Vi lever i ett IT-samhälle idag där medier upptar en stor del av ungdomarnas vardag. Dagens ungdomar växer upp med Internet och mobiltelefoner som en självklar och naturlig del av sin livsföring. De har möjlighet att söka efter fakta, ta kontakt och kommunicera med andra personer, lärare eller bibliotek när som helst på dygnet som det passar dem.
Hänger skolorna/lärarna med i denna utveckling? Jag ska vara djärv att påstå att det gör de inte. Hur används datorerna av lärarna i dagens skolor? Allt som oftast används de som skrivmaskiner, för att kolla e-post och surfa på nätet. Lärare som undervisar i distanskurser använder även sina datorer för att kommunicera med eleverna.
Det verkar som (nu gissar jag) att det finns idag en otrolig massa lärare i olika delar av Sverige som bygger upp sina kurser på lärplattformar - bäst de kan. Hur resultatet ser ut vet endast elever i de enstaka kurserna. Jag gissar att vissa klarar det bättre, andra sämre, som allt här i livet: någon samordning kring hur en kurs på
lärplattformen ska se ut och vad den ska innehålla och någon kvalitetssäkring finns fortfarande inte. Mitt examensarbete är kanske en liten tankeställare att det är dags att alvarligt börja fundera kring tekniken och dess samspel med pedagogiken för den är på väg in i våra (lärar-)yrkesliv med stora kliv.
Nu ska jag koppla ihop teori-tänket från kapitel 3 med mallens utseende och förklara varför den ser ut som den gör. Rydberg 15 anser lärande vara en process. Jämfört med inlärning som är en insats begränsad i tiden är lärandet en process som pågår ständigt och där eleven inte är en passiv mottagare av kunskaperna utan en aktiv sökare som målmedvetet jobbar mot att lära sig och utvecklas. För att eleverna ska kunna göra det måste de ha insyn i vad är det som krävs av dem. De måste också se resultat av detta arbete.
15 Rydberg Fåhræus, Eva (2008).
44
Låt mig få prata om en dimension av dagens ungdomars liv som inte många vuxna känner till mer än genom att argt och otåligt försöka rycka löss sina ungdomar från datorer – dataspelandet. Många av dataspelen som ungdomarna spelar idag handlar om att göra uppgifter (quests) som man sedan får belöning för (rewards). Oavsett om det är rollspel eller skjuta-spel eller något annat sorts dataspel handlar det om att göra uppdrag och lyckas man bra resulterar det i att man blir belönad. Exempel på ett sådant spel är World of Warcraft16, ett mycket populärt rollspel som idag har 11 millioner spelare världen runt. Och tänk! Den digitala belöningen i form av titlar och digitala ”items” man får, driver faktiskt spelaren att fortsätta spela. Skulle inte lärarna kunna göra likadant med en kurs och kunskaperna som ska läras in inom ramen för kursen? Tanken är inte att lärarna ska skapa påkostade spel utan att man ska använda sig av ideèn quest-reward; små uppgifter som eleven ska lösa för att samla poäng som sedan ska resultera i betyg. För att detta belöningssystem ska fungera måste eleven ha insyn i sina framsteg och kunna granska sitt resultat. Verktyg för detta finns på It´s learning då man kan både lägga ut uppgiften, godkänna den, betygsätta den och visa den för resten av klassen. Man gör det i delmoment-mappen, varje delmoment mapp kan vara en värld att utforska som leder eleven genom boken, till Internet, ut på youtube, bloggar och hemsidor där det finns en uppsjö av bra material att titta på och (kritiskt, såklart) utforska. När man utforskat ”världen” läraren har skapat i
delmoment - mappen kan man ge sig på att försöka lösa uppgiften eller uppgifter för att få sin belöning. Cirkeln är sluten.
Gunnarssons17 tankar kring trivsel och lärande baseras bland annat på elevernas upplevelse att de förstör vad de gör, får arbeta i sin egen takt, får förklaring till vad de ska göra, arbetar självständigt och tar ansvar för sitt lärande. Allt detta möjliggör mallens uppbyggnad; lektionen är inte slut när ringklockan ringer, lärandeprocessen fortsätter på hemmaplan på ett naturligt sätt, eleven är med i processen, den skapar innehållet i kursen och bygger upp den tillsammans med läraren.
16
http://www.wow-europe.com/en/index.xml 17 Gunarsson, Bengt (1999)
45
7.1 De 3 framgångsfaktorerna
Jobring, Carlen & Bergenholtz 18 och 3 framgångsfaktorer är också något som kursmallen tar hänsyn till. Bara för att minas vilka det är: 1.genomtänkt pedagogisk struktur och metod, 2. tydlig och situationsanpassad handledning och 3. strategier för stöd och motivation.. Dessa tre framgångsfaktorer är tillämpbara på
närundervisningen lika mycket som på distansundervisningen.
Genomtänkt pedagogisk struktur och metod hittar man i kursmallen i den allmänna,
introducerande kursbeskrivningen och lärarpresentationen där läraren berättar mer utförligt om vad den förväntar sig av eleverna i kursen. Delmomentuppdelningen är den viktigaste och mest tidskrävande arbetsinsatts både för lärare och eleven – för läraren för den måste fylla på mappar med relevant innehåll, för eleven för den måste arbeta sig igenom dessa och utföra uppgifter som läraren kräver av eleven.
