Självbiografier till studien
Vladislav Savic (2013). En korrespondents bekännelser: om spelmissbruk, ångest och vägen
tillbaka. Stockholm: Fri Tanke förlag.
Vladislav arbetade under många år som utrikeskorrespondent, och har under sitt liv varit en driftig och hårt arbetande person. Han använde jobbet som en flyktväg när livet var tungt, och han började även använda spelet som flykt. Hans flykt in i spelmissbruket gick till slut så långt att han förskingrade pengar från sin arbetsgivare.
Mikael Rask (2001). Med friheten som insats. Limhamn: Jensigame
Mikael började spela i väldigt tidig ålder, först på engelsk fotboll som då var hans stora intresse. Vid 15 års ålder började insatserna drastiskt att öka och han övergick med tiden till att spela på det mesta inom spel, och han blev tvungen att låna allt mer pengar från sin omgivning. Han jobbade på olika casinon och som elevassistent, men spelandet upptog alltmer av hans tillvaro vilket ledde till misskötsel på arbetet och även stöld från arbetsgivaren.
Jonas Pettersson & Jens Bollius (2008). Högt spel: en spelberoendes memoarer. Sundsvall: En aktiv chans.
Jonas introducerades tidigt för spel när han tippade på stryktipset med sin mormor och morfar. Som 18-åring spelade han bort sitt arv efter sin mamma på 80 000 kr. Han stal även 20 000 från sin brors konto genom att förfalska hans namnteckning. Jonas spelade på travet, och travbanan blev en flykt för honom när han försatt sig i svåra situationer, en plats där han kunde glömma allt annat för en stund.
Joakim Björck (2013). När allt är förlorat. Malmö: Arx.
Med hjälp av författaren Joakim Björck berättar Mikael Nilsson om sitt liv med spelmissbruk. Mikael kom tidigt i kontakt med spelande hos sin farmor och farfar som spelade på hästar, och det var just trav som kom att bli det Mikael spelade mest på. Han stal pengar av sin pappa redan i unga år. När han blev äldre träffade han Karin och fick två barn ihop med. Under deras förhållande eskalerade Mikaels spelande allt mer och han både ljög och stal från henne. Han arbetade som väktare, vilket han i och med ett ökande spelande misskötte allt mer. Karin upptäckte så småningom att Mikael använt deras pengar, och hennes, till spelande, och det
27 blev separation och samtidigt blir han även avskedad från arbetet. Mikael började må allt sämre och försökte ta sitt liv.
Inledning resultat
Kapitlet är indelat i två avsnitt. Det ena behandlar handlingar och upplevelser som personerna har inom livsområdet familj och närstående, och det andra avsnittet handlingar och upplevelser inom livsområdet arbetsplats.
Utifrån studiens frågeställningar söks svar på vilka handlingar och känslor/tankar som personerna har under sitt pågående spelmissbruk. Vid kodningen av materialet utkristalliserade sig teman och mönster i personernas beskrivningar. De teman som finns bildar mönster både vad det gäller handlingar och vad det gäller känslor/tankar. Det framgår också att det är en process där personernas handlingar väcker känslor/tankar hos dem. Likaså de mothandlingar som görs av familj, närstående och arbetsplats väcker känslor/tankar. Känslorna/tankarna leder till nya handlingar och så vidare.
Processen visar på att spelmissbruk inte sker isolerat från omgivningen utan påverkas av den specifika kontext som personerna med spelproblematik befinner sig i och är viktig att visa för att förstå problematiken ur ett sociologiskt perspektiv. För att synliggöra processen behöver teman av handlingar och känslor/tankar lyftas fram. Dispositionen av avsnitten kommer därför ha följande utseende: först beskrivs handlingar, därpå de känslor/tankar som uppstår till följd av deras handling eller på grund av mothandling från omgivningen och till sist de handlingar som görs som reaktion på de känslor/tankar som uppstått och på omgivningens mothandlingar. Med den dispositionen tydliggörs teman, mönster av teman och hela processen av handlingar och känslor/tankar.
