I kapitlet följer en analys av vårt empiriska material i mötet mellan syfte, frågeställningar och teori. Analysen är uppdelad i fem teman och därefter följer en sammanfattning där vi presenterar våra slutsatser. Vårt syfte i studien var att få en inblick i hur den sociala förmågan påverkats hos en individ efter deltagande på Krami samt hur samhällets stöd, tagits emot av målgruppen före detta kriminella. Frågeställningarna besvaras i kapitlet, de lyder enligt följande:
• Hur har målgruppens sociala förmåga påverkats av deltagande på Krami?
• Hur förhåller sig målgruppen före detta kriminella till de aktiviteter som bedrivs på Krami?
Den första frågeställningen besvaras i teman språkresa, förändrat socialt nätverk, anställningsbarhet till följd av deltagande på Krami, förändrad ekonomi men möjligtvis inte förbättrad. Den andra frågeställningen besvaras i temat respondenternas förhållning till Krami.
I studien används social förmåga som ett samlingsbegrepp samt att begreppet sysselsättning bryts ner till fyra kapitalformer.
6.1 Språkresa
I samlingsbegreppet social förmåga ingår språk som en faktor, vilket motsvarar det kulturella kapitalet i Bourdieus teori. Samtliga respondenter hävdar att de idag kan anpassa sitt språk utifrån den miljön de finner sig. På så vis kan respondenterna integreras i samhället eftersom att språket anpassas utifrån den befintliga miljön. Att kunna anpassa sig till normer och regler som är dominanta i samhället ger ett ökat kulturellt kapital (Aakvaag 2008, 165). Respondenterna har en laglig sysselsättning och de tjänar pengar på ett lagligt sätt, vilket samhället förväntar sig av dess individer. Det innebär att
den rådande normen samt att de har en laglig sysselsättning. Individens habitus formas genom vanor som kommer från omgivning (Broady 1998;2, 13). Ett förändrat habitus bidrar till att respondenterna anpassar sig bättre till samhällets rådande normer och regler. För att få makt utifrån ett kulturellt kapital krävs att bland annat att individer ska ha en god ställning på arbetsmarknaden och ha tillgång till sociala miljöer så om äktenskap och vänskap (Aakvaag 2008, 165). God ställning på arbetsmarknaden kan diskuteras, det kan bland annat vara att en individ har möjlighet att anställa andra personer, att individen har en högre position i organisationen eller att individen har ett jobb. Det kan alltså innebära saker på olika nivåer. Våra respondenter har alla en sysselsättning som gör att vi kan identifiera detta som god ställning på arbetsmarknaden. Vidare har samtliga respondenter någon form av vänskap där en del av respondenterna även ingått i ett äktenskap. Vi upplever att respondenternas kulturella kapital ökat utifrån de faktorerna som nämns ovan.
Språket som faktor har inte påverkat möjligheten till sysselsättning som respondenterna själva uttrycker det. Däremot har språket utvecklats under tiden som kan ha ökat möjligheterna på arbetsmarknaden.
Vi ser att det kulturella kapitalet påverkats markant hos samtliga respondenter då samtliga beskriver en språkresa där de startat i ”gatans” språk som endast accepteras i begränsade miljöer, till att de idag pratar ett språk som accepteras i fler miljöer.
Respondenternas kulturella kapital har möjligtvis inte gett dem mer makt i samhället men kapitalmängden har ökat genom att de idag är en del av arbetsmarknaden och är sysselsatta, de har ett språk som fungerar i olika miljöer, exempelvis på arbetsplatser samt att de har vänskap och, eller, äktenskap. Krami bidragit till att respondenterna intagit en god ställning på arbetsmarknaden.
6.2 Förändrat socialt nätverk
I samlingsbegreppet social förmåga ingår socialt nätverk som en faktor, vilket motsvarar det sociala kapitalet i Bourdieus teori. Två respondenter menade att vänskapen var viktig för att begå brott och hamna i kriminalitet. De menade att deras livsstil endast präglades av att behålla sina vänner. I det sociala fältet delar gruppen samma intresse medan det sociala rummet avgör hur mycket makt en individ har (Broady 1998;2, 14).
Respondenternas uttryckte ett behov av att bibehålla sin plats och position i det sociala fältet och det sociala rummet. Vidare berättar en respondent att vänskapen blev viktig senare eftersom han ville ha vänner som hade gemensamma intressen. Tidigare beskrivs att socialt kapital ger makt genom att det sociala nätverket kan samlas för att åstadkomma något (Aakvaag 2008, 166). Respondenternas tidigare vänskapskretsar gav makt eftersom de samlades för att begå kriminella handlingar, de åstadkom något. Vidare handlar det om att åstadkomma något som ger mer kapital, respondent två beskriver att de kriminella handlingar gav mer ekonomiskt kapital. Flera av respondenterna har kapat gamla vänskapsband, vilket medför att de förlorat det berörda sociala nätverket. Vännerna som respondenterna har i dagsläget finns mer som ett stöd när det behövs, de har inte lika stor inverkan på livet som de tidigare vännerna haft. Vi ser att respondenternas sociala kapital verkan minskat eller ökat i mängd utan att gamla vänner har försvunnit och nya har tillkommit. Det viktiga inte antalet vänner utan snarare vänner som kan hålla en på rätt spår i livet.