Tydlig och situationsanpassad handledning hittar man i kursmallen i form av
lektionsplaneringar. Är det en distanskurs är det ett måste lägga ut
lektionsplaneringen innan lektionen faktiskt äger rum i tiden så att eleven kan veta vad den ska göra. Är det en närundervisningkurs räcker det att lägga ut en kort beskrivning på den genomförda klassrumslektionen som en påminnelse för eleverna som närvarade lektionen och som information för eleverna som missade den. Lektionsplaneringen kan t ex innehålla hänvisning till sidor som ska läsas, viktiga termer, beskrivningar, bilder, länkar ut till Internet och till sidor som ska läsas eller till youtube19 och filmer som ska tittas på. För att eleven ska lära sig något krävs det att den blir utsatt för information, varför inte från flera källor. Länkningen ut till Internet gör det möjligt att utsätta eleverna för kunskaperna från olika källor på ett enkelt sätt. Att länka till sidor på nätet strider inte mot copyright heller så som
kopieringen av böcker ofta gör. Att all material på nätet inte är att lita på är inget som egentligen är problem för nätgenerationen då de lever ständigt med denna
problematik och är aktiva granskare av Internet – innehållet. Kritiskt tänkande är dessutom en av kursmålen i flera gymnasiekurser för de högre betygen.
18
Jobring, O Carlén & U Bergenholtz, J (2006) 19www.youtube.com
46
En strategi för stöd och motivation är just det som jag nämnde innan – små uppgifter
som ska lösas och resultat publiceras på lärplattformen, synlig för alla, så att eleverna kan ta del av varandras svar och kommentera dem. Små, snabba prov online som inte betygsätts men där eleven får chans att kolla sina nyförvärvade kunskaper är också ett sätt att stödja och motivera eleven. Den individuella rapporten där man kan se vilka utlagda dokument eleven har läst och vilka uppgifter eleven har utfört är ett
fantastiskt verktyg för att både den enskilde eleven och läraren ska kunna följa elevens utveckling – det handlar helt enkelt om att synliggöra lärarens anteckningar om eleven och dess utveckling för eleven – då vet eleven vad som är kvar att göra och vad den ska fokusera på. Kommunikationen med läraren underlättas också – eleven kan i vilken moment som helst (då den håller på med en uppgift) maila sina frågor och funderingar till läraren och få sitt individuella svar tillbaka vid första bästa tillfälle.
Palfrey och Gassers20 funderingar kring digitala infödingar och digital invandrare är verkligen något som skolans väsende måste ta till sig per omgående. Dagens
ungdomar lever en stort del av sitt liv på nätet. MSN, Facebook, Bilderdagboken, Lunarstorm, Hamsterpaj är bara några sajter där de umgås och spenderar tid tillsammans. Skolväsendet halkar efter och vistas inte riktigt på samma sätt på den stora Internet-arenan och drar inte fördelar av den så mycket som den skulle kunna. För att vi ska kunna möta dagens ungdomars behov av att bli underhållna och behov av att väva ihop sin fritid med sina plikter måste vi i framtiden hitta strategier för att hålla oss teknologiskt uppdaterade och kunna möta våra elever på deras villkor. Jag kan tänka mig att den digitala utvecklingen inom skolan kommer att genomgå en fantastisk förändring då dagens ungdomar växer upp och själva blir lärare. Dessa framtidens lärare växer upp med modern teknologi, mobiltelefoner och Internet och är inte främmande för att utforska, leka och spendera tid på den. De spenderar tid på den utan att det känns som ett måste för att hänga med som det gör för många av oss digitala invandrare som fick lära sig trycka på on - knappen vid vuxen ålder.
20
47
Även Don Tapscott21, pratar om nätgenerationen och definierar den med orden oberoende, omedelbart interaktiva, mogenhetfixerade, innovativa, socialt globala, känslomässigt och intellektuellt öppna, åsiktsstarka, undersökande och
företagsmedvetna. För att på riktigt utmana nätgenerationen måste man börja röra sig i deras värld och bli en naturlig del av den. Allt annat är professionell hyckleri.
21
48
REFERENSER
Axelsson, Lars-Erik, Bodin, Kiki, Norberg, Rosalie, Persson, Tore, Svensson, Ingemar (2001)
folkbildning.net-enantologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. Stockholm:
Folkbildningsrådet och Distum
Bourne, John (1998) Net Learning: Strategies for On-Campus and Off-Campus Network - enabled Learning. [www]. Hämtat från:
http://www.sloan-c.org/publications/jaln/v2n2/pdf/v2n2_bourne.pdf
Bååth, John A (1996) Handbok för distansutbildare, Bildaförlag ISBN 91-574-5010-2
Gunnarsson, Bengt (1999) Lärandets ekologi; Studentlitteratur ISBN 91-44-00334-X
Guri-Rosenblit, S. (2005b). 'Distance Education' and 'E-learning': Not the Same Thing, Higher Education, artikel
Jobring, O Carlén, U Bergenholtz, J (2006) Att skapa lärgemenskaper och mötesplatser på nätet; Studentlitteratur ISBN 91-44-04607-3
Palfrey, Gasser (2008) Born digital – understanding of first generation of digital natives, Basic Books ISBN 978-0-465-00515-4
Rydberg Fåhræus, Eva (2008). Lär där du är: handbok och webbplats för distansstuderande och andra som lär på nätet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, Lennart., & Åberg Carina. (2001). E-learning och arbetsplatslärande: en revolution av vuxenutbildningen? Stockholm: Bilda.
Tapscott, D. (2008). Growing up digital. [www]. Hämtat 2009-04-25, från