Familj och närstående
Från lån till omoraliska handlingar
Ett tema som framträtt i personernas beskrivningar av handling är lån av pengar. När deras egna pengar tagit slut lånar de av familj/närstående för att kunna fortsätta spela. Mikael Rask återger en sådan situation.
Det skulle snart visa sig att jag var ’tvungen’ att låna pengar till höger och vänster. Och kompisarna ställde så klart upp. (Rask 2001, s. 10).
28 När personerna lånar pengar till spel har de en övertygelse om att de kommer vinna pengar och därmed kunna betala tillbaka de lån de fått av familj/närstående. När det visar sig att vinsterna inte kommer får personerna svårt att betala tillbaka pengarna de lånat. Personerna tar då till lögner för att klara sig ur situationerna, vilket är ett annat av de teman vi uppmärksammat. Jonas beskriver ett sådant tillfälle.
När spelen blev större blev lånen till vännerna också allt större. Jag lånade allt oftare pengar och fick ljuga allt mer för att klara mig ur det. (Pettersson & Bollius 2008, s. 29).
I takt med att spelandet tar över mer och mer av personernas uppmärksamhet blir handlingarna allt mer omoraliska. Det framgår att personerna gör ohederliga handlingar vilket är nästa tema som beskrivs. Från att ha lånat av familj/närstående går de vidare till att istället låna i hemlighet, det vill säga pengarna tas utan lov för att sedan betalas tillbaka utan att det ska märkas att pengarna varit borta. Mikael Nilsson beskriver en sådan ohederlig
handling. Han har spelat bort sina pengar och måste låna av kompisar för att betala en nota,
och måste sedan få tag i pengar att betala det lånet med och handlar då ohederligt.
För att kunna betala den lånade han av kompisarna, och för att bli kvitt dem lånade han av pappan. Eller ärligt talat, stal ur plånboken i mittersta skrivbordslådan i sovrummet. […] Han skulle i alla fall vara hederlig nog att lägga tillbaka pengarna redan nästa dag. (Björck 2013, s. 23).
Personerna beskriver också ohederliga handlingar i form av att i hemlighet använda familjens gemensamma ekonomiska resurser till spel. Pengarna ska betalas tillbaka med vinsterna som personerna väntar sig ska komma av deras spelande.
Han tog av matkassan för att spela. Och struntade i att betala räkningar. […] Tidigt på morgnarna smög han upp och tog Karins kontokort i handväskan, slängde på sig lite kläder och kilade ner till uttagsautomaten. Proceduren upprepades när kassan behövde fyllas på med några hundra inför nästa Jägersrobesök. (Björck 2013, s. 37).
En annan ohederlig handling beskrivs av Vladislav. Vladislav hade bra lön och god ekonomi som gjorde att han kunde ta privatlån att använda till spelande, men att det till slut tog stopp
29 och behövdes en säkerhet för att han skulle få låna. Det innebär att han belånar på bostadsrätten han och hans fru äger, utan att hans fru känner till det.
Ekonomin var ännu inte något allvarligt problem. Jag kunde dölja spelmissbruket hemma. Med god lön kunde jag ta allt större lån, men till slut tog det stopp. Jag var tvungen att lösa in privata lån genom att ta mer lån på bostadsrätten. (Savic 2013, s. 137).
Desperationen efter att få tag i pengar att spela för leder till att handlingarna blir allt mer omoraliska till sin karaktär gentemot familj/närstående. Handlingarna går från ohederliga handlingar till handlingar av brottslig karaktär och är det sista temat som beskrivs. Mikael Nilsson förfalskar sin sambos namnteckning för att beviljas lån när han behöver pengar att spela för.
Inom loppet av några månader hade han, som ensam låntagare, blivit beviljad ett trettital lån på sammanlagt tvåhundratusen kronor hos femton olika banker. […] Först här började långivare dra i bromsen. En bank ställde krav på en medsökande. – Javisst, det ordnar jag,
svarade Mikael och gick hem och förfalskade Karins namnteckning. (Björck 2013, ss. 47-48).
Jonas beskriver en brottslig handling han gjort mot sin bror när han måste ha tag i pengar till spelandet. Han förfalskar sin brors namnteckning och tar pengar från sin brors bankbok.
