Examensarbete
När spel om pengar blir viktigare än allt
En kvalitativ studie om att leva med spelmissbruk
Författare: Jessica Rufener Linda Snygg Aronsson Handledare: Lars Sörnsen Examinator: Kerstin Arnesson Lottie Giertz
Termin: VT-17 Kurskod: 2SA47E
1
Abstract
Author: Jessica Rufener and Linda Snygg Aronsson
Title: When money gambling becomes more important than everything. [Translated title]
Supervisor: Lars Sörnsen
Assessor: Kerstin Arnesson & Lottie Giertz
The aim of this study was to get knowledge and understanding about the actions people do and the experiences they have in the two different lifeareas, family/relatives and workplace, when they have an ongoing gambling addiction. The study was conducted with a qualitative method based on literature studies on four autobiographies written by Swedish people with a gambling addiction, and the study had a sociological perspective. The results showed that gambling addiction leads to patterns of actions and emotions/thoughts in a downward spiral with common actions as lies and immorality, and emotions of shame. It also showed that the actions and emotions/thoughts emerged in the social interaction with other people in the lifeareas, and can therefore be seen as a sociological process.
Keywords: gambling addiction, autobiographies, actions, experiences, social interaction.
Nyckelord: spelmissbruk, självbiografier, handlingar, upplevelser, social interaktion.
2
Innehåll
1. Inledning ... 4
Problembakgrund... 4
Problemformulering... 5
Syfte ... 6
Frågeställningar... 6
2. Tidigare forskning... 7
Sociologiskt perspektiv på missbruk ... 7
Motiv för spelande ... 8
Spelmissbruk och familj/närstående ... 9
Spelmissbruk och arbetsplats... 10
Spelmissbruk, stigmatisering och skam... 11
Tidigare forskning i vår studie ... 12
3. Teori ... 13
Bourdieus handlingsteori ... 13
Tillämpning i vår studie ... 14
Thomas J Scheffs teori... 14
Sociala band, kommunikation och emotion... 14
Skam och stolthet... 15
Tillämpning i vår studie ... 17
4. Metod ... 19
Vetenskapsteoretisk ansats ... 19
Kvalitativ metod ... 19
Datainsamlingsmetod... 20
Urval ... 20
Arbetsfördelning och tillvägagångssätt ... 22
Studiens kvalitet... 23
Etiska överväganden ... 24
5. Resultat 26 Självbiografier till studien ... 26
Inledning resultat ... 27
Familj och närstående ... 27
3
Från lån till omoraliska handlingar... 27
Känslor och tankar kopplade till handlingarna ... 29
Handlingar till följd av känslor/tankar och mothandlingar... 32
Sammanfattning av familj och närstående ... 34
Arbetsplats ... 34
Från lögner till brottsliga handlingar... 34
Känslor och tankar kopplade till handlingarna ... 36
Handlingar till följd av känslor/tankar och mothandlingar... 38
Sammanfattning av arbetsplats ... 39
6. Analys ... 40
Handlingar inom livsområdena... 40
Känslor/tankar och kopplingar till handlingar ... 41
Vår studie och tidigare forskning... 43
7. Slutdiskussion ... 44
Sammanfattning ... 44
Resultatdiskussion ... 44
Metoddiskussion ... 45
Framtida forskning... 46
8. Referenslista... 47
Bilaga A ... 50
4
1. Inledning
Problembakgrund
Folkhälsomyndighetens siffror visar på att antalet vuxna personer i Sverige som på något sätt spelar om pengar har minskat från 70 procent till 58 procent sedan 2008, men samtidigt har antalet problemspelare ökat med 30 procent (Folkhälsomyndigheten 2016). I Sverige var det år 2010 cirka 2 procent av befolkningen som hade ett spelmissbruk (Folkhälsomyndigheten 2016).
Spelmissbruksproblematik kan ge konsekvenser inom livsområden som familj och arbetsplats.
I en studie av Nicky A. Dowling, Aino Suomi, Alun C. Jackson & Tiffany Lavis (2016) framkommer att ekonomiska, emotionella och relationella problem drabbar familjer där det finns individer med spelproblem. De framgår av studien att det behövs mer forskning som berör relationen problemspelare och familj/närstående. Per Binde (2016a) tar upp problematiken med ekonomisk brottslighet som kan uppstå på arbetsplatser när anställda har ett spelmissbruk och därmed måste få tag i pengar att spela för. Det framkommer vidare i Bindes studie att problemspelare riskerar att hamna i en negativ spiral av stölder, skamkänslor över vad de gjort och nya stölder för att vinna tillbaka pengarna de stulit för att ställa allt tillrätta igen.
Nerilee Hing, Elaine Nuske, Sally M. Gainsbury & Alex M.T. Russell (2016) forskning visar att spelmissbruk i allmänhet ses som ett personligt misslyckande, och ofta är förenat med stigma. Det framgår av studien att personer med spelmissbruk ofta upplever negativa känslor, bland annat skam till följd av stigmat kring deras spelmissbruk. De negativa känslorna medför att de försöker dölja sin problematik för sin omgivning av rädsla för att behöva utstå negativa reaktioner. Stigmat kring spelmissbruk hindrar människor från att våga vara öppna med sin problematik och därmed även våga söka hjälp. För att motverka stigmatisering av spelmissbruk menar forskarna att det behövs mer forskning om problematiken för att öka kunskapen och förståelsen inom området.
I forskningen ovan (Hing et al. 2016) nämns att skam är en emotion som ofta upplevs till följd av spelmissbruk. Det kan sägas gå i linje med det Thomas J Scheff (1990, s. 15) beskriver om skam, där han menar att skam är en av människans primära sociala emotioner. Scheff förklarar att skam fungerar som signal för att tala om hur det sociala bandet är till andra
5 människor och kan sägas vara en moralisk kompass som talar om när vi beter oss på ett sätt som inte är accepterat av den sociala omgivningen.
Jofen Kihlström (2007, s. 62) menar att missbruk behöver ses ur ett sociologiskt perspektiv för att ge en vidare förståelse av problematiken. Kihlström motiverar det med att missbruk är avvikelser som bryter mot normer och värden inom ett samhälle och kan därmed snarare ses som en social problematik än en rent medicinsk. Avvikelser från gängse normer och värden kan med Pierre Bourdieus teori förklaras som att individer inom ett fält bryter mot de spelregler som finns där (Pierre Bourdieu & Loïc Wacquant 2009, ss. 83-89).
Spelberoende är i den senaste upplagan av DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorder) klassat som en beroendesjukdom, och likställs därmed med substantiellt missbruk (Spelforskning 2015). Den klassificeringen har lett till att det från och med 1 januari 2018 görs en ändring i Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) där ansvaret för att förebygga och motverka missbruksproblematik utökas till att även gälla missbruk om spel om pengar (Riksdagsförvaltningen 2017). Därmed behövs kunskaper om spelmissbruksproblematik inom socialt arbete vilket motiverar den här studien och gör den relevant inom det sociala områdets praktiker.
Problemformulering
I texten som presenterats ovan framgår det att spelmissbruk är stigmatiserande och framkallar skamkänslor vilket gör att individer vill dölja sin problematik och inte gärna pratar om den (Hing et. al 2016) . Det innebär att deras beskrivningar av problematiken inte kommer fram, vilket gör att deras perspektiv på spelmissbruk saknas. Därmed försvåras möjligheten till att få en klar bild av problematiken och då försvåras även möjligheten till att ge det stöd som behövs. Thomas Nilsson, leg. psykolog och grundare av Spelinstitutet, säger: ”Det som fortfarande saknas är spelberoendes egna berättelser” (Jonas Pettersson & Jens Bollius 2008, s. 8). Utifrån det som framkommer i tidigare forskning kan vi se det angeläget att göra en studie som undersöker spelmissbruk ur den spelmissbrukande individens perspektiv.
