I kapitlet presenteras en resultatdiskussion där vi diskuterar det framkomna resultatet i studien med våra reflektion, därefter följer en metoddiskussion där vi diskuterar konsekvenserna av metodval och urval, slutligen följer en teoridiskussion där vi problematiserar teorivalet. Kapitlet avslutas med förslag på fortsatt forskning. ’
7.1 Resultatdiskussion
Studien syftade till att få en inblick i hur den sociala förmågan påverkas hos en individ med brottshistorik. Vidare var det av intresse för studien att undersöka hur individerna förhåller sig till att komma i sysselsättning och träda in på arbetsmarknaden samt hur samhällets stöd tas emot av målgruppen före detta kriminella.
Resultatet visade att social förmåga var en stor del till att inte återfalla i brott. I social förmåga ingick språk, sociala nätverk, anställningsbarhet samt ekonomi. Det visade sig att flera respondenter utvecklat och förbättrat sin sociala förmåga efter deltagande på Krami.
Det resultat vi fick fram i studien var inte det vi hade förväntat oss. Vi väntade oss en mer negativt inställning från respondenterna, där vi antog att respondenternas kapital låg på olika nivåer. Vi antog att fler hade återfallit i brott än vad studien visade, detta kan bero på vårt urval.
Den aktuella studien bidrar till att bekräfta den tidigare forskning som presenterats samt att studien har gett ytterligare kunskap inom området men med en specifik inriktning mot kapital. Eftersom kapital hela tiden finns i interaktion mellan människor, kan samtliga faktorer hänvisas till kapital. Vidare är det ett resultat som är positivt och som framhävs utan något motstånd, detta beror på vårt valda urval som vi återkommer till. Kunskapen kan bidra till att fler individer ser över sin kapitalmängd för att på så sätt minska återfall i brott. Kapitalen kan undersökas och synliggöras tillsammans med en studie- och yrkesvägledare exempelvis. Detta kan ske både i gruppverksamhet samt individuella samtal. Det kan även ske redan på anstalten så att individen som begått brott
blir medveten om vilka kapital hen har haft, har för tillfället och vilka vägar som finns för att införskaffa sig mer kapital, om individen så vill.
7.2 Metoddiskussion
Den metoden som vi använde oss av är lämplig i förhållande till studiens syfte och frågeställningar, samt till studien tidsram. Vi hade som tidigare nämnt sex respondenter och detta upplevde vi som tillräckligt för att hinna med inom tidsramen. Vidare kan vi diskutera vårt urval som påverkar resultatet mot en specifik och positiv riktning. Urvalet hade på ett eller annat sätt lyckats ta sig ifrån den kriminella världen och som idag har en laglig sysselsättning, vilket påverkar självfallet resultatet och vilken riktning resultatet visar, därav kan resultatet inte ge rättvis bild för hela målgruppen före detta kriminella. Målgruppen är svår att komma i kontakt med, vilket resulterade i att vi endast fick sex respondenter till studien. Individer som har svårigheter att återanpassa sig till samhället, träder inte fram på samma sätt som våra respondenter gjort, eftersom vi var tydliga med att respondenterna ställer upp frivilligt kan de med mindre social förmåga tidigt dragit sig undan från att delta.
Vi tänker att metodvalet var bra men att urvalet försvårade för oss som författare. Det fanns lite att diskutera om kring resultatet eftersom majoriteten av respondenterna svarade på liknande sätt. Å andra sidan kan detta resultatet visa vad Krami bidragit med och på så sätt generera i att fler individer med brottshistorik söker sig dit.
Hade vi istället valt en målgrupp som fortfarande avtjänar sitt straff på anstalt hade resultatet säkert sett annorlunda ut. Vi hade likaså kunnat välja ett urval där respondenter varken befinner sig på anstalt eller deltagande på Krami, dock är det en nackdel att välja ett sådant urval då vi som författare har svår tillgång till detta sociala nätverk. Det hade varit svårt att hitta en individ med brottshistorik slumpmässigt. Vidare tänker vi också att en enkät hade kunnat funka i detta fallet men att det på något vis är enklare när vi som författare kan ställa följdfrågor och bekräfta det svaret vi fått.
Sammanfattningsvis var metoden som användes bra för studien med tanke på dess syfte och frågeställningar samt tidsramen. Dock har urvalet förskönat bilden av hur det är att ta sig ifrån kriminalitet och för att minska återfallsfrekvensen.