Nu var det bara att börja träna intensivt på min brors namnteckning. Till slut satt namnteckningen och det var dags för ett besök på banken. […] Jag, Jonas, var nu killen som gjorde bedrägeri och tog av brorsans pengar. (Pettersson & Bollius 2008, s. 32).
Känslor och tankar kopplade till handlingarna
Personerna beskriver känslor/tankar som kommer av de omoraliska handlingar som de gör gentemot familj och närstående för att kunna spela. Känslorna kommer när de tänker på de omoraliska handlingar som de har gjort, och på hur deras familj/närstående kommer reagera på vad de gjort om och när det avslöjas. De beskriver oro, panik och fruktan, och vi har valt att sammanfatta de känslorna med ordet rädsla. Mikael Nilsson skulle vilja tala om för sin
30 sambo om sin problematik och att han tagit pengar av henne men känner stor rädsla för vad det skulle innebära.
Hur många gånger hade han tänkt säga som det var. Rakt
ut, bara så där. Men i värsta fall lämnade hon honom då. Det var hans största fruktan i livet. (Björck 2013, s. 36).
För Jonas har hans handlingar uppdagats för familjen men han har ännu inte träffat dem. Jonas beskrivning visar på rädslan för vad som kommer hända när familjen vet vad han har gjort.
Nu var jag ensam hemma. Jag kände panik och yrsel
och hela världen snurrade framför mig. (Pettersson & Bollius, 2008, s 34).
Ett annat tema som är vanligt förekommande i personernas berättelser är beskrivningar som kan sägas ha sitt ursprung i att de känner skam över vad de har gjort och hur det påverkat familj/närstående. En del beskrivningar av skam infinner sig hos personerna när de tänker på sina spelhandlingar och vad de har gjort mot familj/närstående, men också beskrivningar av
skam efter att deras handlingar avslöjats. Vladislav uttrycker det så här.
Alla runt omkring mig har drabbats av mitt spelande. På det sättet känner jag enorma skamkänslor och jag inser att jag svikit många. (Savic 2013, s. 156).
För Mikael Nilsson kommer känslor av skam när han tänker på de handlingar han gör mot sin sambo. Den skam han känner över vad spelandet får honom till framkallar tårar hos honom.
Tårarna föll på en man som lurade och svek den han älskade. Okej att han spelade bort sina egna pengar, men Karins… Det gjorde honom fysiskt illamående. (Björck 2013, s. 36).
Jonas beskriver sina känslor av skam efter att en härva av handlingar i samband med hans spelande retts ut. Trots att handlingarna i sig är uppklarade stannar känslorna kvar inom honom när han tänker på vad han åsamkat familj/närstående.
31 mina nära och kära. (Pettersson & Bollius 2008, s. 57).
Mikael Rask berättar om skamkänslor som ger honom ångest över vad han försatt familj/närstående i på grund av skulder han har till dem, och att annat som händer runtomkring honom inte spelar någon roll för honom.
Jag hade blivit mer eller mindre likgiltig för det som skedde runt omkring mig, även om min tillvaro nu trots allt präglas av alltmer förluster, ångest och skamkänsla gentemot kompisar och familj. (Rask 2001, s. 17).
Den skam personerna känner över de omoraliska handlingar de gjort gentemot familj/närstående och tankarna på vad som kan hända om det de gjort avslöjas skapar upplevelsen av ensamhet. Jonas ord beskriver en sådan upplevelse.
Men jag tror ändå att jag skämdes så mycket över att jag inte kunde hantera det här med spel. Jag klarade inte av att berätta som det var. Inte för någon. […] Och jag blev på så sätt ännu mer ensam med min ångest. (Pettersson & Bollius 2008, s. 61).
Känslor av rädsla över omgivningens reaktioner på personernas handlingar, och skamkänslor över de handlingar de gjort, och att bära allt själva gör att det uppkommer självmordstankar hos dem. Vladislav beskriver en sådan upplevelse där han känner rädsla för vad som händer om hans spelande och handlingar uppdagas för hans fru.
