analys: Sammanfattning

Resultatet från bildanalysen visade på ett flertal aspekter som, när de analyserades ur ett

kapitalteoretiskt perspektiv, vittnade om att erotiskt kapital var en möjlig förklaring för vad som styr självpresentationen genom bilderna på Instagram. Men det visade även på att ett könsbundet, feminint kapital förekom frekvent. Dels genom de element i bilderna som var framträdande, sensuella och med starka konnotationer till femininitet, dels genom hur de publicerade bilderna var fotograferade, vilket i regel var ur betraktarens perspektiv och ur ett ovanifrånperspektiv. Jag tolkar resultatet utifrån utgångspunkten att självpresentationen formas av impression motivs (motiv) och impression construction (metod), (Leary & Kowalski, 1990) då att detta står i paritet till den masskommunikation som sker i sociala medier vilket kan påverka självpresentationen till att bli självobjektifierande. Motivet kan i detta fall vara att klättra socialt och skapa ett framgångsrikt, personligt varumärke med många följare, eftersom detta kan generera såväl ett högre socialt och finansiellt kapital. Metoden kan då vara att väcka uppseende på samma sätt som andra influencers gjort och som kvinnor (enligt Hakim, 2011) gjort i alla tider, genom att presentera den egna kroppen och det egna utseendet som ett koncept.

Influencers: Sälj en grej med en tjej eller en tjej som en grej? Johanna Carleson

44

Min uppfattning av den genomförda analysen är att den medierade representationen kvinnor själva skapar i bild inte skiljer sig från när en extern part är avsändare. Vad som dock är

utmärkande är att den självobjektifierande representationen kan existera inom ramen för vad som är kvinnlig framgång på ett sätt som inte funnits innan sociala medier och den neoliberala,

feministiska diskursen. Det tyder på att representationen av kvinnor, genom fenomenet med influencers som kan nå framgång socialt och finansiellt, präglas av en neoliberal tanke om att kvinnor som skapar sin egen framgång är feministiska förebilder. Inom samma ideologi har marknadskrafter anammat feminism som verktyg för försäljning, vilket gör att sättet influencers tjänar pengar på legitimisternas (Gill, 2016; Stambaugh, 2015). Jag har efter den genomförda studien nått slutsatsen att influencers besitter förmågan att utmana normen för kvinnlig representation, genom sina maktpositioner som förebilder. Trots det, på grund av den

marknadsstyrda logik som präglar den neoliberala, feministiska diskursen, anpassar de sig till en hegemoniserad femininitet, då de ur ett individualistiskt perspektiv, tjänar på det socialt och ekonomiskt.

Influencers: Sälj en grej med en tjej eller en tjej som en grej? Johanna Carleson

45

7. Slutdiskussion

Denna uppsats skrevs i syfte att redogöra för något som skavde i mig, som jag inte kunde sätta fingret på exakt men som hela tiden i min vardag gjorde sig påmind. Av någon anledning tycktes allt fler i min omgivning bli feminister. Allt fler basunerade ut sina åsikter om jämställdhet och rätten att få vara feminist på olika sätt i mina sociala medier och ändå verkade omvärlden bli allt mindre feministisk. Jag såg fler och fler blottade rumpor i instagram-flödet, fler smink-tutorials på Youtube och alla dessa applåderades på påhejades av kvinnor. Kanske för att det behövs i en feministisk kamp att kvinnor stöttar kvinnor, kanske var det på grund av något annat.

7.1 REFLEKTION OM RESULTAT

Syftet med denna uppsats har varit att skapa en djupare förståelse för vilken betydelse Influencers självpresentation genom bilder har för representation av kvinnor i medier. Studien genomfördes genom en semiotisk bildanalys, i vilken ett urval av utvalda influencers bilder analyserades på denotativ och konnotativ nivå. Bildanalysens resultat analyserades sedan ytterligare utifrån de utvalda teoretiska perspektiven kapital, representation och självpresentation, och med

utgångspunkten att det råder en neoliberal feministisk diskurs.

Resultatet från studiens visar att influencers, genom instagram, på individuell nivå kan skapa sig såväl social som finansiell framgång, vilket å ena sidan är ett sätt att, som kvinna, få makt och vinna mark inom områden som annars domineras av män. På så sätt kan kvinnliga influencers betraktas som feministiska förebilder, i och med att dessa bedriver en form av entreprenöriell verksamhet vilket inspirerar unga kvinnor att göra det samma.

