Resultatet som presenterats kommer att analyseras med hjälp av Bourdieus handlingsteori och Scheffs emotionsteori som båda har beskrivits i kapitel 3. För att göra en tydlig koppling till studiens frågeställningar kommer kapitlet delas in i avsnitten handlingar inom livsområdena, och känslor/tankar och koppling till handlingar. Indelningen skiljer sig från den i resultatet vilket beror på att de mönster som återfanns inom de båda livsområdena överensstämmer med varandra vilket motiverar att de analyseras tillsammans. På så sätt tydliggörs dels den sociala processen och dels likheter och skillnader. Sist i analyskapitlet kommer vi gör en koppling mellan vår studie och tidigare forskning.
Handlingar inom livsområdena
Det mönster som framträder inom livsområdena visar att personernas handlingar går från en hög moralisk nivå till en allt lägre moralisk nivå i takt med att deras spelande ökar. Det kan tolkas som att personerna har en hög medvetenhet om de normer som gäller inom livsområdena. Normer är de gemensamma överenskommelser som finns inom olika livsområden för vilka handlingar som är acceptabla, det som Bourdieu beskriver som de specifika spelregler som finns inom olika fält. På grund av att personerna tar till omoraliska handlingar för att dölja sitt spelande tolkar vi det som att spelande, i den utsträckning som personerna gör, frångår normen inom fältet men att personerna vill få det att framstå som att de följer de normer som finns. Vi kommer lyfta fram några tänkbara anledningar till att personerna inte vill visa att de bryter mot livsområdenas normer.
En anledning till att personerna vill att det ska framstå som att de följer normerna inom fältet kan bero på hur de är som person. Med Bourdieus begrepp handlar det om personens habitus, som innefattar de vanor som personerna har inneboende hos sig, och som har grundlagts beroende på personens klasstillhörighet och även fälttillhörighet. Det är tänkbart att det är så djupt rotat i personerna att följa normer som finns, att de för att inte avslöjas tar till omoraliska handlingar istället. Vi kan se åtminstone två sätt att se på habitus betydelse här. Dels kan spelandet i sig vara något som bryter mot personens habitus, det vill säga att spelande inte är något som hör hemma i den klass eller de fält som grundlagt det habitus personen har och att personen därför vill dölja det. Dels kan det vara så att spelandet faktiskt går i linje med personens habitus, alltså att spelande finns med som en vana hos personen, men att spelande däremot inte går i linje med den uppfattning som finns inom den klass eller
41 fält där personen för tillfället befinner sig i. I båda fallen kan det sägas att personerna bryter mot normen, eller vanan, som finns, vilket personerna vill dölja och handlar på de sätt de gör.
En annan anledning till att personerna inte vill avslöja att de bryter mot normen inom fältet kan, som vi ser på det, bero på att personerna behöver resurser som fälten ger dem tillgång till. Resurser benämns av Bourdieu som kapital, varav det ekonomiska kapitalet, i form av pengar, är det kapital som utifrån resultatet personerna tycks vara intresserade av. Båda livsområdena ger personerna tillgång till pengar. Inom fältet familj/närstående, som framgår tydligt i resultatet, genom lån och genom att de använder de gemensamma ekonomiska resurserna inom fältet. När det gäller fältet arbetsplats får personerna tillgång till pengar genom sin lön men även genom att använda arbetsplatsens ekonomiska resurser. Det är tänkbart att personerna inte skulle få tillgång till pengarna om de bröt mot de spelregler som finns inom fältet.
Vi har visat några sätt att förstå personernas handlingar utifrån Bourdieus begrepp fält, habitus och kapital. Enligt Bourdieu utgör de begreppen delar av en helhet och att de står i relation till varandra. Det innebär att personernas handlingar beror dels på det specifika livsområdet, dels personernas bakgrund som format deras vanor, och dels den eller de resurser som är av värde för personerna, men även hur de delarna påverkar varandra. På så sätt framgår det att de handlingar personerna gör, och som beskrivits i resultatet, inte uppkommer oberoende av omgivningen, utan istället formas utifrån den relation som finns mellan personerna och omgivningen. Den relationen som finns mellan personerna och omgivningen ger upphov till känslor/tankar hos personerna, och för oss vidare till nästa avsnitt. I det avsnittet kommer vi också lyfta fram en skillnad vi sett mellan de båda livsområdena.
