Man kan säga att vår utbildningsplattform används en hel del men inte alla dess delar. De flesta loggar in dagligen och den har blivit ett samlingspunkt för lärare och elever. Kommunikationen bland lärarna sköts mestadels fortfarande i lärarrummet, på våra kontor och på möten och det bror antagligen på att vi är en liten skola och det är ganska enkelt att få tag på varandra.
Att man inte använder It´s learnings fulla potential och laddar upp lektioner i form av power point – presentationer, använder anslagstavlan och lägger ut provresultat beror dels på tidsbrist, dels på att man fortfarande tror mer på det mänskliga mötet och samtal i fyra ögon (t ex när det gäller om att informera om provresultat) än på den digitala kommunikationsformen.
Att lärarna anser att utbildningsplattformen underlättar deras arbete bara till en viss del beror först och främst på att man anser att den tar tid som man hellre lägger på annat som man tycker är mer angeläget för undervisningen, såsom samtal med eleverna, lektionsförberedelse och kontakt med kollegorna som undervisar i samma klasser.
Många upplever mallen som fyrkantig och det innebär att man kanske ska vara mer tydlig vid uppstarten av arbete i plattformen och förklara att mallen är en hjälp på vägen och inte något man MÅSTE hålla sig till helt och hållet. Kräver kursen att man förändrar mallen ska man givetvis ha möjlighet att göra det, det är till och med önskvärt då varje lärare känner bäst sina egna elever och innehåll i sina kurser.
40
Slutsatsen är att kursmallen har hjälpt vissa i uppstarten, men långt ifrån alla, många upplever tidsbrist som problem vid arbetet med It´s learning och antagligen därför anser att kurser online underlättar deras arbete bara till en viss del.
En genomgång av lärarnas kommentarer på öppna frågor visar att de anser att ”mötet mellan människor är utvecklande” och att ”övertron på denna
kommunikationsmodellen bör inte bli alltför stor”.
Det finns en tveksamhet kring att använda mallen då den anses ”vara stelbent”. Man anser att olika kurser har differentiella behöv och ska man hålla sig till mallen kan inte dessa behöv uppfyllas till fullo. Till exempel Historia A som handlar väldigt mycket om att läsa texter i jämförelse med Fysik A där man gör experiment, observerar och gör uträkningar.
Man anser att arbete via kursplattformen är ”diskriminerande gentemot de svagare elever som upplever läsningen som jobbig då hela kommunikationen sker genom skrivet ord”.
Man anser vidare att utbildningsplattformen är ”ett måste” vid distansundervisning och ”vid normalundervisning ett svårhanterat komplement”. Att elevstrukturen inte följs alltid upp anses vara ett störningsmoment i användandet av plattformen.
Så här med facit i handen drar jag slutsats att mitt examensarbete hade en
dubbelfunktion. Dels har den utvecklat mig själv i min roll som lärare och pedagog då jag fick tänka igenom vad det är som gör en undervisning fungerande och sedan tillämpa de insikter i lärplattformen för att strukturera en kursmall som ska uppfylla både lärarens behov av att gå ut med information och elevens behöv av att ta emot den. Dels har den varit positiv för min arbetsplats att man med gemensamma krafter vidareutvecklade vår lärplattform och på detta sätt säkrade dess existens och
vidareutveckling på vår skola.
För att utvärdera vårt arbete med lärplattformen samanställde jag en enkät och publicerade den på It´s learning. Jag skickade mail till alla kollegor med information
41
om enkäten och en uppmaning att svara på den. I nuläget har alla kollegor svarat på enkäten förutom idrottsläraren som inte använder It´s learning. Det ger en frekvens på 21 svar av 22 som är nästintill 100% deltagande. Ur detta faktum, att 95% av
tillfrågade svarade på enkäten, kan man dra slutsatsen att arbete med vår utbildningsplattform är något som engagerar lärare på vår skola i hög grad.
Jag har funderat kring hur man skulle kunna utvärdera enstaka kurser på It´s learning och kommit fram till att en enkät som ska gå ut till eleverna där man frågar dem att bedöma olika aspekter av en online-kurs är det bästa sättet. Men en sådan utvärdering är det för tidigt att gå ut med nu i november, den ska göras i slutet av kurserna, någon gång i juni 2010.
Jag måste erkänna att mitt examensarbete började ambitiöst och stort men krympte något under arbetets gång. Skälet till det är att jag fick välja mellan:
att jobba med en kursmall som ska utgå ifrån mina mediakunskaper och möjligheter, i vilken jag ska beskriva hur man kan använda en lärplattform och göra den roligare, med filmer, PowerPoint presentationer, länkar ut till Internet och sedan väva in i det pedagogiskt tänkande och didaktik, eller göra något som skolan ska ha nytta av, men som inte kan vara lika ambitiöst då förutsättningarna är annorlunda för alla ska ha möjlighet att vara med och lära sig använda lärplattformen och datakunskaperna är på vissa håll väldigt elementära.
Valet föll på att utveckla en enkel kursmall som de flesta lärarna ska kunna använda. Den ursprungliga idén hade varit lite innan sin tid för den stora lärarskaran där de flesta äldre generationens lärare fortfarande inte behärskar digital teknik fullt ut. Jag är fortfarande väldigt intresserad av att fortsätta jobba med utvecklingen av
lärplattformen med pedagogiken och materialproduktionen som underlag och har fantastiska ideer om hur man skulle kunna göra det, men det kommer att ske i en annan form, inte i detta examensarbete.
Jag försökte hitta andra examensarbeten som handlar om pedagogiken på
lärplattformerna men hittade inget som liknar detta som jag försökte göra. Jag är lite osäker om det beror på att det inte finns något liknande eller om jag letade på fel
42
ställen, men de få arbeten som jag fann handlar t ex om att införa en lärplattform i skolmiljön, om vad man ska tänka på vid valet av en studieplattform eller om hur man bygger upp gemenskapen i en distansundervisningssituation. Jag undrar om faktum att det inte finns arbeten som handlar om hur man använder en lärplattform för att utnyttja dess pedagogiska potential till maximum beror på att ingen har hittills tänkt på hur viktigt det är eller om det kanske bagatelliseras och inte anses vara ”något att lägga krutet på för vilken lärare som helst kan göra det”. Att vilken lärare som helst kan göra det stämmer inte på min skola då det krävdes verkligen mycket arbete, utbildning, motivationshöjning i form av lönepåslag för att man ska komma igång med att bygga upp sina kurser i It´s learning.
Min teori är att det fortfarande är väldigt nytt, man kämpar kanske på de flesta gymnasieskolor med att få tekniken tillgänglig för alla och är därför inte så intresserad av att utveckla något man egentligen inte jobbar med dagligen. Det intressanta är att inte ens någon på alla lärarhögskolor runt om landet har tänkt på det och börjat fundera kring pedagogiken på de olika lärplattformar som idag erbjuds på marknaden. Varför är det fallet har jag inget svar på men det kan bero på att man ser en lärplattform som nödvändig ont inte som ett glädjefullt ställe som man kan fylla på med både nyttig och rolig information, med både kunskap och roligheter och där de studerande kan mötas inte bara för att prata kunskaper och diskutera tunga frågor utan även för att fråga varandra hur de mår och vad de gör på samma sätt som man gör i en riktigt klassrum och precis så som man gör på Facebook.
43