Samtidigt finns aspekter, kopplade till mediet, som gör argumentet att det skulle vara feministiskt att vara influencer, kraftlöst. Att influencers finansiella framgång styrs av företagens intressen, och att det är lönsamt att då följa vissa femininitetsnormer gör att den feministiska aspekten ständigt kontrolleras av kapitalismens intressen.

Instagram kan av den anledningen skapa en känsla av makt och feministisk utveckling på

individuell nivå, men detta bidrar inte till någon feministisk förändring på ett globalt plan. Av den anledningen kan instagram lika väl betraktas som ett medel som håller tillbaka en feministisk utveckling.

Influencers: Sälj en grej med en tjej eller en tjej som en grej? Johanna Carleson

46

7.2 KRITIK

Frågan om vilket roll influencers spelar i samtiden är komplex och vävs samman med ett brett spektrum av utomstående faktorer. Denna uppsats har bidragit till diskussionen kring

representation och influencers inflytande i sociala mediers, samtidigt som mer grundlig forskning behöver utföras för att det presenterade resonemang ska kunna bevisas ytterligare.

Genom teorierna om kapital, erotiskt och könsbundet, kunde ett feministiskt perspektiv antas vilket också var mer anpassat till studiens kontext än vad en typisk Bourdieuskt perspektiv hade varit. Samtidigt finns flera relevanta kopplingar mellan Bourdieus teori om kulturellt kapital och hur ett microkändis-samhälle får fäste, vilket i en framtida studie hade kunnat få mer utrymme. Jag anser även att den tidigare forskningen inom neoliberal feminism har bidragit till analysens resonemang, och det möjliggjorde för en inramning på makronivå som var nödvändig för denna studien.

I denna studie användes bildanalys i syfte att undersöka och exemplifiera på vilket sätt influencer framställer sig själva, och hur detta kan vittna om influencers roll för kvinnlig representation i sociala medier. Studiens frågeställningar kunde besvaras utifrån de tillämpade teoretiska

resonemangen och med hjälp av tidigare forskning inom ämnet som styrkte argumenten. Dock, anser jag, att studiens empiri hade kunnat bli mer tillförlitlig om den kvalitativa metoden

kombinerats med ytterligare en metod, en s.k. triangulering, samt genomförts på ett större material. Detta, anser jag, hade kunnat ge studien en högre validitet, även om metoden i huvudsak bygger på tolkning. Resultatet av denna studie blev av den anledningen mer av en välgrundad och teoretiskt bunden diskussion, med resultat som i framtida forskning kan vara till nytta. Förslagsvis hade det genom intervjuer med både influencers och dess följare (exempelvis som Landin (2017) gjort), blivit möjligt att öka förståelsen för valet av självpresentation i bilder, men också för varför följare dras till en viss typ av innehåll. Även en mer kvantitativ metod hade kunnat bidra, eftersom ett bredare spektrum av influencer hade kunnat undersökas och därmed ett mer generellt, mätbart resultat.

7.3 FRAMTIDA FORSKNING

Utifrån resultaten som presenterats i denna studie ser jag ett antal områden som i framtida forskning hade varit intressant att undersöka närmre.

Influencers: Sälj en grej med en tjej eller en tjej som en grej? Johanna Carleson

47

Till att börja med hade det, inom fortsatt forskning, varit relevant och intressant att se till subjektiva upplevelsens betydelse. Min studie är i hög grad kritisk och kretsar kring exploatering av kvinnokroppen även fast en viktig aspekt som inte undersöktes är hur denna typ av feminism är utvecklande för individer. Detta förslagsvis genom kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, eftersom dessa är den största målgruppen att använda instagram.

I denna studie har vissa delar pekat mot att representationen bygger på ett uppvärderande av femininitet, vilket i sig inte behöver vara något skadligt på individnivå. Tvärt om kan det möjligen tillgängliggöra den feministiska spelplanen för de personer som vill kunna identifiera sig med feministiska förebilder utan att be om ursäkt för sina egna, feminina intressen.

Även om den här uppsatsen inte kritiserar kvinnor som förespråkar smink som ett medel mot patriarkala strukturer, är det ändå viktigt att poängtera att dessa personer inte är mindre värda som feminister. Problematiken däremot, som jag i den här studien vill poängtera, ligger i att marknadens intresse har ett så pass stort inflytande över rådande feministisk utveckling. Det leder till att feminism som begrepp förlorar kraft eftersom det överanvänds i felaktiga sammanhang. Marknadens inflytande upprätthåller även behovet av att konsumera skönhetsprodukter, vilket i sin tur upprätthåller behovet av att känna sig vacker. Med det sagt kan individen, ur ett

mikroperspektiv, med störst sannolikhet uppleva någon form av feministisk frigörelse, men ur ett makroperspektiv sker ingen progressiv förändring.