Socialt kapital innebär även att en individ innehar ett medlemskap i olika sociala situationer så som familj (Aakvaag 2008, 166). Fem respondenter har numera ökat sitt kapital gällande familj, då de tidigare inte umgicks med familjen. En respondent menar att familjesituationen sett likadan ut under hela den personliga utvecklingen från kriminell till en individ som följer samhällets normer. För resterande respondenter ser familjesituationen bättre ut om idag om de får beskriva det själva.
Rydén-Lodi (2008) beskriver att omgivningens stöttande är betydelsefullt för att en individ inte ska återfalla i brott. Här kommer Krami in som organisation och stöttar individerna vilket kan vara minst lika betydelsefullt som om en nära person gör det. Eftersom två respondenter berättar att deras kriminella handlingar utfördes på grund av att behålla vänskapen kan vi tänka oss att det är liknande för en person som ska återanpassa i samhället. Rydén-Lodi, Stattin och Klintberg (2005) bekräftar detta med sin forskning att kriminella vänner gör att individen riskerar att återfalla i brott. Som tidigare nämnt innebär socialt kapital sociala förbindelser så som personkontakt, vänskapsband och släktrelationer. Vi ser att det sociala kapitalet hamnat på ungefär samma nivå som innan deltagandet på Krami. Bedömningen gör vi utifrån teorin som presenterats genom att en individ antingen har större eller mindre mängd kapital, dock säger det ingenting om kvalitén som finns i kapitalet. Respondenterna behöver ett socialt
6.3 Anställningsbarhet till följd av deltagande på Krami
I samlingsbegreppet social förmåga ingår anställningsbarhet som en faktor, vilket motsvarar symboliskt kapital i Bourdieus teori.Respondenternas utbildningsbakgrund såg liknande ut både förr och nu. Det deltagarna hade med sig tidigare var grundskoleutbildningen och det var endast en respondent som hade avslutat sin gymnasieutbildning. Det är ingen respondent som införskaffat sig någon ny utbildning. Det fanns en respondent som utmärkte sig med sin yrkesutbildning.
Pager (2003) menar med sin forskning att det är svårt för individer med brottshistorik att ta sig in på arbetsmarknaden. Harrison och Schehr (2004) bekräftar detta genom sin forskning och beskriver att individer med brottshistorik möter mycket hinder och att många blir nekade när de försöker ta sig in på arbetsmarknaden, detta resulterar i återfall. Våra respondenter beskriver inga svårigheter med att ta sig in på arbetsmarknaden men detta på grund av att Kramis verksamhet har ett samarbete med organisationer som tar emot dessa individer. Dock beror detta på vilken typ av sysselsättning som är av intresse. Vid arbete inom exempelvis barnomsorg krävs bevis ur belastningsregistret, vilket gör att individen blir utsatt och enligt Backman (2012) är dessa individer redan tillräckligt utsatta.
Vernick och Reardon (2001) menar på att anstalter bör arbete med att göra interner mer redo för den arbetsmarknad som väntar dem när de blir frisläppta. Vidare skriver Brottsförebyggande rådet (2009) att det sker ett utvecklingsarbete för att förbättra anställningsbarheten på anstalter i Sverige för att interner ska kunna intränade arbetsmarknaden.
Ett symbolisk kapital är en tillgång där dess värde erkännes. Det symboliska kapitalet har inte påverkats utifrån den faktor som vi valde att utgå ifrån som var respondenternas tidigare utbildning. Dock ser vi ändå att respondenternas anställningsbarhet ökat på grund av andra orsaker, så som deltagande i Krami. Respondenternas arbetsplatsförlagda lärande har ökat deras anställningsbarhet. Anställningsbarheten har även ökat genom de praktikplatser som de haft.
6.4 Förändrad ekonomi men nödvändigtvis inte förbättrad
I samlingsbegreppet social förmåga ingår ekonomi som en faktor, vilket motsvarar det ekonomiska kapitalet i Bourdieus teori. Fem respondenter berättade om en sämre ekonomi under både uppväxten och det kriminella livet. Det ekonomiska kapitalet mäts genom materiella tillgångar så som pengar, redskap och kläder (Aakvaag 2008, 166). En respondent lyfter att kläder var tvungna att ärvas för att föräldrarna inte hade råd att köpa nya. De flesta respondenterna pratar om ekonomi i form av pengar, på så sätt är det lätt att mäta om en individ har mycket eller lite pengar. Likadant mäts kapital, antingen genom att en individ har mer eller mindre pengar. Respondent två som hade en god ekonomi under sin kriminella livsstil och fick därför också en viss makt. Aakvaag (2008, 165) menar att det ekonomiska kapitalet är det viktigaste, dock uttrycker ingen respondent detta. Respondenterna lyfter snarare att det blir enklare att leva med mer pengar men inte som en primär faktor i livet.Respondenterna har fått kännedom om ekonomi genom en budgetrådgivning som de fått via Krami. Vidare är kännedom om ekonomiska spelregler en faktor för att det ekonomiska kapitalet ska öka (Broady 1998;1 14). Respondenterna påstår att den budgetrådgivning de fått inte påverkat deras vardag, dock har de ändå fått ta del av ekonomiska spelregler.