7.3 Teoridiskussion
Vi valde i första hand teori och sedan utformade vi syfte och frågeställningar utifrån det, teorivalet blev relevant av den anledningen. Den problematik vi såg med studien är att våra valda begrepp inte är alltför utvecklade. Det finns betydligt mer information att hämta om habitus, sociala fält och sociala rum än om kapital. Vidare är det svårt att avgöra hur kapital mäts. Aakvaag beskriver att en individ antingen har mindre eller större mängd kapital. Utifrån detta kan vi göra en egen uppskattning på om vi anser om en individs kapitalform har blivit större eller mindre i mängd, dock ger det ingen rättvis bild. Vi behöver vidare veta hur en individs omgivning ser ut för att kunna göra en uppskattning. Inom sociala fält är det en kamp om att införskaffa sig mer kapital, desto mer kapital en individ har desto större makt. För att göra en uppskattning behöver vi veta vilka andra individer våra respondenter konkurrerar med inom fälten. Detta medför en viss osäkerhet när vi i vår studie undersöker hur den sociala förmågan påverkats efter deltagande på Krami. Vi gör en uppskattning som inte behöver stämma överens med verkligheten, vi gör uppskattningen utifrån de svaren och upplevelser som våra respondenter delat med sig av.
Kanske hade det varit en idé att komplettera med ytterligare en teori som berör risktagande eller människors olika roller i livet, eftersom fler respondenter är föräldrar idag, vilket resulterar i att individen går in i en ny roll. Det hade varit bra med två teorier eftersom fakta om kapital är begränsad. I efterhand hade det varit bra med en framarbetad modell som beskriver på vilket sätt vi mäter kapital i studien.
Sammanfattningsvis fungerar Bourdieus teori i vår studie men det blir en aning magert eftersom det endast finns begränsat med information om kapitalformerna. Ytterligare en teori hade varit ett bra komplement. Resultatet som framhävs sker genom vår egna uppskattning av mängden kapital som respondenterna innehar eftersom det inte finns tydliga riktlinjer i hur kapital mäts.
7.4 Förslag på fortsatt forskning
Det hade varit intressant att undersöka ett annat urval men att principen förblir den samma eventuellt kompletteras med ytterligare en teori. Det hade exempelvis varit intressant att följa interner under en längre period, där författaren använder sig av kvalitativ metod. Genom att vara med när någon blir intagen på anstalt, undersöka vad som varit betydelsefullt för individen precis innan hen blivit intagen, att undersöka samma sak när individen blir frisläppt samt vad som händer med individens kapital efter cirka 6 månader efter frigivning. Det förutsätter att det brottet som individen begått endast ger en kortare tid på anstalt för att det ska vara möjligt att undersöka detta samt att författaren har den tiden på sig.
Referenslista
Aakvaag G., C. (2011). Modern sociologisk teori. 1 uppl. Lund. Studentlitteratur
Arbetsförmedlingen (2017). Krami Kristianstad/Hässleholm.
https://www.arbetsformedlingen.se/download/18.25cbe81c14b70efda5315bd/1424350915921/I nformation+om+Krami.pdf
(Hämtad 2017-04-26)
Backman, C. (2012). Criminal records in Sweden – regulation of access to criminal records and the use of criminal background checks by employers. Göteborg: Göteborgs universitet
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/28834/1/gupea_2077_28834_1.pdf (Hämtad 2017-04-26).
Bergström, G. (2004). Kriminalitet som livsstil. Stockholm.
Broady, D. (1998, 1). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. ILU, Uppsala Universitet
Broady, D. (1998;2). Kulturens fält: en antologi. Göteborg.
Brottsförebyggande rådet (2012). Två av fem återfaller brott. https://www.bra.se/bra/nytt-fran- bra/arkiv/press/ 2012-05-31-tva-av-fem-aterfaller-i-brott.html
(Hämtad 2017-03-13)
Brottsförebyggande rådet, Lindahl, E, Sundström, E och Marklund F. (2009). Sysselsättning
under och efter fängelsestraff. Brottsförebyggande rådet, information och förlag. Stockholm.
https://www.bra.se/download/
18.cba82f7130f475a2f180002670/1371914721044/2009_sysselsattning_under_fangelsestraff.p df
(Hämtad 2017-04-26)
Brottsförebyggande rådet, Wallqvist, A. (2011). Flytt kan bryta brottskarriär.
http://www.bra.se/bra/nytt-fran-bra/arkiv/apropa/2011-09-30-flytt-kan-bryta-brottskarriar.html (Hämtad 2017-04-26)
Dalen, M. (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Danielsson, Fors, Freij & Lidman (2012). Behandlingsprogrammet IDAP i kriminalvården. https://www.kriminalvarden.se/globalassets/publikationer/kartlaggningar-och-
utvarderingar/6008_slutrapport_idap-behandlin.pdf (Hämtad 2017-04-26).