I framtida forskning hade jag gärna även sett studier kring nutida kulturella krockar som uppstår mellan marknadsintressanta influencers (som de som undersökts i denna studie) och de mer politiska influencers på instagram som engagerar sig emot skönhetsideal och normer genom s.k. kroppsaktivistiska konton. Dessa har givit upphov till en ny debatt som fått allt större fäste, efter att kritik riktats mot de som förespråkar diversifierade kroppsrepresentationer i medier genom att porträttera sig själva i sensuella manér (se t.ex. Magnusson, 2018).

Influencers: Sälj en grej med en tjej eller en tjej som en grej? Johanna Carleson

48

8. Referenser

TRYCKTA KÄLLOR

Bignell, Jonathan (2002) Media semiotics: an introduction. Second edition. Manchester & New York: Manchester University Press.

Broady, Donald (1988) Kulturens fält. Om Pierre Bourdieus sociologi. Sid 59-88 i ”Masskommunikation och kultur”. NORDICOM-Nytt. Sverige, Nr 1-2, 1988.

Ekström, Mats (2010) Kapitel 1: Etnografiska observationer. Red. Ekström, Mats & Larsåke Larsson (2010)

Metoder i kommunikationsvetenskap. 2a uppl. Lund: Studentlitteratur

Fagerström, Lind & Nilson, Maria (2008) Genus, medier och masskultur. 1:a uppl. Malmö: Gleerups utbildning AB

Fogde, Marinette (2010) Kapitel 6: Bildanalys. Red. Ekström, Mats & Larsåke Larsson (2010) Metoder i

kommunikationsvetenskap. 2a uppl. Lund: Studentlitteratur

Hakim, Catherine (2011) Honey Money: The power of erotic capital. UK, Penguin Group Ltd

Hall, Stuart, Evans, Jessica & Nixon, Sean (2013) Representation: Cultural Representations and Signifying Practice. 2 uppl. Sage publications Ltd

Johansson, Bengt (2010) Kapitel 3: Surveyundersökningar. Red. Ekström, Mats & Larsåke Larsson (2010) Metoder i kommunikationsvetenskap. 2a uppl. Lund: Studentlitteratur

Lacey, Nick (2009) Image and representation: key concepts in media studies. 2 uppl. UK. Palgrave Macmillan. Larsson, Larsåke (2010) Kapitel 2: Intervjuer. Red. Ekström, Mats & Larsåke Larsson (2010) Metoder i

kommunikationsvetenskap. 2a uppl. Lund: Studentlitteratur

Laughey, Dan (2007) Key Themes in Media Theory. England, Open University Press

Perkins, Tessa (1997) Rethinking stereotypes. Eds. O’Sullivan & Jewkes: The Media Studies Reader. Pp. 75- 85, London: Arnold

Vigso, Orla (2010) Kapitel 8: Retorisk analys Red. Ekström, Mats & Larsåke Larsson (2010) Metoder i

kommunikationsvetenskap. 2a uppl. Lund: Studentlitteratur

ELEKTRONISKA KÄLLOR

Aagård, Martin (2018) Smygreklam som yrke. Aftonbladet Kultur (23.02.2018)

Tillgänglig: https://www.svt.se/opinion/forskare-bloggprofiler-betraktas-som-makthavare, 2018.07.18 Cornwall, Andrea, Gideon, Jasmine & Kalpana, Wilson (2008) Introduction: Reclaiming Feminism: Gender and

Neoliberalism. IDS Bulletin." 36(6) p. 2, Institute of Development Studies. Publicerad online 2009

https://doi.org/10.1111/j.1759-5436.2008.tb00505.x

De Vries, Angela, Peter, Jocher (2013) Social media and online self-presentation: Effects on how we see ourselves and

our bodies: Kapitel 2: Women on display: The effect of portraying the self online on women’s self-objectification. Amsterdam

Influencers: Sälj en grej med en tjej eller en tjej som en grej? Johanna Carleson

49 Fälldin, Christer (2016) Influencer Marketing het trend i marknadsföring. Tillgänglig: www.privataaffarer.se/

(2018.04.22) [http://www.privataaffarer.se/nyaaffarer/influencer-marketing-het-trend-i-marknadsforing- 876078]