Kihlströms (2007, s. 62) argument ovan motiverar att vår studie antar ett sociologiskt perspektiv för att förstå och få kunskap om handlingar och upplevelser individer har under ett pågående spelmissbruk. Även med tanke på de skamkänslor som spelberoende upplever (Hing et al. 2016), och utifrån Scheffs (1990, s 15) syn på skam som en social emotion, menar vi att ett sociologiskt perspektiv behövs för en vidare syn på spelmissbruk. Genom att se på
6 spelmissbruk ur olika perspektiv är vår uppfattning att en större kunskap och förståelse om problematiken kan uppnås, och därmed större möjligheter för professioner inom socialt arbete att förebygga och motverka det.
Utifrån det vill vi med denna kvalitativa studie öka kunskaperna om spelmissbruk genom att belysa den spelberoendes handlingar och upplevelser under den pågående problematiken och därmed även bidra med ett perspektiv till en helhetssyn på spelmissbruksområdet. Eftersom det framkommer i tidigare forskning att spelmissbruk ger konsekvenser inom familj/närstående och arbete kommer studien koncentrera sig på att undersöka spelberoendes handlingar och upplevelser inom de livsområdena. För att få tillgång till handlingar och upplevelser som spelberoende personer haft inom de båda livsområdena kommer vi att använda oss av självbiografier skrivna av personer med spelmissbruk. Valet att använda självbiografier är av etiska skäl ett bra alternativ för att få tillgång till ett material som kan anses vara av känslig karaktär och därmed svår att nå, men med självbiografierna har vi ett material som personerna själva valt att publicera.
Syfte
Syftet med studien är att genom att analysera självbiografier skrivna av personer med spelmissbruk få förståelse och kunskap om deras handlingar och upplevelser inom livsområdena familj/närstående och arbetsplats under sina pågående spelmissbruk, och därmed även bidra till en helhetsförståelse av problematiken.
Frågeställningar
Vilka handlingar beskriver personerna i självbiografierna att de gör inom livsområdena familj/närstående och arbetsplats under det pågående spelmissbruket?
Vilka känslor/tankar beskriver personerna i självbiografierna att de har inom de livsområdena under det pågående spelmissbruket?
7
2. Tidigare forskning
Vi kommer i det här avsnittet ge en kort presentation av några studier inom området spelproblematik för att ge en inblick i kunskapsfältet. Eftersom vår studie antar ett sociologiskt perspektiv har vi valt att presentera forskning med en sociologisk utgångspunkt.
Det är forskningsstudier som berör sociologiskt perspektiv på missbruk, motiv för att spela, spelmissbruk och familjer och närstående, spelmissbruk på arbetsplatser och stigmatisering av spelmissbruk. Tre av studierna i kapitlet är genomförda av Per Binde som kan sägas vara ledande i Sverige inom spelforskning på den sociologiska sidan. Det inledande avsnittet är en svensk avhandling av Kihlström (2007) som berör perspektiv på missbruk generellt.
Sociologiskt perspektiv på missbruk
Kihlström (2007, ss. 49-63) menar att missbruk och beroenden är avvikelser från både de normer och värden som är vedertagna inom ett samhälle, och därför är missbruk och beroenden något som kan belysas ur ett sociologiskt perspektiv. Vidare säger Kihlström att just för att missbruk är avvikelser från normer så anser han att det är problematiskt att det vanligtvis betraktas ur medicinska och psykiatriska perspektiv. Kihlström förklarar att medikaliseringen av missbruk och beroende innebär att sociala problem benämns med medicinska termer, förstås ur ett medicinskt perspektiv och hanteras inom det området. Det kan enligt Kihlström vara en anledning till svårigheten att finna bra behandlingar för individer inom missbruksvården. Därför behövs komplettering med kunskap utifrån andra perspektiv för förståelse av fenomenet och inte enbart förlita sig till medicinska mätningar av det. Det medicinska perspektivet innebär att missbruket ses som ett tillstånd menar Kihlström (2007, s.
214), och tar upp handlingsaspekten i missbruk, det vill säga att individen själv gör en handling och att en handling inte är ett tillstånd.
Kihlström (2007, ss. 205-212) lyfter fram de två temana handlingar och emotioner som han menar behövs för att förstå missbruk, och som kan tydliggöras genom att se missbruk ur ett sociologiskt perspektiv. Missbruk består av handlingar som upprepas så att de bryter mot de normer som råder i den aktuella kontext en individ befinner sig i. Handlingarna har blivit vanor hos individen, och att bryta ett missbruksbeteende innebär att upphöra med gamla vanor och börja med nya. När det gäller emotioner förklarar Kihlström att emotioner som exempelvis skam och stolthet spelar stor roll för en individs beteende i olika situationer och med olika människor. Emotioner kan sägas vara respons på motstånd som en individ möter, och emotionerna tvingar individen att funderar över sig själv och sitt beteende. För individer
8 med missbruk kan det motstånd de möter från omgivningen innebära att de känner sig misslyckade vilket kan ge negativa konsekvenser för deras självkänsla, och de väljer vanligtvis att dölja sitt missbruk. I förlängningen kan det leda till en isolering och utanförskap från familj, närstående och arbetsplats, och kontakter med andra missbrukare kan på sikt komma att föredras istället. Handling och emotioner är en del av en socialisationsprocess och därmed är inte ett medicinskt och psykologiskt perspektiv tillräckligt för att förstå fenomenet eller för att ge stöd till individer med problematiken (Kihlström 2007, ss 254-255).
Med Kihlströms (2007) syn på vikten av att se missbruk ur ett sociologiskt perspektiv för att förstå fenomenet går vi vidare till Bindes (2013) studie om motiv för att vilja spela om pengar.
Motiv för spelande
Ett steg för att nå förståelse kring spelmissbruk är att förstå vilka motiv individer har för att spela om pengar. Binde (2013) har utifrån tidigare forskning inom spelområdet kunnat sammanställa fem motiv till det. Motiven är: drömmen om jackpot, sociala fördelar, intellektuell utmaning, humörförändring, och det femte som är grundläggande för allt spelande: chansen att vinna. Det sista motivet ses som en psykobiologisk likväl som symbolisk och kulturell grund.
Drömmen om jackpot handlar, enligt Binde (2013), om längtan efter att vinna mycket pengar och därmed bli ekonomiskt oberoende. Det finns en föreställning om att en storvinst skulle leda till ett bättre liv med självförverkligande och personlig utveckling.
Binde (2013) beskriver att sociala fördelar som motiv innebär att individer spelar för att känna gemenskap, få tävla och att få visa upp sig. Individer är attraherade av den sociokulturella värld som finns i spelmiljön såsom de specifika normer, språket, kulturella koder och spelroller.
Intellektuell utmaning innebär, förklarar Binde (2013), att spelaren lägger ned mycket tid på att skaffa kunskap om det aktuella spelet, och spelet blir därmed en stimulans för individen.
Spel som poker eller hästsport är exempel på sådana spel som kan vara intellektuella utmaningar.
9 Humörförändring som motiv är, enligt Binde (2013), när individen spelar av emotionella skäl.
Det är att uppleva spänningen i spelet som lockar. För en del är spelandet en avkoppling och ett sätt att varva ned, eller ett sätt att släppa tankarna på något annat.
Det femte motivet, och som Binde (2013) menar ligger till grund för allt spel om pengar, är chansen att vinna. Motivet är att vinna mer pengar än de pengar som satsats. Den tanken är av både emotionell och symbolisk natur, och kan förklaras inom både den biopsykologiska och sociokulturella domänen.
Binde (2013) vill visa på att även om grundmotivet för att spela är att vinna pengar, chansen att vinna, så finns det förutom det motivet flera olika anledningar till varför individer spelar om pengar. Modellen som presenterats ger en övergripande syn på de motiv som finns för spelande i västerländska samhällen, och kan hjälpa till att förstå spelproblematik. Spelande framkallar kraftfulla psykologiska processer som är sammanlänkade med djupgående sociokultuella betydelser för individen.
Med de motiven som bakgrund för att förstå varför individer vill spela om pengar kommer vi nu in på när spelandet gått så långt att det blivit ett missbruk, och vilka konsekvenser det kan ge för familj och närstående.
