på ett dåligt stöd för samisk kultur och därigenom ett bredare stöd för so-cialisation än enkulturation (Undervisnings- och kulturministeriet u.å).
Det finska utbildningsväsendet ger inget stöd för undervisning i varken samisk slöjd eller ren-näring utanför de samiska distrikten (Utbildningsstyrelsen u.å. c). Slutligen, i bakgrund av dessa avseenden kan det tolkas som att finska skolan snarare verkar för socialisering av samer än enkulturalisering.
5.3 Sammanfattning
Sammanfattningsvis stödjer alla länder samiska språkrättigheter i skolan, om än i olika utsträck-ning. Norge har ett brett stöd för språkliga rättigheter men samtidigt en tröskel på 10 personer som måste önska undervisning i och på samiska. På liknande sätt har också Finland en tröskel på 4 personer, vilket utesluter elever i de kommuner där antal elever inte uppnår kraven för samisk undervisning. Det bör nämnas att kravet på fyra elever i Finland enbart gäller om kom-munen vill ha statsunderstöd för undervisningen i samiska. Slutligen, Sverige garanterar alla samer rätt till modersmålsundervisning utan något krav om antal elever.
Sett över alla aspekter har Sverige bredast stöd för samiska kulturrättigheter i skolan. På lik-nande sätt kan det även tolkas som att Sverige i större utsträckning verkar för enkulturation jämförande de andra länderna. Detta beror på att Sverige, utöver de språkliga rättigheterna, också ger stöd för undervisning i samisk slöjd och rennäring i skolan (Skolverket 2019, 235-250). Undervisning i samisk slöjd och rennäring ingår i modersmålsundervisningen och bör således vara lika lättillgänglig som den språkliga undervisningen. Till skillnad från detta är det brist på något sådant uttryckligt stöd för undervisning i samisk slöjd och rennäring i det norska såväl som det finska utbildningsväsendet. Samtidigt bör det poängteras att graden av enkul-turation varierar med olika aspekter i alla länder.
33