I denna del av arbetet kommer vi analysera resultatet genom att jämföra det
kategoriserade materialet ovan med Skolverkets normativa metod. Vi kommer lyfta likheter och skillnader mellan respondenternas beskrivningar och Skolverkets normativa metod.
6.1 Likheter mellan Skolverkets normativa metod och det kategoriserade
materialet
I Skolverkets metod framgår det att förskolläraren bör lyssna på barnet för att kunna respektera barnets integritet, en bör lära känna barnet och lyssna på det. Detta var något som samtliga respondenter i vår studie pratade om, och tillsammans bildade svaren kategorin Pedagogen behöver lyssna till det enskilda barnets behov. Kategorin visar precis som Skolverkets metod, att alla barn har olika behov och olika gränser, vilka förskollärare bör lyssna till för att kunna respektera barns integritet.
Ytterligare något som respondenterna i vår studie nämnde var vikten att som barn kunna säga “stopp”, och att förskollärarna behöver stötta barnen i att lära sig det för att kunna tydliggöra sina gränser och därmed också få sin integritet respekterad. Detta är något som också Skolverket nämner i sin beskrivning av hur en som förskollärare bör agera för att barns integritet ska respekteras. Skolverket menar att som pedagog i förskolan bör en hjälpa barnet tydliggöra för andra var barnets egna gränser går. Såväl
28
gränser kan arbeta med att sätta ord på vad som händer, till exempel som Skolverket skriver “Det verkar som att du inte vill kramas”. För att kunna göra detta krävs det enligt både Skolverket och respondenterna att förskollärarna kan se barnets signaler. Skolverket skriver om vikten av att en som förskollärare bör kommunicera med barnet för att på så sätt kunna respektera barnets integritet men också utveckla barnets
förståelse för sin egen och andras integritet. Detta är något som även respondenterna i vår studie är överens om. Respondenterna talar om den vardagliga kommunikationens betydelse, att de genomgående i verksamheten pratar om integritet och kroppsliga gränser för att utveckla barnets förståelse för integritet. Gällande detta menar Skolverket att en som förskollärare behöver agera förebild, att hur en kommunicerar och bemöter barnen påverkar deras sätt att se på såväl sin egen som andras integritet.
I studiens resultat framgår det att samtliga respondenter menade att det är viktigt att som förskollärare ha en bra relation med barnet och att barnet känner trygghet till en, för att kunna respektera barnets integritet. Detta tar även Skolverkets metod upp när de skriver att en behöver lära känna barnet för att kunna respektera barns integritet, samt framgår det i metoden att vem som möter barnet kan spela in på barnets behov av närhet. Detta tolkar vi liksom respondenterna pratade om, handla om vikten av trygga och bra relationer i arbetet med att respektera barns integritet. Vikten av att som Skolverkets metod menar lära känna barnen för att kunna respektera barnets integritet, kopplar vi även till det respondenterna talade om kring vem som utför hygienomsorgen på barnen. De menade att det är den ordinarie personalen eller välkända vikarier som barnen känner sig trygga med som utför den. Alltså enligt vår tolkning den personal som känner barnet.
Flera av respondenterna i vår studie pratade också om värdegrunden när de besvarade frågan om hur de arbetar för att barn ska utveckla en förståelse för sin och andras fysiska integritet. Värdegrundsarbete kopplade respondenterna till barnkonventionen samt böcker som till exempel kompisböcker, som enligt respondenterna handlar bland annat om att en ska respektera andra barn. Just värdegrunden är inget som Skolverkets metod nämner specifikt i samband med integritetsarbete, men vi ser likheter i hur läroplanen (Skolverket, 2018) beskriver förskolans värdegrund och hur Skolverkets normativa metod beskriver hur en bör arbeta med barns integritet. Utifrån det anser vi att respondenternas beskrivning om hur de arbetar med värdegrunden visar på att de ägnar sig åt integritetsarbete utifrån hur den normativa metoden anser att en bör arbeta. Ytterligare något som var väldigt tydligt i såväl respondenternas svar som i Skolverkets normativa metod var vikten av delaktighet. Både respondenterna i vår studie och Skolverket genom den normativa metoden menar att en bör göra barn delaktiga i olika situationer, däribland hygiensituationer, för att på så sätt kunna respektera barnets integritet.
29
6.2 Skillnader mellan Skolverkets normativa metod och det kategoriserade
materialet
Något som däremot skiljde sig åt mellan hur förskollärarna sa att de agerade, och hur Skolverkets metod menar att en bör agera, är kommunikationen vid blöjbyten.
Majoriteten av respondenterna i vår studie menade att blöjbyten skulle vara en trevlig stund genom att pedagogen mötte barnet med lek och ramsor. De beskrev hur de strävade efter att göra hygiensituationerna lekfulla och mysiga. Skolverkets metod menar istället att förskolläraren i hygiensituationerna bör kommunicera genom att belysa vad en gör med barnet, vad en kommer att göra och varför en gör så. Det enligt Skolverket kan skapa en förståelse hos barnet att vissa kroppsdelar är privata, och att barnet genom det får en chans att utveckla en förståelse kring sin egen kroppsliga integritet.
I intervjun samtalade vi med respondenterna kring hur förskollärare agerar i en situation där barnet till exempel inte vill följa med in för att äta lunch. Samtliga förskollärare menade på att de av olika anledningar behövde få in barnet, och att de då använde sig av olika metoder för att lyckas med det och samtidigt respektera barnets integritet. Det kunde handla om lirkade, lockande eller att en sa “wow, vi tar med det du håller på med och gör det inne”. Alternativt att barnet fick valmöjligheten att inte äta, men att hen ändå behövde följa med in.
Vi har svårt att se några tydliga likheter mellan det som respondenterna berättar gällande att lirka och locka, och Skolverkets metod. I metoden bör en lyssna på barnet och göra barnet delaktigt i arbetet med att respektera barnets integritet, och att lirkandet och lockandet genom respondenternas förklaringar skulle vara att lyssna och göra barnet delaktigt är oklart. Dock ställde vi inte heller respondenterna följdfrågor gällande detta och därmed är det aningen otydligt hur respondenterna faktiskt menade med dessa uttalanden kopplat till barns integritet, och om de kan tänkas bidra till respekterad integritet eller ökad förståelse för integritet.
Dock tolkar vi respondenternas svar som att de väljer att kommunicera med barnet, vilket utifrån Skolverkets metod är ett verktyg för att kunna respektera barns integritet. Respondenterna visar enligt vår tolkning på att de då väljer kommunikation istället för att till exempel bara lyfta upp barnet och ta med barnet in, vilket skulle kunna ses som en metod för att respektera barnets kroppsliga integritet. Det kvarstår dock en skillnad mellan respondenternas uttalanden och metodens beskrivning, vilket är vad som sägs i kommunikationen. Metoden menar att en kan arbeta förklarande, medan vissa av respondenterna menade att de lockade och lirkade vilket enligt vår tolkning inte tydde på ett förklarande tillvägagångssätt. Däremot anser vi att tillvägagångssättet kan tolkas respektera barnets kroppsliga integritet eftersom de inte mot barnets vilja lyfter in
30
barnet, frågan blir snarare huruvida tillvägagångssättet respekterar barnets mentala integritet vilket vi valt att inte undersöka i detta arbete.