Spelmissbruk och familj/närstående
I Dowlings et. al (2016) studie framkommer att när en individ har ett spelmissbruk påverkas familjen på olika sätt. Den vanligaste konsekvensen är ekonomiska problem. Det handlar om obetalda räkningar, ekonomiska förluster, ekonomisk otrygghet som äldre, konflikter med närstående om pengar, och ekonomiska svårigheter där närstående får bistå med ekonomisk hjälp eller där familjen får söka ekonomisk hjälp hos stödorganisationer. En andra, nästan lika vanlig, konsekvens av spelmissbruket är av emotionell karaktär i form av depressioner, nedstämdhet, stress, ångest, oro och skuldkänslor. Tredje och fjärde konsekvenserna förekommer i mindre utsträckning än de två tidigare som nämnts. De konsekvenserna är av relationell karaktär och handlar om trasiga relationer eller uppbrott från relationer till följd av spelmissbruket, och även tillitsproblematik på grund av lögner eller stölder.
Det framkommer även i studien (Dowling et. al 2016) att en tredjedel av deltagarna uppgav att deras spelande inte lett till att närstående drabbats av några konsekvenser alls. Deltagarna motiverar det med att deras familjemedlemmar inte känt till deras spelande och därför inte drabbats negativt av det. Dowling et al. menar att de uppgifterna även till viss del förklaras av
10 att problemspelare väljer att underrapportera negativa konsekvenser som deras spelande haft för familjen. Enligt forskarna visar forskningsresultatet på vikten av att ytterligare forskning görs om de konsekvenser spelmissbruk kan få för familjer, att det är ett område som inte är väl utforskat och därmed är medvetenheten liten om konsekvenserna.
Det som framkom i studien ovan har flera beröringspunkter med bland annat det som Kihlström (2007) presenterade om emotioner och konsekvenser av missbruk. Nästa avsnitt handlar om arbetsplatser och ekonomiska brott till följd av spelmissbruk, och även kort om hur arbetsgivare kan hantera och förhindra att sådana situationer uppstår.
Spelmissbruk och arbetsplats
I Bindes (2016a) studie framkommer att det är en samverkan mellan olika faktorer som gör ekonomiska brott möjliga på arbetsplatser för individer med spelmissbruk. För att en förskingring ska vara genomförbar krävs det att individen har tillgång till pengar på arbetsplatsen och känner till svagheter i systemet som möjliggör en förskingring.
Individer som gör ekonomiska brott på sina arbetsplatser har, enligt Binde (2016a), ofta arbetat där under lång tid, de har en hög social position och anses trovärdiga av arbetsgivare och kollegor. De har behov av pengar på grund av det överdrivna spelandet, och de ekonomiska och känslomässiga svårigheter som spelandet genererar.
Binde (2016a) beskriver att individerna känner en stark press på att dölja sina spelrelaterade problem för andra. Individernas skamkänslor gör att de inte klarar av att berätta för någon om sin problematik eller att söka hjälp för den.
Slutligen, menar Binde (2016a), hamnar individen i ett moraliskt sönderfall, där individen utvecklar ett rationellt tänkande som ursäktar deras handlande. De ser på sig själva som ärliga och inbillar sig själva att stölden bara är ett tillfälligt lån för att kunna ställa allt tillrätta.
Individerna tror att de genom att spela ännu mera ska kunna vinna tillbaka det som gått förlorat.
När det gäller situationer där spelmissbrukare genomför kriminella handlingar som stöld och förskingring, menar Binde (2016b), att det kan finnas en risk för suicidtankar hos individen när misstanke om förskingring delges. Därmed är det viktigt att arbetsgivaren har ett genomtänkt bemötande av individen, och att arbetsgivaren berättar sin misstanke för individen först, så att inte individen riskerar att informeras om misstanken på omvägar.
11 Chefer måste, enligt Binde (2016b), också vara tydliga med att informera om vad som är oacceptabelt på arbetsplatsen. Vid eventuell misstanke om oacceptabelt beteende är det därmed även viktigt att agera fort. Det har också ofta visat sig vara uppskattat att vid dessa samtal ha med en individ med egen erfarenhet av ett tidigare spelmissbruk som ett stöd. Binde skriver vidare även om vikten av att arbetsgivaren erbjuder individen rehabilitering och behandling för sitt spelmissbruk för att hjälpa individen att kunna sköta sitt arbete.
Binde (2106b) menar att arbetsgivaren bör uppmuntra både kollegor och chefer till att uppmärksamma tecken på spelmissbruk och att vid eventuell misstanke våga ta upp frågan med den aktuella individen. För att underlätta detta är det viktigt att arbeta för en ökad kunskap och öppenhet kring ämnet.
I några av ovanstående avsnitt har vikten av ökade kunskaper och förståelse inom området spelmissbruk framkommit, vilket även görs i nästa avsnitt som handlar om den stigmatisering och skam som är förenat med spelmissbruk.
Spelmissbruk, stigmatisering och skam
Hing et al. (2016) undersökte hur personer med spelproblematik upplevde och hanterade uppfattad stigmatisering och självstigma. De fick tydliga bevis på att spelproblematik i hög grad stigmatiseras av allmänheten, och att allmänheten anser att problemspelande beror på personligt misslyckande. Forskarna menar att det resultatet går i linje med de teorier som finns om stigmatisering, och att det förmodligen även följer samma mekanism som den stigmatisering som finns kring psykisk sjukdom.
För många av personerna i Hings et al. (2016) studie ledde stigmat de upplevde från allmänheten till självstigma, vilket i sin tur fick negativa konsekvenser för personernas självkänsla, självförmåga, deras upplevelse av socialt värde, och för den mentala och psykiska hälsan. Känslor av djup skam var gemensam för de deltagarna som upplevde självstigma. De beskrev också att de kände ilska och förargelse på sig själva, men också känslor av skuld dominerade. Deltagarna beskrev också att deras spelproblematik ledde till att de kände avsmak, rädsla, oro och nedstämdhet över sina handlingar. Allt sammantaget, men med mest tyngd på skamkänslorna, ledde till att den vanligaste strategin för att hantera sin problematik var att hemlighålla den. De flesta deltagarna uppgav hur viktigt det var för dem hur omgivningen såg på dem, framför allt familj och närstående, och hur de skulle se på dem om deras spelproblematik avslöjades.
12 Hing et al. (2016) lyfter fram att det är svårt att klargöra huruvida skam uppkommer ur stigmatiseringen från omgivningen eller om den istället uppkommer på grund av att personen kränker sina egna värderingar, med andra ord om skam uppstår externt eller internt, och mer forskning behövs kring det. Även om inte skammens uppkomst är klarlagd, så står det ändå klart att skammen medverkar till att personerna håller sin spelproblematik hemlig, vilket visar på vikten av att insatser görs för att få bort den stigmatisering som allmänheten har kring spelproblematik.
I detta avsnitt kan kopplingar göras både till Kihlström (2007) och Dowling et al. (2016) när det gäller bland annat emotioner som skam och hemlighållande av sin missbruksproblematik.
Tidigare forskning i vår studie
Det som presenterats i kapitlet kan sägas gå i linje med den här studiens syfte och frågeställningar. Med Kihlströms (2007) teori ges argument för att belysa spelmissbruk ur ett sociologiskt perspektiv, och motiverar även belysning av just handlingar och emotioner.
Ytterligare argument för att göra en sociologisk studie får vi av studien av Hing et al. (2016) där det framkommer att spelmissbruk är stigmatiserande och allmänt ses som personligt misslyckande, och därmed av vikt att lyfta fram sociala aspekter av problematiken. Genom Bindes (2013) studie om motiv för spel om pengar förstår vi att individer spelar om pengar av olika anledningar, och att det därmed finns olika anledningar som kan göra att de hamnar i spelmissbruk. Den kunskapen är användbar när vi tolkar vårt material, då vi bättre kan förstå vad som leder till de handlingar som personerna gör. Vad det gäller studier som berör livsområdena familj (Dowling et al. 2016) och arbetsplatser (Binde 2016a, 2016b) tillför det en förförståelse för konsekvenser som spelmissbruk kan medföra inom de områden, och bidrar därmed till en fördjupad analys av studiens empiri eftersom vi redan innan är mer insatta i problematiken.