Men problemet var att vinsterna inte täckte tidigare förluster och då satsade jag ännu mer av ’mina’ pengar. Och ju mer jag närmade mig katastrofen – avslöjandet för min fru – desto oftare kom självmordstankarna. (Savic 2013, s. 137).
Mikael Rask berättar att han förlorar en stor summa pengar som han måste ha fram dagen efter och enda sättet är att berätta för sin mamma om vad som hänt och be henne om ett lån. Han känner uppgivenhet och får tankar på att ta sitt liv.
Jag lutade mig över det låga räcket och började allvarligt fundera på att hoppa från bron, rätt ner i den stenfyllda Gavleån. […] Jag stod länge och väl och tittade ned i det iskalla vattnet. (Rask 2001, s. 156).
32 För Mikael Nilsson kommer självmordstankarna när hans spelmissbruk avslöjats. Han har skuldkänslor över vad han gjort mot sina närstående och även mot sig själv, och ser bara en lösning.
Han hade förstört sitt liv och andras liv. Försökt att bryta mönstret men förgäves. Alltså måste han bort. Barnen Max och Marit behövde inte en pappa som var frånvarande när han väl var där. De skulle få det lugnt och skönt utan honom. ( Björck 2013, s. 13).
Handlingar till följd av känslor/ tankar och mothandlingar
Ett tema som framträder i personernas berättelse är förnekelse och undanflykter när familj och närstående konfronterar deras handlingar. Förnekelse och undanflykter är en form av lögner, och det var ett tema som uppmärksammades som handling även i första delen i avsnittet om familj/närstående. Personerna reagerar med lögner när deras omoraliska handlingar är helt uppenbara för familj/närstående, men även när familj/närstående enbart ställer frågor för att förstå vart pengar tagit vägen. Mikael Nilsson kommer med undanflykter till sambon Karin när hon undrar varför det är konstiga uttag på hennes konto, vilket är de uttag Mikael gjort för att använda till spel och som han sedan satt in igen.
Men han blev ifrågasatt när hon såg på kontoutdraget att identiska summor hade tagits ut och satts in med bara en dags mellanrum. Repliken kom snabbt och övertygande. – Banken har väl strulat till det. Stämmer slutsumman? Ja, men då så! (Björck 2013, s. 37).
För Jonas är det uppenbart för familj/närstående att han har handlat omoraliskt gentemot dem men trots det är hans första reaktion att förneka det han gjort.
Jag blånekade till en början, trots alla solklara bevis. Men senare så erkände jag. (Pettersson & Bollius 2008, s. 34).
Ett annat tema som framgår av personernas i berättelse är flykt som en reaktion på både sina egna känslor och tankar över de handlingar de gjort och också ett sätt att hantera konfrontationer från familj/närstående. Flykten sker både rent fysiskt genom att personerna väljer att fly från en jobbig situation, men också på ett mentalt plan där personerna väljer att
33 sambo upptäcker att han ljugit för henne om ekonomin och brutit den överenskommelse de gjorde efter en tidigare ekonomisk smäll. Han känner skam och väljer att fly.
Karin hade hittat kravbrev från hyresvärden. Två av de senaste hyrorna var obetalda. […] Mikael fyllde en resväska med kläder och lämnade bostaden. Han kunde inte se Karin och barnen i ögonen. (Björck 2013, s. 66-67).
Jonas beskriver att han åker till travbanan och spelar för att minska på ångesten han har över vad han orsakat för familj/närstående. Spelandet blir en flykt från de negativa känslorna/tankarna han har.
Jag ville helt enkelt dämpa ångesten över de problem jag orsakat och höll på att ställa till med. (Pettersson & Bollius 2008, s. 153).
Även Vladislav beskriver hur spelandet blir en flykt från verkligheten och de negativa känslor han får när han tänker på vad hans omoraliska och brottsliga handlingar innebär för familj/närstående. En flykt som ger honom lugn.
Men som genom ett trollslag kom jag att tänka på de tre nya matcherna dagen efter. […] När tankarna övergick till den här drömmen, flykten, spred sig lugnet i kroppen. (Savic 2013, s. 13).