Gordon, R. D. H. & Weldon, B. (2003). Impact of Career and Technical Education Programs
on Adult Offenders: Learning Behind Bars. The Jornal of Corectional Education 54(4). ISSN:
0740-2708. http://eds.a.ebscohost.com.proxy.mah.se/eds/detail/detail?sid=f046681b- cff5-4717- 8d37-
6049c3e50ef5%40sessionmgr4009&vid=0&hid=4105&bdata=JnNpdGU9ZWRzLWxpdmU %3d#AN=12321187&db=ehh
(Hämtad 2017-04-26).
Harrisson B. & Schehr R., C. (2004). Offenders and post-Release Jobs: Variables Influencing
ISSN:1050-9674 http://eds.a.ebscohost.com.proxy.mah.se/eds/detail/detail?sid=da010a0e-c7c1- 4453-abe5-ab959562083a %40sessionmgr4006&vid=0&hid=4105&bdata=JnNpdGU9ZWRzLWxpdmU%3d#AN=EJ841 881&db=eric (Hämtad 2017-04-26) Krami (2017). http://www.krami.se (Hämtad 2017-04-26)
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Pager, D (2003). The mark of a criminal record. Northwestern University. https://scholar.harvard.edu/files/pager/files/pager_ajs.pdf
(Hämtad 2017-04-26).
Regeringskansliet 2016/17:126. Tillsammans mot brott – ett nationellt brottsförebyggande
program. Kortversion av regeringens skrivelse 2016/2017:126.
http://www.regeringen.se/496173/contentassets/76df5b6ae10e4b19930273284d15c928/tillsam mans-mot-brott---ett-nationellt-brottsforebyggande-program.-kortversion-av-skr.-201617126 (Hämtad 2017-04-26).
Ryden- Lodi, B. (2008). Lyckas mot alla odds: produktiva faktorer vid upphörande processen
vid brottslig verksamhet. Stockholm. Psykologiska institutionen, Stockholms Universitet.
Ryden- Lodi, B. Stattin, H. Klintberg, B. (2005). Återfallsbrytare- vilka var de? Stockholm. Karolinska institutet, Stockholms Universitet.
Ryden- Lodi, B. Sundell, K. Flodin, B. (1996). Livet som värsting. Stockholm: Stockholms socialtjänst.
Savolainen, J. (2009). Work, family and criminal desistance. The British Journal of
Criminology, 49(3), 285–304. doi:10.1093/bjc/azn084
Skardhamar, T., & Telle, K. (2009). Life after prison. The relationship between employment and
re-incarceration. Discussion Papers No. 597. Statistics Norway, Research Department.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4 omarb. Uppl. Lund: Studentlitteratur.
Vernick, S., H. & Reardon, R., C. (2001). Career Development Programs in Corrections. Florida State University
http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/089484530102700403?journalCode=jcdb (Hämtad 2017-04-26)
Vetenskapsrådet (2012). Forskningsetiska principer för humaniora och samhällsvetenskap. Stockholm Vetenskapsrådet.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. (Hämtad 2017-04-26).
Bilagor
Intervjufrågor:
Socialt kapital
- Hur såg din familjesituation ut när du var yngre?
- Beskriv din vänkrets sedan tidigare? (från samma bostadsområde, klassen, idrott?) - Vilken betydelse hade de vännerna för din brottshistorik?
- Har du idag kontakt med dessa vänner?
- Har du skapat dig nya kontakter och nya vänner med hjälp av Krami? - Om ja, vilken betydelse har dessa sociala kontakter för dig?
Kulturellt kapital
- Hur var ert språk till vardags? (respekt, svordomar osv) - På vilket sätt pratar du idag?
- Har ditt språk haft en betydande roll för utvecklingen på Krami? - Om inte, motivera, om ja, motivera
Ekonomisk kapital
- Hur såg din ekonomi ut när du var yngre? - På vilket sätt pratade ni om ekonomi hemma? - Hur såg din ekonomi ut under din kriminella tid? - Hur ser din egna ekonomi ut idag?
- Har du med hjälp av Krami fått bättre koll på din ekonomi? - Om ja, på vilket sätt? Om nej, motivera.
Symbolisk kapital - värde i vissa grupper, i vissa ej. Vi tar utbildning som exempel. - Vad har du för utbildning? (grundskola, gymnasieskola, yrkeshögskola osv).
- På vilket sätt har denna utbildningen varit betydande för dig? både negativt och positivt.
- Har du genom Krami fått någon mer utbildning?
Övrigt
- Vad tänker du om Krami
- Vad har varit mest betydelsefullt för dig när du ändrat riktning i livet? - Vad känner du att du utvecklat mest efter tiden på Krami?