Från tidigare forskning går vi vidare till nästa kapitel där en presentation görs av de teorier som kommer användas i studien.
13
3. Teori
I det här avsnittet kommer vi att beskriva de teorier som kommer användas då det empiriska materialet analyseras. Teorierna ska hjälpa oss att besvara studiens syfte som är att få en förståelse för handlingar och upplevelser som personer med spelmissbruk har inom olika livsområden. Studien ska belysa spelmissbruksproblematik ur ett sociologiskt perspektiv och därmed har vi valt att använda oss av teorier med sociologisk grund.
Den ena teorin vi kommer att använda är sociologen Pierre Bourdieus handlingsteori. Genom att använda Bourdieus begrepp fält, kapital och habitus kan vi få hjälp att förstå personernas handlingar i de olika livsområdena utifrån den logik som råder inom dessa. Den andra teorin hör hemma i det emotionssociologiska fältet där vi valt att använda oss av sociologen Thomas J Scheffs socialpsykologiska teori. I den teorin läggs stor vikt vid emotionernas betydelse i det sociala samspelet. Teorin kan därmed vara till hjälp för att förstå de känslor och tankar, som framkommer av de beskrivningar som personerna i självbiografierna gör. Ytterligare ett skäl för oss välja Scheffs teori är han talar särskilt mycket om emotionen skam, vilket är en återkommande emotion i de beskrivningar som görs i självbiografierna.
Nedan följer en presentation av teorierna och beskrivning av hur teorierna kommer att tillämpas i vårt analysarbete.
Bourdieus handlingsteori
Bourdieu (1995, ss. 7-9) menar att för att förstå samhället måste det tas hänsyn både till makronivån och mikronivån, och den dubbelriktade relationen som finns mellan de båda. I modellen som Bourdieu utarbetat används benämningen objektiva strukturer, som då ska förstås som makronivån, och habitusstrukturer, som ska förstås som mikronivån.
Bourdieu (1995, ss.11- 24) använder sig av begreppet socialt rum när han talar om samhället i sin helhet. Det sociala rummet är uppdelat i olika klasser. Bourdieus klassindelning är gjord utifrån de skillnader som finns i det sociala rummet mellan agenterna, och inte utifrån de likheter som förenar dem. Skillnaderna mellan agenterna eller i det sociala rummet har att göra med det som Bourdieu benämner kapital, där de viktigaste kapitalformerna är det ekonomiska och det kulturella kapitalet. Det sociala rummets klassindelning kan sägas bestå av två dimensioner, där den ena dimensionen är vertikal och den andra horisontell. Den vertikala dimensionen beror på hur stor agenternas totala kapital är (ekonomiskt och kulturellt kapital), där de agenter som har störst mängd totalkapital befinner sig högt upp, medan
14 agenterna med låg totalmängd befinner sig långt ner. När det gäller den horisontella dimensionen handlar det om vilken av kapitalformerna (ekonomiskt och kulturellt) som agenterna har mest av, där ekonomiskt och kulturellt kapital kan sägas vara varandras motpoler. Förutom de två dimensionerna påverkas positionen i det sociala rummet även av de skillnader som finns mellan agenternas, eller gruppernas, sociala ställning och deras egenskaper i form av livsstil och smak (Bourdieu 1990, ss. 11-24).
Begreppet fält kan definieras som ett nätverk av objektiva relationer mellan de olika positioner som finns i det sociala rummet. Varje fält har sin struktur med sina respektive logiker, vilket också är det som ger upphov till de olika fälten i det sociala rummet. Logikerna beskrivs som överenskomna spelregler som agenterna har att förhålla sig till (Bourdieu &
Wacquant 2009, ss. 83-89). För att förklara det som förenar de olika agenter, grupper, i fälten använder Bourdieu (1995, ss. 11-24) begreppet habitus. Habitus kan sägas vara en enhetsskapande princip genom att det omvandlar de relationella och inneboende egenskaperna i en position till en enhetlig livsstil. Bourdieu beskriver habitus som ett beständigt sätt att vara eller att handla, och som blivit förkroppsligat i personernas smak och vanor, och som strukturerar hur agenterna uppfattar och handlar i världen. Vidare menar Bourdieu att habitus är en mental struktur som är både individuell och kollektiv på samma gång.
Inom varje fält, menar Bourdieu (Bourdieu & Wacquant 2009, ss. 83-89), är det en särskild typ av kapital som anses betydelsefullt. Kapital som betyder mycket inom ett fält är ingenting värt inom ett annat fält. Det innebär att det inom varje fält görs försök av respektive agent att bygga på den typ av kapital som anses vara betydelsefullt, för att på så sätt få en starkare position och mer makt inom fältet. Bourdieu beskriver det som sker inom fältet för ett spel som pågår, där han menar att agenterna på samma sätt som i ett spel kämpar för berömmelse och premiering. Agenterna inom gruppen kan sägas känna till spelreglerna inom fältet på grund av det habitus som följer med respektive fält. Det kan också innebära att det är svårt för agenterna att förstå spelreglerna inom ett fält där de inte ingår (Bourdieu & Wacquant 2009, ss. 83-89).
Ekonomiskt kapital är, menar Bourdieu (1990, ss. 16-23), det som direkt kan kopplas till pengar, såsom egendomar och materiella tillgångar som genererar ett ekonomiskt värde.
Kulturellt kapital kan sägas vara det ekonomiska kapitalets motpol, och innefattar det som har ett kulturellt värde såsom utbildning, sätt att föra sig på och språk. Det ekonomiska och det kulturella kapitalet är möjligt att byta ut mot varandra, och det finns inom varje fält
15 överenskommelser om hur ”växelkursen” ser ut. Det sociala kapitalet är de sociala nätverk som agenterna har i form av exempelvis familj och vänner, och som med exempelvis släktnamn eller tillhörandet av en viss vänskapskrets kan ge tillgång till ekonomiskt och kulturellt kapital (Bourdieu 1990, ss. 26-23, 157-163).
Tillämpning i vår studie
Bourdieus teori kommer främst vara användbar för oss för att förstå personernas handlingar inom de olika livsområdena familj och arbete. Med kännedom om fältens logik kan en förståelse ges för personernas handlingar inom livsområdena, vilka även påverkas av personernas habitus. Till de två delarna behövs också kapital för att ge en helhetsbild av personernas handlingar eftersom kapital kan sägas forma mycket av både fältens logik och habitus.
Thomas J Scheffs teori
I presentationen kommer vi dels att referera till Scheffs egna böcker och artiklar, men även till en artikel av Jonas Aspelin (1996) där han presenterar huvuddragen i Scheffs teori.
Aspelin (1996, ss. 72-74) beskriver att Scheffs teori har relationella utgångspunkter där han beskriver människan som socialt beroende, och där samhällets kärna skapas genom de sociala processer som sker i det sociala samspelet mellan människor. Aspelin pekar också på att det i teorin finns en tydlig koppling mellan mikro och makro, där han beskriver att Scheff lyfter fram vikten av att pendla mellan fenomen som ska undersökas och den kontext som fenomenet befinner sig i. Den pendlingen liknar den process som finns vid social interaktion där tolkningar görs i en process där information utbyts och som sedan genererar ny information och så vidare.
Sociala band, kommunikation och emotion
Ett viktigt begrepp som Scheff (1990, ss. 4-6) använder är sociala band. Sociala band existerar mellan individer och utvecklas i social interaktion, och är den kraft som håller ihop olika former av grupper eller gemenskaper. Stabila band skapas genom att det finns en balans mellan individens behov och gruppens behov, vilket Scheff benämner optimal differentiering.
Ett stabilt socialt band kräver inte att individerna är helt överens om allt, däremot att det finns kunskap och förståelse både för det individerna är överens om och för det de inte är överens om. Scheff använder ordet attunement om det stabila sociala bandet, vilket Aspelin (1996, s.
75) översätter med samklang. Scheff (1990, ss. 4-7) förklarar att samklang innebär att det
16 finns en ömsesidig förståelse för varandra, mentalt men även emotionellt. Det finns två ytterligheter för obalansen i de sociala banden där den ena ytterlighet uppstår när individens behov får stå tillbaka helt och hållet till förmån för gruppens behov, och den andra ytterligheten när individens behov blir det viktigaste och gruppens behov får stå tillbaka. De benämns uppslukning respektive isolering.