Gill, Rosalind (2016) Post-postfeminism?: new feminist visibilities in postfeminist times. Feminist Media Studies. Volume 16, issue 4:610-630. An Intergenerational Feminist Media Studies: Conflicts and Connectivities.

https://doi-org.proxy.mau.se/10.1080/14680777.2016.1193293

Hearn, Alison & Schoenhoff, Stephanie (2015) From celebrity to influencer: tracing the diffusion of celebrity value

across the data stream. Red: David P. Marshall & Sean Redmond (2015) A companion to celebrity. Chichester:

John Wiley & Sons, Inc. sid. 194–212. https://doi.org/10.1002/9781118475089.ch11

Huppatz, Kate & Goodwin, Susan (2013) Masculinised jobs, feminised jobs and men’s ‘gender capital’ experiences: Understanding occupational segregation in Australia. Journal of sociology, volume: 49 issue: 2-3, page(s): 291-308. SAGE Publication https://doi.org/10.1177/1440783313481743

Huppatz, K. (2009) ‘Reworking Bourdieu’s “Capital”: Feminine and Female Capitals in the Field of Paid Caring Work’, Sociology 43(1): 45–66. SAGE Publication. https://doi.org/10.1177/0038038508099097 Kamau, Caroline (2009) Strategising impression management in corporations: cultural knowledge as capital. In book:

Cultural Implications of Knowledge Sharing, Management and Transfer. Chapter: 4, Publisher: Information Science

Reference: New York, Editors: D. Harorimana, pp.60-83. https://doi.org/10.4018/978-1-60960-587- 2.ch609

Khamis, Susie, Ang, Lawrence & Raymond Welling (2015) Self-branding, ‘micro-celebrity’ and the rise of Social

Media Influencers. Pp 191-208. Vol. 8, 2017. Issue 2, Celeberty Studies.

https://doi.org/10.1080/19392397.2016.1218292

Landin, Mimmi (2017) Min kropp, mitt vapen. En kvalitativ studie om kroppsaktivismen på instagram. Malmö Universitet: Fakulteten för kultur och samhälle. Tillgänglig:

http://wpmu.mah.se/mkvstudent/files/2017/05/slutversion_examensarbete2017_MimmiLandin.pdf

Leary, Mark R & Kowalski, Robin M. (1990) Impression management: A literature review and two-component model. Psychological Bulletin, pp. 34-47, doi:10.1037/0033-2909.107.1.34

Magnusson, Lisa (2018) Ta på er kläderna, feminister! Dagens nyheter (2018.09.22) Tillgänglig:

https://www.dn.se/ledare/signerat/lisa-magnusson-ta-pa-er-kladerna-feminister/

McCall, Leslie (1992) Does Gender Fit? Bourdieu, Feminism, and the Concepts of Social Order. Theory and Society 21: 837–67. Department of Sociology, University of Wisconsin-Madison. Kluwer Academic

Publishers 1992. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1007/BF00992814

Stambaugh, Molly (2015) The Prophets and Profits of Neoliberal Feminism in America. Summer Research. 262.

[https://soundideas.pugetsound.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1405&context=summer_research]

HEMSIDOR

Strategibyrån Noga Aktiebolag (2017) Instagram blir transparent: ny uppdatering öppnar upp data från influencers. Tillgänglig: https://noga.se/, [https://noga.se/instagram-facebook-transparens-kring-data/] (2018.11.11) Svenskarna och internet (2017) 4. Kommunikation och sociala plattformar. (2018.04.22) Tillgänglig:

http://www.soi2017.se/, [http://www.soi2017.se/kommunikation-och-sociala-plattformar/anvandning- av-sociala-plattformar/] (2018.11.11)

Influencers: Sälj en grej med en tjej eller en tjej som en grej? Johanna Carleson

50 Pärleros, Alexander (2018) Så mycket tar Bianca Ingrosso för ett instagram inlägg (2018.03.12) Tillgänglig:

https://youtube.com, [https://www.youtube.com/watch?v=xRPSpvD12s] (2018.11.11)

Instagramkonton

Ingrosso, Bianca (2018) Instagramkonto:@biancaingrosso. Tillgänglig: [https://www.instagram.com/biancaingrosso/](2018.11.10) Blick, Angelica (2018) Instagramkonto: @angelicablick. Tillgänglig: [https://www.instagram.com/angelicablick/] (2018.11.10)

Lindgren, Therese (2018) Instagramkonto: @thereselindren. Tillgänglig: [https://www.instagram.com/thereselindgren/](2018.11.10)

ÖVRIGT