5.1.1 Syftet
Syftet med denna uppsats är försöka utreda huruvida begreppet arbetskostnad bör definie- ras mer tydligt i lag. Detta med anledning av att förutsebarheten brister när en lagtext är otydlig samt om det kan föranleda att oriktig uppgift lämnas till Skatteverket när olika tolk- ningar sker. Uppsatsen syftar senare till att ge en större förståelse om hushållsarbetenas ut- veckling för att få en större helhetsbild inom området.I denna analys kommer det analyse- ras hur lagen är i skrivande stund men även hur författaren anser hur lagen bör vara.
Definitionen som lyder för närvarande anger arbetskostnad, (underlaget), enbart vad det inte är. Arbetskostnad är inte material, resor eller utrustning. Emellertid har det uttrycks att fler arbetande timmar skulle behövas i Sverige, vilket antyder till att arbetskostnad vagt an- ses vara det antal timmar som arbetats. Det har vuxit fram en problematik genom åren, där företag använder sig av systemet på ett sådant sätt som inte förmodas var tänkt med refor- mens ursprungliga syfte. När en klar definition saknas kan det uppkomma tolkningspro- blem, varför några anser arbetskostnaden som antalet timmar som arbetats för kunden me- dans några anser att alla kostnader förutom material, resor eller utrustning anses som ar- betskostnader. Ingen av tolkningarna är fel enligt lag anser författaren.
En skattereduktion kan inte ges på grund av att enbart en service eller en installation ge- nomförts på en maskin. Detta med anledning av att syftet med att öka arbetsmöjligheterna inte skulle uppfyllas. Kunden anses behöva dessa tjänster oavsett om skattereduktion finns att tillgå eller inte.
5.1.2 Uppfyller lagen sitt syfte?
En tolkning av lag och förarbeten har inte givit något klart svar vad som menas med be- greppet arbetskostnad med sin verkliga innebörd. Därmed bör den teologiska lagtolk- ningsmetoden användas, genom att utreda vad lagen hade för syfte vid lagutformningen. Syftet med skattereduktion för hushållsarbeten har varit att minska antalet som arbetar svart och därmed kunna ge utökade arbetsmöjligheter. Med statistik i handen anses det fö- religga att allt fler hushåll utnyttjar hushållsarbeten, vilket skulle kunna innebära att företag verkar för fler jobb eller att nya jobb skapas för de arbetslösa. Därmed är det inget som specifikt tyder på att antalet svart jobb minskat, vilket ett av syftena med halva arbetskost-
naden var. Det anses därmed att skattereduktion för hushållsarbeten uppfyller sitt syfte medans syftet med halva arbetskostnaden är oklart huruvida syftet är uppfyllt.
Emellertid ska det erinras att även om syftet med hushållsarbeten uppfylls, kan det bli bätt- re. Arbetskostnaden för skattereduktion för hushållsarbeten är större i ROT-arbeten än i RUT-arbeten. Anledningen är troligen att dyrare arbeten omfattas i ROT-arbeten. En be- räkning vid lagstiftandet gjorde att hushållsarbeten för ROT-arbeten beräknades uppgå till 3,5 miljarder per år, vilket redan för första halvåret av år 2013 har dubblerats. Det kan an- tagas att det blir problem när tjänster erhålls mot fasta priser eller paketpriser. Vid dessa er- bjudanden finns redan ett pris, en arbetskostnad, oberoende vad den faktiska tiden som en säljare lägger ner på sin kund. Säljaren måste emellertid skicka in en faktura till Skatteverket, där säljaren redovisar vad som anses vara arbetskostnad respektive materialkostnad. Men verkligheten är att det blir svårt för Skatteverket i sin kontroll att avgöra vad som egentligen är arbetskostnad. Det är inget som säkert kan avgöra att säljaren av tjänsten använder skat- tereduktionen som ett sätt att kunna konkurrera med andra företag. Vid situationer när fast pris eller paketpris erbjuds bör en skälig gräns sättas så att inte systemet missbrukas och att säljaren kan flytta över en del materialkostnader till arbetskostnader.
5.1.3 Vad händer när en lag är otydlig?
Den enskilde ska kunna förutse vilka konsekvenser som sker av ett handlande. Säljaren lik- väl kunden har ett behov av ett rättssäkert samhälle. Det anses att det ska finnas förutse- barhet i en lagtext och därmed att den ska följas lika av alla. Legalitetsprincipen bygger på en förutsebarhet. Denna förutsebarhet innebär att en påföljd ska ha stöd i lag. Det är det riksdagens uppgift att meddela föreskrifter som sedan blir lag. En lag ska anse bedömas på ett likformigt sätt och det är inte meningen att någon eller några ska försöka komma runt en lagregel. Det är föga känt att planeringar runt lagar inte är att anses som uppskattande av samhället.
Ansökan om skattereduktion sker genom fakturamodellen. Men frågan är om modellen uppfyller sin funktion till fullo eller om det borde vara bättre att ändra till det tidigare förfa- randesättet genom ansökning. Likt annat uppstår emellertid för- och nackdelar. Faktura- modellen anses fördelaktigare för kunden än för den som utför tjänsten. Till skillnad vid ansökningsförfarandet ligger risken hos säljaren vid fakturamodellen. Det är säljaren som har ansvaret att denne utför ett hushållsarbete, om kunden redan har utnyttjat sin skattere- duktion under året, om kunden äger bostaden samt begära in personuppgifter av kunden.
Det är även säljaren som får ligga ute med stora belopp innan besked från Skatteverket ges. Säljaren behöver dock inte skicka med underlag för siffrorna, vilket kan leda till att säljaren kan skriva över en del av materialkostnader på arbetskostnaden och därmed ge en ökad skattereduktion för kunden. Ur ett företagsperspektiv, där uträkning av arbetskostnaden enbart beräknas på de antal timmar som arbetet utförts hos kunden, kan arbetskostnaden bli lägre. Det anses att det ska finnas en konkurrensneutralitet i samhället, främst för att inte ett företag ska riskera att gå i konkurs på grund av skilda tolkningar i en hantering av lagtext.
I de fall säljaren utformar sin faktura med en hög arbetskostnad och lägre materialkostnad än marknadspriset, kan det urskiljas ett visst försök att komma runt en lag. När lagtexten är otydlig blir det svårt att se huruvida en oriktig uppgift har lämnats. Därmed kan det inte an- ses som ett skattebrott i de fall ett medvetande har förekommit när fakturan uppställdes. Idag torde de flesta företag veta vilka risker de tar genom att bedriva företag som kan upp- levas som oetiska. Dessvärre är det staten som förlorar miljarder varje år på grund av ett kringgående av lagtexten förekommer.
Skatteverket kan inte behandla sin kontrollinsyn annorlunda, då inget juridiskt stöd för dem finns att tillgå. Skatteverket kan förvisso begära in mer underlag när det anses nödvändigt. Därmed kan Skatteverket i kontrollerna kunna hitta så kallade bluffföretag, vilka inte har utfört något arbete eller de som har utformat fakturan på ett felaktigt sätt. När Skatteverket inser att en lag börjar bli otydlig eller börjar användas på ett felaktigt sätt kan de ge rekom- mendation till regeringen att se över situationen. Regernigen bör enligt författarens mening utreda lagtexten mer ingående för att sträva efter en tydligare formulering.