Aspelin (1996, ss. 74-75) förklarar att de sociala banden formas genom kommunikation, samtidigt som kommunikationen formas beroende på hur de sociala banden är. De sociala banden är inte statiska utan testas ständigt i det sociala samspelet, och dess tillstånd eller status är också olika vid olika tillfällen och i olika kontexter, och kan därför inte ses som självklara.
Scheff (1990, ss. 6-12) beskriver att samtal, socialt samspel, mellan människor utgörs av två olika system. Det ena kallar Scheff för kommunikationssystemet där individer verbalt uttrycker tankar, åsikter och information. Med det andra systemet som Scheff kallar deference-emotion system, vördnads-emotionssystemet i Aspelins (1996, s. 75) översättning, gör individerna en emotionell värdering av varandra vilket sker icke-verbalt. Det senare av systemen är det som enligt Scheff (1990, ss. 4-12) är viktigast för skapandet av stabila sociala band.
Aspelin (1996, s. 73) poängterar emotionernas betydelse i Scheffs teori, och förklarar att emotionerna inte enbart är intra-personella och sker i individens inre, utan även inter- personella eftersom känslorna upplevs i socialt samspel. Därmed anses inte känslor bara vara av en bio-psykisk natur, eftersom de även har mellanmänskliga kopplingar som kan härledas till sociala relationer. Genom att känslorna uppstår i interaktion med andra kan ett kausalt samband finnas mellan känslor och de handlingar som individerna gör gentemot varandra.
Skam och stolthet
Scheff (1990, s. 15) menar att skam och stolthet är människans grundemotioner. Stolthet är tecken på ett stabilt socialt band och skam är ett tecken på ett trasigt eller hotat socialt band.
De båda emotionerna ger instinktivt signaler för hur det sociala bandet fungerar. Människan reagerar automatiskt på bekräftelse eller hot mot det sociala bandet. Aspelin (1996, ss. 81-82) förklarar vidare att skam och stolthet reglerar det sociala bandets tillstånd, och på så vis är de nödvändiga för människans överlevnad. Genom att människan känner skam och stolthet kan
17 hon tolka den situation hon befinner sig i, och på så sätt bli medveten om det sociala bandets status.
Scheff (2003, s. 254) beskriver tre olika funktioner som skam har. Det första är att skam verkar som en slags moralisk kompass för människan, där hon får signaler om moraliska överträdelser. Signalerna förmedlas utan varken tankar eller ord. En andra funktion som skam fyller är att den signalerar om det sociala bandet är hotat, vilket kan uppstå om en människa känner att hon misslyckats att leva upp till förväntningar från omgivningen. Omgivningen kan signalera att ett beteende inte är accepterat, men människan kan också se sig själv genom andras ögon, så som hon tror att andra uppfattar henne. Den tredje funktionen är, fortsätter Scheff, att skam reglerar både uttryck och medvetenhet om människans andra emotioner.
Genom att känna skam uttrycks övriga emotioner endast så mycket att hon inte ska skämmas för det. Människan kan känna så mycket skam över sina känslor att de totalt undertrycker dem.
Scheff (2014, ss. 129-134) lyfter fram att skam är ett dolt på olika sätt i samhället. Dels så är definitioner på ordet skam inte särskilt uttömmande, och dels är skam så tabubelagd att människor känner skam över sin skam och gör allt för att mörka att den finns vilket har gjort den osynlig och omedveten. Aspelin (1996, s. 83) förklarar utifrån Scheffs teori att den medvetna och erkända skammen är den normala skammen, den som beskrivits ovan som den moraliska kompassen bland annat. När skammen blir omedveten och icke-erkänd blir den patologisk, sjuklig, och kan ligga till grund för destruktiva känslor och beteende. När det sker förlorar individen sin förmåga att tolka signalerna i det sociala bandets tillstånd. Icke-erkänd skam kan sägas utgöra den vanligaste formen av skam i samhället. Scheff (2012, ss. 87-92) beskriver att skam föder skam vilket leder till en nedåtgående negativ spiral. Ju längre ned i den negativa spiralen de kommer desto mer isolerade blir de i det sociala samspelet. Det kan innebära att individer drabbas av depressioner och även leda till suicidförsök. Därmed menar Scheff att de flesta typer av psykisk ohälsa är social/emotionell snarare än medicinsk. Scheff menar vidare att om depressioner och andra symptom skapas till följd av skam är det av avgörande betydelse att arbeta för att synliggöra skam i hela samhället.
Tillämpning i vår studie
Scheffs teori kommer användas i studien för att förstå de känslor och tankar som uppstår hos personerna till följd av deras handlingar men även till följd av de mothandlingar som uppstår inom livsområdena. Scheffs förklaring av det sociala bandet kan vara till hjälp både för att
18 förstå de känslor/tankar personerna får till följd av sina handlingar, omgivningens mothandlingar, och vad de tror att omgivningen tycker, men även för att förstå processen av handlingarna. Skam är, enligt Scheff, en viktig emotion för det sociala bandet, och för att tolka signaler i det sociala samspelet. Skam är något som återfinns i personernas berättelser och Scheffs teorier kring skam kan därmed användas för att bilda förståelse kring de upplevelser personerna i böckerna beskriver.
Vi kommer gå vidare till nästa kapitel där en presentation kommer göras av metodval, datainsamlingsmetod, tillvägagångssätt, urval och etiska överväganden med mera.
19
4. Metod
I det här avsnittet kommer vi att redogöra för studiens vetenskapliga perspektiv och metod.
En redovisning kommer ske av studiens datainsamlingsmetod och urval. Därpå följer en beskrivning av arbetssätt, tillvägagångssätt, studiens kvalitet och avslutningsvis de etiska överväganden som gjorts.
Vetenskapsteoretisk ansats
Studien syftar till att få förståelse om hur personer med spelmissbruk handlar i och upplever sin missbrukssituation, och den har därmed en hermeneutisk ansats. Hermeneutik betyder tolka eller uttolka, och är en sammansättning av olika teorier som handlar om tolkning och förståelse (Magdalene Thomassen 2007, s. 178). Thomassen (2007, ss. 183-185) beskriver Gadamers uppfattning om att de fördomar, förförståelse, som vi har med oss påverkar de tolkningar som görs av det som undersöks, och tolkningen innebär att förförståelsen ändras.
Det sker en pendelrörelse mellan våra fördomar och det vi vill förstå, en pendling mellan helhet och del, vilket även kallas ”hermeneutisk cirkel” (Thomassen 2007, s.101). Det innebär i vår studie att den förförståelse vi har om ämnet spelmissbruk påverkar hur vi tolkar personernas berättelser i självbiografierna, och när tolkningen är gjord kommer vår förståelse om spelmissbruk ha fördjupats och ändrats.
Kvalitativ metod
För att nå kunskap inom forskning så används vetenskapliga metoder, för att på ett systematiskt sätt få svar på forskningsfrågorna. Metodologierna skiljer sig åt beroende på vad som ska undersökas, och även beroende på inom vilken disciplin som undersökningen görs (Thomassen 2007, ss 67-68). Metoderna är antingen kvantitativa, där mätningar görs av företeelser i den sociala verkligheten, eller kvalitativa, där beskrivningar görs men som inte innehåller mätbara variabler (Peter Sohlberg & Britt-Marie Sohlberg 2009, ss. 98-102).
Kvantitativa metoder innehåller siffror och statistik som inhämtas exempelvis från enkäter eller register. Det som undersöks är frekvenser, utbredning och samvariation om ett visst fenomen. Det som ska mätas måste vara klart och tydligt definierat. Kvalitativa metoder är inte lika definierade. Här vill forskaren istället få fram variation och breda beskrivningar.