Känslor/tankar och kopplingar till handlingar
I resultatet framkommer tre teman av känslor/tankar och som utgör ett mönster där känslorna/tankarna blir allt mer negativa i takt med att personernas handlingar blir mer och mer omoraliska till följd av att spelandet tilltar. Det är tänkbart att känslor/tankar uppstår hos personerna när de bryter mot normerna inom livsområdena, och även när de gör omoraliska handlingar. Det framkommer att personerna känner rädsla över vad som kan komma att hända om eller när deras handlingar avslöjas för övriga inom livsområdet, därmed kan vi förstå det som att de känner rädsla över att det sociala bandet kan komma att skadas. Sociala band är enligt Scheff något som existerar mellan individer och som utvecklas i interaktion, och att det också är det som håller ihop gemenskaper. Personernas rädsla ökar i takt med att de
42 omoraliska handlingarna ökar och personerna beskriver känslor av skam. Scheff menar att skam är en av människans grundemotioner, och att rädsla är sekundär till skam. Utifrån den kan vi se att de beskrivningar av rädsla personernas gör till att börja med egentligen är ett uttryck för skam. Scheffs beskrivning av skammen som en moralisk kompass som signalerar när det sociala bandet är hotat stämmer bra överens med det personerna uttrycker om att de känner rädsla när de tänker på hur omgivningen ska reagera om eller när deras handlingar avslöjas. Utifrån det Scheff säger om att skam kan upplevas bara genom att föreställa sig omgivningens reaktion på handlingar ger förståelse för att personerna får skamkänslor även när omgivningen inte känner till vad personerna gör eller har gjort. Vi kan se att det blir en negativ spiral; rädslan för att det sociala bandet ska skadas om personerna bryter mot normen leder till omoraliska handlingar, vilket ökar rädslan och skammen som därmed leder till fler omoraliska handlingar och så vidare.
Scheff menar att skamkänslor kan bli så starka att personer till slut känner skam över sin skam och gör allt de kan för att dölja skammen och kan innebära att personerna bär på en omedveten eller icke-erkänd skam. Det kan leda till att personerna blir mer och mer isolerade i socialt samspel, vilket kan sägas överensstämma med vårt resultat där personerna känner sig ensamma eftersom deras skamkänslor gör att de inte vill avslöja sin situation. Vidare är det tänkbart att de flykthandlingar personerna beskriver kommer av just de starka skamkänslor, att de inte längre klarar av det sociala samspelet med omgivningen på grund av att de känner skam för sina handlingar. Genom att personerna flyr kan vi se att det ytterligare ökar på personernas ensamhet. Scheff menar att när personerna blir socialt isolerade ökar risken för depressioner och även självmordsförsök, och skammen kan sägas ha blivit sjuklig. Utifrån det kan vi få en förståelse för uppkomsten av de självmordstankar personerna i vår studie berättar om. Tankar på att ta sitt liv återfinns inom båda livsområdena men däremot skiljer det sig åt när det kommer till att personerna gör verklighet av det inom de båda livsområdena. Inom familj/närstående framkommer det att personerna gör försök till att ta sina liv vilket inte framkommer inom livsområdet arbetsplats, även om tankarna finns även där. Vi kan se att skillnaden skulle kunna bero på att skador på det sociala bandet inom familj/närstående är svårare att hantera för personerna än att det sociala bandet skadas inom livsområdet arbetsplats.
43
Vår studie och tidigare forskning
Det som framkommer i vår studie kan sägas gå i linje med den tidigare forskning som presenterades i kapitel 2. Till att börja med kan vi utifrån vår analys se att det specifika livsområdets normer kan ha betydelse för personernas handlingar, och där av ser vi koppling till Kihlströms (2007, ss. 49-63) syn på att missbruk är avvikelser från normer och värderingar. I vår studie framgår att personerna vill dölja att de avviker från normerna, och använder då omoraliska handlingar. Det vi också sett i vår analys är att handlingar och känslor/tankar samverkar i en process vilket även beskrivs av Kihlström (2007, ss. 205-212) där han menar att emotioner tvingar individen att reflektera över sig själv och sitt beteende.
Bindes (2013) beskrivningar av motiv för spelande är ju inte vår studies syfte men som vi ändå kan säga återfinns i vårt empiriska material där beskrivningar finns där motivet chansen
att vinna kan sägas är tydligast, men även motivet humörförändring när spelandet blir ett sätt
för personerna att släppa tankar på problem.
Vi har sett i analysen av studien att personernas handlingar hänger samman med det sociala samspelet inom livsområdet, och att de även utifrån det påverkas känslomässigt. Det visar en koppling till studien av Dowling et al. (2016) som visar på att spelmissbruk kan ge emotionella och relationella konsekvenser. Likaså kan vi se kopplingar mellan vår studie och Bindes (2016a) studie när det gäller spelmissbruk på arbetsplatser, där det blir en negativ spiral av lögner, misskötsel och brottsliga handlingar. Likaså att personerna ser sig själva som personer med hög moral, och att stölderna från arbetsplatsen ska betalas tillbaka när de vunnit, och därmed ses som ett tillfälligt lån.
I vår studie framkommer det att skam är en känsla som är vanligt förekommande känsla hos personerna. Det är något som återfinns hos Kihlström (2007, ss. 205-212), Binde (2016a) och Hing et al. (2016). Hing et al. menar vidare att skam uppkommer till följd av stigmatiseringen av spelmissbruk, men att det är svårt att veta om skammen uppstår externt eller internt. Av det som framkommit i vår studie kan vi se det som att skam skapas i det sociala samspelet, och kan därmed sägas skapas i processen mellan externt och internt.
44