I personernas berättelser framkommer det, och som presenterades tidigare, att det finns tankar på självmord. För ett par av personerna stannar det inte enbart vid en tanke utan de gör en aktiv handling där de riskerar sina liv om än i olika utsträckning. Jonas berättar att han inte direkt kan säga att han tänkte ta sitt liv, men att han ville något åt det hållet, vilket skulle kunna ses som ett rop på hjälp.
Jag tappade upp ett bad. – Vad är det som händer? sa jag till mig själv. Jag kände mig otroligt harmonisk och lugn, precis som att det inte fanns några problem i världen. Det var en märklig känsla. […] Jag höll andan under ytan, men inte tillräckligt länge för att jag skulle förlora medvetandet. (Pettersson & Bollius 2008, s. 159).
34 För Mikael Nilsson var självmordförsöket av allvarligare karaktär och kunde slutat med att hans liv släcktes. Han gör försök att hänga sig i en lada hos föräldrarna. För att klara av det dricker han sig berusad och klättrar upp på stegen till snaran han satt fast runt bjälken. Olika faktorer gjorde att han överlevde, bland annat att han ringde sin förra sambo precis innan han skulle hänga sig, varpå hon larmade räddningstjänsten.
Det sista han kom ihåg var att han tömde whiskyflaskan för att inte kunna hindra sig själv igen, att han vinglade fram till stegen och klättrade upp. Då svartnade det för ögonen. (Björck 2013, s. 16).
Sammanfattning av familj och närstående
De handlingar som framkommit i böckerna, och som berör familj/närstående, har delats in i fyra olika teman: lån, lögner, ohederlighet och brottslighet. När det gäller de känslor/tankar personerna beskriver har en indelning gjorts i tre teman: rädsla, skam och självmordstankar. De handlingar som görs som reaktion på personernas känslor/tankar, och på omgivningens mothandlingar har sammanfattats i tre teman: lögner, flykt och självmordstankar. Presentationen av de olika temana inom respektive delområde synliggör ett mönster som handlingarna och känslorna/tankarna följer. När det gäller personernas olika handlingar kan det sägas att de blir allt mer omoraliska till sin karaktär allteftersom att personernas spelande ökar. Känslorna/tankarna blir mer och mer negativa i takt med att personernas handlingar blir mer omoraliska och kan liknas vid en nedåtgående spiral. Handlingarna som görs som reaktion på känslor/tankar och mothandlingar, fortsätter i samma linje som handlingarna gjorde innan och blir allt mer destruktiva för personerna.
Arbetsplats
Från lögner till brottsliga handlingar
Det första temat i avsnittet har vi valt att benämna lögner. I det temat innefattas handlingar där personerna åsidosätter sina arbetsuppgifter till förmån för spelande, och använder sig av
lögner på olika sätt för att deras handlande inte ska avslöjas på arbetsplatsen. Mikael Rask
beskriver att han använt lögner för att komma från arbetet för anledningar som haft med hans spelande att göra.
Det hade väl hänt att jag några dagar blivit ’hastigt sjuk’ och varit tvungen att dra iväg från lektionstid för att fixa pengar på ett eller annat sätt. Men det var nog aldrig någon som riktigt fattade vad som var på
35 gång då, i alla fall inte någon utav lärarna, rektorn eller ungarna.
(Rask 2001, s. 34).
I takt med att spelandet ökar hos personerna kommer arbetet allt mer i andra hand. Mikael Nilsson berättar att han åsidosatte arbetsuppgifterna som väktare och passade på att besöka travbanan på sina arbetspass. För att det inte ska avslöjas för arbetsgivaren döljer han det genom att ljuga för arbetsgivaren om att han befinner sig på sin arbetsrond.
Han åkte allt oftare till Jägersro på arbetstid. Uniformen byttes mot en civil jacka på parkeringen och han höll minutiös koll på klockan. När han enligt schemat skulle vara vid ett visst företag
på ronden, knappade han in koden för besöket på kommunikationsradion och skickade den till huvudkontoret. (Björck, 2013, s. 49).
Personernas arbetsmoral försämras när spelandet upptar mer och mer av deras tillvaro, och en