Tillvägagångssätten är många, exempelvis intervjuer eller textanalys, det enda de har gemensamt är att de inte innehåller statistik. De data som samlas in består istället av vad ett visst fenomen har för betydelse för ett visst fält, grupp eller samhälle. Materialet handlar om
20 begrepp som exempelvis motiv, processer och upplevelser (Katarina Jacobsson, Joakim Thelander & David Wästerfors 2010, ss 38; Göran Djurfeldt, Rolf Larsson & Ola Stjärnhagen 2010, ss. 19-20).
I vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod för att få svar på våra forskningsfrågor. Syftet med studien är att få förståelse för de handlingar och upplevelser som personerna i självbiografierna beskriver av sitt spelmissbruk, vilket inte är mätbart och därmed är inte kvantitativ metod användbar. En kvalitativ metod kan ge flerdimensionella beskrivningar, som inte är mätbara och därmed inte kan undersökas kvantitativt. Intervjuer, observationer och berättelser används inom kvalitativ metod för att få beskrivningar av olika fenomen som sedan kan analyseras (Sohlberg & Sohlberg 2009, ss. 100-102).
Datainsamlingsmetod
I vår studie kommer självbiografier skrivna av personer med spelproblematik att användas som material för att besvara de frågeställningar vi har. Självbiografier kan enligt Alan Bryman (2011, s. 489) sägas vara ett icke-reaktivt material vilket innebär att materialet inte påverkats av forskarens värderingar eller uppfattningar. Det innebär i vår studie att vi med självbiografier får del av ett material där personer delar med sig av sina upplevelser utan att deras berättelser påverkas av våra värderingar eller förförståelse, vilket skulle varit fallet om vi valt att istället använda oss av intervjuer. Ytterligare ett skäl till valet av självbiografier för datainsamling är att ämnet kan upplevas känsligt och personligt, och det skulle därmed kunna vara svårt att få personer att ställa upp på att bli intervjuade. När det gäller självbiografierna har personerna själva valt att dela med sig offentligt av sina upplevelser.
För att hitta självbiografier sökte vi i olika databaser såsom Libris, Google, One Search. Vi använde oss av sökorden problem gambling, gambling addiction, spelberoende, spelproblem och spelmissbruk.
Urval
Vid forskning behöver ett urval göras, eftersom det inte går att studera alla fall. Urvalet innebär att några fall väljs ut för att undersökas i studien, och de får representera det som undersöks (Howard S Becker 2008, s. 76). Bryman (2011, ss. 434-435) beskriver en form av urval som kallas målinriktat urval, vilket innebär att urvalet görs utifrån det som är relevant för studiens frågeställningar. Ett målinriktat urval är ett icke-sannolikhetsurval där syftet inte är att välja deltagare på ett slumpmässigt sätt, utan istället deltagare som har relevans för
21 forskningen (Bryman 2011, ss. 392). För vår studie var det lämpligt att använda ett målinriktat urval för att det bäst skulle bidra till att besvara studiens frågeställningar.
Enligt Bryman (2011, ss. 489-492) finns det några viktiga kriterier att ta hänsyn till vid val av självbiografier som ska användas i forskningsstudier. Det första kriteriet handlar om bokens autencitet, vilket handlar om ifall boken verkligen är skriven av den författare som anges.
Bland de böcker som vi valde mellan till vår studie var det två som var tveksamma utifrån autencitetskravet, och som vi därmed fick göra avvägningar för deras autencitet. Den ena boken hade en medförfattare, och författaren till den andra boken var en annan än huvudpersonen i boken. Vid genomläsning av böckerna framgår det att det är personernas egna berättelser som framträder, men att de tagit hjälp av författare med att sammanställa materialet som ska publiceras. Det är inget som hemlighålls, utan de är öppna med hur böckerna kommit till. En annan sak som är viktig att hänsyn till, och kanske extra mycket när det finns medförfattare, leder oss in på nästa kriterium Bryman tar upp.
Det andra kriteriet Bryman (2011, ss. 489-492) talar om är trovärdighetskriteriet, som innebär att vara uppmärksam på om böckerna återger en sann bild av författarens upplevelser. Vad det gäller det kriteriet så går det till viss del in det tidigare nämnda kriteriet och vår bedömning av de böcker som hade medförfattare, då vi läste med kritiska ögon för att även bilda oss en uppfattning om de böckernas trovärdighet. För att avgöra deras trovärdighet läste och såg vi även några intervjuer gjorda med huvudpersonerna. Utifrån det gjorde vi bedömningen att de hade hög trovärdighet. Det är trots allt viktigt att ha med i tanken att personerna gjort en avvägning över vad de vill presentera ur sina liv, och att det kan innebära att vissa delar inte tas upp, men det betyder ju inte att berättelserna är osanna. Likaså är det viktigt att komma ihåg att det är deras perspektiv på de situationer som beskrivs, vilket skulle kunna beskrivas på ett annat sätt av någon annan, men inte vara mindre sant för det. Ytterligare en aspekt att ta med i beaktande är att personerna skrivit böckerna i efterhand och har därmed fått en viss distans till handlingar och upplevelser under spelmissbruket.
Bryman (2011, ss. 489-492) fortsätter med kriteriet som handlar om representativitet, och menar att materialet ska vara typiskt för den kategori den tillhör. Vi anser att det är svårt att göra en helt rättvis bedömning av om materialet i vår studie är representativt, men utifrån det som framkommer i tidigare forskning om spelmissbruk finns det flera aspekter som känns igen i självbiografierna. Samtidigt är vi medvetna om att alla personer med spelmissbruk inte
22 har möjlighet att få sina berättelser publicerade, och därmed vet vi inte om de böcker vi använder i studien kan sägas vara representativa för alla med spelproblematik.
Det sista kriteriet Bryman tar upp (2011, ss. 489-492) är meningsfullhet. Det innebär att ta ställning till om böckerna kan tillföra något meningsfullt till den studie som ska göras, vilket vi gjorde vid genomläsning av de böcker vi hade att tillgå utifrån sökningen som beskrevs under datainsamlingsmetod.
Utifrån att ha tagit hänsyn till de kriterier som beskrivits ovan har vi funnit fyra böcker som sammanlagt har 783 sidor.
Vladislav Savic (2013). En korrespondents bekännelser: om spelmissbruk, ångest och vägen tillbaka. Stockholm: Fri Tanke förlag.
Mikael Rask (2001). Med friheten som insats. Limhamn: Jensigame
Jonas Pettersson & Jens Bollius (2008). Högt spel: en spelberoendes memoarer. Sundsvall:
En aktiv chans.
Joakim Björck (2013). När allt är förlorat. Malmö: Arx.
Arbetsfördelning och tillvägagångssätt
De olika arbetsmomenten har till viss del delats upp under arbetets gång, exempelvis sammanfattning av forskningsartiklar och delar av metodavsnittet, men sedan har de olika delarna i uppsatsen diskuterats, sammanställts och bearbetats tillsammans. Texter har skrivits, skrivits om och redigerats i ett gemensamt dokument genom hela arbetet, och därmed går det inte återge någon exakt beskrivning av vem som gjort vad.
Datamaterial i kvalitativa studier är, enligt Bryman (2011, ss. 510-511), omfattande och ostrukturerade och behöver sorteras upp för att en analys ska vara genomförbar. Vi har i vår studie utgått från det som Bryman (2011, s. 505) benämner kvalitativ innehållsanalys, som innebär att söka efter bakomliggande teman i det datamaterialet. Utifrån studiens frågeställningar hade vi kategorierna handlingar och känslor/tankar inom livsområdena familj/närstående och arbetsplats att söka efter när vi läste självbiografierna. Efter det sammanställde vi det vi funnit, och vi kunde då se återkommande handlingar och känslor/tankar inom livsområdena, vilket benämns av Bryman (2011, ss. 524-525) som kodning. Bryman beskriver vidare att kodning är en del av analysen som hjälper till att få en förståelse kring vad ens datamaterial rymmer, och också ett sätt att sortera bort sådant material som inte är relevant för studien. Genom att vi kodade självbiografierna fick vi fram
23 de delar ur böckerna som var relevant för studie. De koder som liknade varandra plockades ihop till teman (se bilaga A). Utifrån det försökte vi se kopplingar mellan temana och hur de relaterade till varandra. De mönster som framträdde för oss i det materialet vi fick fram stämde också med det helhetsintryck som vi fått av processen som beskrivs i böckerna Vi sammanställde det empiriska materialet i uppsatsens resultatdel, och analyserade det med hjälp av de teorier som tidigare presenterats i uppsatsen.