Ekonomi innebär idag att kunna leva och betala av eventuella skulder enligt respondenterna. Det innebär att respondenterna återigen anpassar sig till samhällets normer och regler samtidigt som de tar hänsyn till ekonomins spelregler.
Studierna (Rydén-Lodi 2008; Sovalainen 2009; Skardhammer & Telle 2009) beskriver att sysselsättning är betydande för att en person ska hålla sig på rätt spår i livet. Det är ett extra plus om sysselsättningen genererar i ekonomisk ersättning vilket minskar återfallsrisken.
I dagsläget har alla respondenter en sysselsättning och ingen av dem har återfallit i brott, det kan bero på att deras sysselsättning genererar i pengar.
Respondenternas ekonomi har påverkats efter deltagande på Krami eftersom de idag tar ansvar för sin ekonomi och kan på så sätt välja vart pengarna ska användas till. De flesta respondenterna lever fortfarande med en ansträngd ekonomi. Vi kan tänka oss att det ekonomiska kapitalet ökat lite för de respondenter som hade det tufft förr, innan och
och under tiden på Krami kan vi tänka oss att hans ekonomiska kapital ligger på samma nivå som förut. Det ekonomiska kapitalet har ökat på så sätt att de inte behöver ta till desperata åtgärder för att ha mat på bordet och att de kan köpa nya kläder när det behövs. Vi sammanfattar det som att ekonomin har förändrats men inte nödvändigtvis förbättrats.
6.5 Respondenternas förhållning till Krami
Respondenterna berättar att Krami varit betydelsefullt för att ändra riktning i livet samt för att få ett stöd som respondenterna tidigare inte haft. Vidare har det varit betydande att Kramis personal sett respondenterna som individer och inte som statistik som övriga myndigheter tycks göra enligt respondenterna.
Utifrån respondenternas svar upplever vi att de förhåller sig positivt till de aktiviteter som bedrivs på Krami. Dock är svaret endast baserat på sex respondenter vilket gör att vi inte vet hur resterande målgrupp förhåller sig till de aktiviteter som bedrivs på Krami. Respondenterna har förhållit sig positivt till samhällets stöd. Med tanke på den tidigare forskningen som Gordon och Weldon (2003) presenterar så har rehabiliteringsprogram en inverkan på individens återfallsfrekvens, detta bekräftas av Danielsson m.fl. (2012). Men till detta så hör även individens egna vilja till, på samma sätt som våra respondenter valt att delta i Kramis verksamhet så krävs det vilja för att inte återfalla i brott. Bergström (2004) påvisar detta i sin studie och menar att ett rehabiliteringsprogram endast kan ge effekt om individen själv vill det. Vi kan se Krami som ett rehabiliteringsprogram för att respondenterna ska återanpassa sig i samhället men att Krami endast är ett komplement till individens egna vilja mot en förändring.
Respondenternas förhållningssätt kan kopplas till kulturellt kapital då de idag försöker följa samhällets normer och regler. Det kan även kopplas till resterande kapital, då de får ersättning för att delta i Kramis verksamhet, de får nya sociala nätverk vilket gör att de kan utveckla språket samt att de får erfarenhet för att så småningom bli anställningsbara.
6.6 Sammanfattning
I vår studie bröt vi ner begreppet sysselsättning till fyra kapital, som har visat sig förändras efter deltagande på Krami. Kapitalen kan ge en viss makt och det blir lättare att åstadkomma något när en individ har större mängd kapital. Vi tänker att de kapital som respondenterna hade innan deltagande på Krami snarare handlade om kvantitet än kvalitet. Det kapitalet som tycks ha ökat mest är det kulturella kapitalet och däribland hittar vi en språkutveckling hos varje respondent samt att respondenterna blivit mer socialiserade genom att de har en laglig sysselsättning och följer samhället normer och regler. Vidare kan vi tänka oss att respondenternas förhållningssätt till Krami har påverkats av att deras kapital förändrats.
Som svar på vår första frågeställning så har respondenternas sociala förmåga påverkats vilket i sig resulterat till att de håller sig på rätt spår. De har inte blivit en siffra i statistiken som redovisar återfall.
Som svar på vår andra frågeställning så förhåller sig respondenterna positivt till de aktiviteter som bedrivs på Krami och ser organisationen och dess personal som betydelsefull.
De kapital som individen innehar kan vara betydande för att inte återfalla i brott och inte bli en del av statistiken. Med vår studie i tankarna ser vi att de fyra centrala faktorerna för att inte återfalla i brott är; språk, socialt nätverk, anställningsbarhet samt ekonomi.