Studiens kvalitet
I samhällsvetenskapliga undersökningar används kriterierna validitet och reliabilitet för att bedöma forskningens kvalitet. Bryman (2011, s. 49-50) förklarar att validitet handlar om bedömning om undersökningen mäter det den ska mäta och om de slutsatser som framkommer är grundade i de data som finns. Vidare förklarar Bryman att reliabilitet handlar om huruvida en undersökning vid upprepade tillfällen skulle visa samma resultat, eller om det finns slumpmässiga och tillfälliga faktorer som påverkat resultatet. Validitet och reliabilitet är, enligt Bryman, begrepp som kan sägas mest vara förknippade med kvantitativ forskning.
Inom den kvalitativa forskningen har begreppens relevans för kvalitativa studier diskuterats och olika typer av anpassningar av begreppen har gjorts för att bättre passa in på kvalitativa undersökningar. Bryman tar vidare att det även finns forskare som menar att det behövs helt andra kriterier för att bedöma kvalitativa undersökningar och nämner Lincoln och Gubas förslag tillförlitlighet och äkthet som bedömningsgrunder. Bryman förklarar att begreppet äkthet rör generella forskningspolitiska konsekvenser, vilket vi inte anser är relevant att ta i beaktande i vår studie. Däremot kommer vi resonera kring vår studies tillförlitlighet.
Bryman (2011, ss. 354-355) beskriver att Guba och Lincoln menar att tillförlitlighet innebär att studien beskrivs på ett så pass utförligt sätt att det är möjligt för andra att bedöma om slutsatser är trovärdiga. Utförliga beskrivningar av studien skapar också möjlighet för andra att avgöra om resultatet är överförbart även till andra miljöer än den studerade. Det poängteras också att det ska framkomma att forskaren agerat i god tro, och att forskarens egna värderingar eller teoretiska inriktning påverkat studiens resultat. För att vår studie ska uppnå tillförlitlighet strävar vi efter att vara beskrivningarna över hur studien gått till är utförliga och transparanta, för att läsaren ska ha möjlighet att avgöra dess trovärdighet. Vi gör det genom att framförallt i metodkapitlet redovisa vårt tillvägagångssätt med datainsamling, urval och analysarbete. Den tydligheten kan även bidra till att läsaren ges möjlighet att bedöma om studiens resultat om spelproblematik även kan stämma in i andra sammanhang än det som vår
24 studie berör. När det handlar om personliga värderingars påverkan på vårt resultat så reflekterar vi löpande genom arbetet över det för att minimera risken för att det sker. Här ser vi en nytta med att vara två eftersom vi på så sätt kunnat vara uppmärksamma på varandras värderingar och att de inte ska påverka studiens resultat.
Etiska överväganden
Forskning är en nödvändig del för samhällets och individers utveckling, men samtidigt är det oerhört viktigt att respektera de krav som finns på att de deltagande individernas psykiska och fysiska välbefinnande och integritet ska skyddas. Forskning som bedrivs har att förhålla sig till Lagen (SFS 2003:460) om etikprövning. Det framgår dock i 2 § etikprövningslagen att det inte gäller sådana arbeten som bedrivs inom ramen för högskoleutbildning eftersom de arbetena går under Högskolelagen (SFS 1992:1434), där det framgår av 1 kap. 3a § ”att vetenskapens trovärdighet och god forskningssed ska värnas”.
De forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet (Vetenskapsrådet 1990) beskriver ger en god vägledning för vad som är viktigt att ta hänsyn till för att individen ska vara skyddade, och vi har valt att utgå ifrån dem i bedömning av individskydd i vår studie. Individskyddet är indelat i fyra grundkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informations- och samtyckeskravet innebär att personer som är berörda av den forskning som ska bedrivas ska vara informerade om den, och veta att det är frivilligt att vara med och även ha ge sitt samtycke till den. I vår studie använder vi självbiografier som datamaterial, vilket innebär att vi använder ett material som är offentligt och därmed anser vi inte att vi har skyldighet att informera eller inhämta samtycke från de berörda personerna.
Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om personer som deltar i forskningen ska förvaras så att inte obehöriga kan ta del av dem. Eftersom självbiografierna som används i vår studie är ett material som publicerats av de berörda personerna och därmed själva valt att dela med sig offentligt av sina berättelser menar vi att konfidentialitetskravet inte är aktuellt för oss att ta hänsyn till. Det fjärde kravet, nyttjandekravet, betyder att det insamlade materialet endast få användas för forskningsändamål. Även om självbiografierna är ett material som är tillgängliga för allmänheten, så ser vi det som viktigt att det empiriska material vi hämtat ur böckerna ska behandlas med hänsyn taget till nyttjandekravet. Det innebär att vi ansvarar för att vårt empiriska material enbart kommer att användas i forskningssyfte (jmf Vetenskapsrådet 1990).
25 Vi har resonerat kring vikten av att vara medveten om att författarens huvudsakliga syfte med böckerna förmodligen inte varit att de ska användas i forskning, men de vill genom att publicera böckerna sprida kunskap om spelmissbruk och därmed anser vi att det finns goda skäl för att använda materialet i vår studie.
26
5. Resultat
Självbiografier till studien
Vladislav Savic (2013). En korrespondents bekännelser: om spelmissbruk, ångest och vägen tillbaka. Stockholm: Fri Tanke förlag.
Vladislav arbetade under många år som utrikeskorrespondent, och har under sitt liv varit en driftig och hårt arbetande person. Han använde jobbet som en flyktväg när livet var tungt, och han började även använda spelet som flykt. Hans flykt in i spelmissbruket gick till slut så långt att han förskingrade pengar från sin arbetsgivare.
Mikael Rask (2001). Med friheten som insats. Limhamn: Jensigame
Mikael började spela i väldigt tidig ålder, först på engelsk fotboll som då var hans stora intresse. Vid 15 års ålder började insatserna drastiskt att öka och han övergick med tiden till att spela på det mesta inom spel, och han blev tvungen att låna allt mer pengar från sin omgivning. Han jobbade på olika casinon och som elevassistent, men spelandet upptog alltmer av hans tillvaro vilket ledde till misskötsel på arbetet och även stöld från arbetsgivaren.
Jonas Pettersson & Jens Bollius (2008). Högt spel: en spelberoendes memoarer. Sundsvall:
En aktiv chans.
Jonas introducerades tidigt för spel när han tippade på stryktipset med sin mormor och morfar. Som 18-åring spelade han bort sitt arv efter sin mamma på 80 000 kr. Han stal även 20 000 från sin brors konto genom att förfalska hans namnteckning. Jonas spelade på travet, och travbanan blev en flykt för honom när han försatt sig i svåra situationer, en plats där han kunde glömma allt annat för en stund.
Joakim Björck (2013). När allt är förlorat. Malmö: Arx.
Med hjälp av författaren Joakim Björck berättar Mikael Nilsson om sitt liv med spelmissbruk.
Mikael kom tidigt i kontakt med spelande hos sin farmor och farfar som spelade på hästar, och det var just trav som kom att bli det Mikael spelade mest på. Han stal pengar av sin pappa redan i unga år. När han blev äldre träffade han Karin och fick två barn ihop med. Under deras förhållande eskalerade Mikaels spelande allt mer och han både ljög och stal från henne.
Han arbetade som väktare, vilket han i och med ett ökande spelande misskötte allt mer. Karin upptäckte så småningom att Mikael använt deras pengar, och hennes, till spelande, och det
27 blev separation och samtidigt blir han även avskedad från arbetet. Mikael började må allt sämre och försökte ta sitt liv.
Inledning resultat
Kapitlet är indelat i två avsnitt. Det ena behandlar handlingar och upplevelser som personerna har inom livsområdet familj och närstående, och det andra avsnittet handlingar och upplevelser inom livsområdet arbetsplats.
Utifrån studiens frågeställningar söks svar på vilka handlingar och känslor/tankar som personerna har under sitt pågående spelmissbruk. Vid kodningen av materialet utkristalliserade sig teman och mönster i personernas beskrivningar. De teman som finns bildar mönster både vad det gäller handlingar och vad det gäller känslor/tankar. Det framgår också att det är en process där personernas handlingar väcker känslor/tankar hos dem. Likaså de mothandlingar som görs av familj, närstående och arbetsplats väcker känslor/tankar.
Känslorna/tankarna leder till nya handlingar och så vidare.
Processen visar på att spelmissbruk inte sker isolerat från omgivningen utan påverkas av den specifika kontext som personerna med spelproblematik befinner sig i och är viktig att visa för att förstå problematiken ur ett sociologiskt perspektiv. För att synliggöra processen behöver teman av handlingar och känslor/tankar lyftas fram. Dispositionen av avsnitten kommer därför ha följande utseende: först beskrivs handlingar, därpå de känslor/tankar som uppstår till följd av deras handling eller på grund av mothandling från omgivningen och till sist de handlingar som görs som reaktion på de känslor/tankar som uppstått och på omgivningens mothandlingar. Med den dispositionen tydliggörs teman, mönster av teman och hela processen av handlingar och känslor/tankar.
Familj och närstående
Från lån till omoraliska handlingar
Ett tema som framträtt i personernas beskrivningar av handling är lån av pengar. När deras egna pengar tagit slut lånar de av familj/närstående för att kunna fortsätta spela. Mikael Rask återger en sådan situation.
Det skulle snart visa sig att jag var ’tvungen’ att låna pengar till höger och vänster. Och kompisarna ställde så klart upp. (Rask 2001, s. 10).
28 När personerna lånar pengar till spel har de en övertygelse om att de kommer vinna pengar och därmed kunna betala tillbaka de lån de fått av familj/närstående. När det visar sig att vinsterna inte kommer får personerna svårt att betala tillbaka pengarna de lånat. Personerna tar då till lögner för att klara sig ur situationerna, vilket är ett annat av de teman vi uppmärksammat. Jonas beskriver ett sådant tillfälle.
När spelen blev större blev lånen till vännerna också allt större. Jag lånade allt oftare pengar och fick ljuga allt mer för att klara mig ur det. (Pettersson & Bollius 2008, s. 29).
I takt med att spelandet tar över mer och mer av personernas uppmärksamhet blir handlingarna allt mer omoraliska. Det framgår att personerna gör ohederliga handlingar vilket är nästa tema som beskrivs. Från att ha lånat av familj/närstående går de vidare till att istället låna i hemlighet, det vill säga pengarna tas utan lov för att sedan betalas tillbaka utan att det ska märkas att pengarna varit borta. Mikael Nilsson beskriver en sådan ohederlig handling. Han har spelat bort sina pengar och måste låna av kompisar för att betala en nota, och måste sedan få tag i pengar att betala det lånet med och handlar då ohederligt.
För att kunna betala den lånade han av kompisarna, och för att bli kvitt dem lånade han av pappan. Eller ärligt talat, stal ur plånboken i mittersta skrivbordslådan i sovrummet. […] Han skulle i alla fall vara hederlig nog att lägga tillbaka pengarna redan nästa dag. (Björck 2013, s. 23).
Personerna beskriver också ohederliga handlingar i form av att i hemlighet använda familjens gemensamma ekonomiska resurser till spel. Pengarna ska betalas tillbaka med vinsterna som personerna väntar sig ska komma av deras spelande.
Han tog av matkassan för att spela. Och struntade i att betala räkningar. […] Tidigt på morgnarna smög han upp och tog Karins kontokort i handväskan, slängde på sig lite kläder och kilade ner till uttagsautomaten. Proceduren upprepades när kassan behövde fyllas på med några hundra inför nästa Jägersrobesök. (Björck 2013, s. 37).
En annan ohederlig handling beskrivs av Vladislav. Vladislav hade bra lön och god ekonomi som gjorde att han kunde ta privatlån att använda till spelande, men att det till slut tog stopp
29 och behövdes en säkerhet för att han skulle få låna. Det innebär att han belånar på bostadsrätten han och hans fru äger, utan att hans fru känner till det.
Ekonomin var ännu inte något allvarligt problem. Jag kunde dölja spelmissbruket hemma. Med god lön kunde jag ta allt större lån, men till slut tog det stopp. Jag var tvungen att lösa in privata lån genom att ta mer lån på bostadsrätten. (Savic 2013, s. 137).
Desperationen efter att få tag i pengar att spela för leder till att handlingarna blir allt mer omoraliska till sin karaktär gentemot familj/närstående. Handlingarna går från ohederliga handlingar till handlingar av brottslig karaktär och är det sista temat som beskrivs. Mikael Nilsson förfalskar sin sambos namnteckning för att beviljas lån när han behöver pengar att spela för.
Inom loppet av några månader hade han, som ensam låntagare, blivit beviljad ett trettital lån på sammanlagt tvåhundratusen kronor hos femton olika banker. […] Först här började långivare dra i bromsen.
En bank ställde krav på en medsökande. – Javisst, det ordnar jag, svarade Mikael och gick hem och förfalskade Karins namnteckning.
(Björck 2013, ss. 47-48).
Jonas beskriver en brottslig handling han gjort mot sin bror när han måste ha tag i pengar till spelandet. Han förfalskar sin brors namnteckning och tar pengar från sin brors bankbok.
Nu var det bara att börja träna intensivt på min brors namnteckning.
Till slut satt namnteckningen och det var dags för ett besök på banken. […] Jag, Jonas, var nu killen som gjorde bedrägeri och tog av brorsans pengar. (Pettersson & Bollius 2008, s. 32).
Känslor och tankar kopplade till handlingarna
Personerna beskriver känslor/tankar som kommer av de omoraliska handlingar som de gör gentemot familj och närstående för att kunna spela. Känslorna kommer när de tänker på de omoraliska handlingar som de har gjort, och på hur deras familj/närstående kommer reagera på vad de gjort om och när det avslöjas. De beskriver oro, panik och fruktan, och vi har valt att sammanfatta de känslorna med ordet rädsla. Mikael Nilsson skulle vilja tala om för sin
30 sambo om sin problematik och att han tagit pengar av henne men känner stor rädsla för vad det skulle innebära.
Hur många gånger hade han tänkt säga som det var. Rakt
ut, bara så där. Men i värsta fall lämnade hon honom då. Det var hans största fruktan i livet. (Björck 2013, s. 36).
För Jonas har hans handlingar uppdagats för familjen men han har ännu inte träffat dem.
Jonas beskrivning visar på rädslan för vad som kommer hända när familjen vet vad han har gjort.
Nu var jag ensam hemma. Jag kände panik och yrsel
och hela världen snurrade framför mig. (Pettersson & Bollius, 2008, s 34).
Ett annat tema som är vanligt förekommande i personernas berättelser är beskrivningar som kan sägas ha sitt ursprung i att de känner skam över vad de har gjort och hur det påverkat familj/närstående. En del beskrivningar av skam infinner sig hos personerna när de tänker på sina spelhandlingar och vad de har gjort mot familj/närstående, men också beskrivningar av skam efter att deras handlingar avslöjats. Vladislav uttrycker det så här.
Alla runt omkring mig har drabbats av mitt spelande. På det sättet känner jag enorma skamkänslor och jag inser att jag svikit många.
(Savic 2013, s. 156).
För Mikael Nilsson kommer känslor av skam när han tänker på de handlingar han gör mot sin sambo. Den skam han känner över vad spelandet får honom till framkallar tårar hos honom.
Tårarna föll på en man som lurade och svek den han älskade. Okej att han spelade bort sina egna pengar, men Karins… Det gjorde honom fysiskt illamående. (Björck 2013, s. 36).
Jonas beskriver sina känslor av skam efter att en härva av handlingar i samband med hans spelande retts ut. Trots att handlingarna i sig är uppklarade stannar känslorna kvar inom honom när han tänker på vad han åsamkat familj/närstående.
Kvar fanns däremot en massa skuld och skam för det jag orsakat
