I det här kapitlet kommer vi att redogöra för samt analysera de empiriska resultat vi fått fram i vår studie i förhållande till teorierna som vi presenterade i kapitel tre. Med hjälp av teorierna kommer vi att besvara våra tre frågeställningar: Vilka påverkansfaktorer var av vikt för de respondenterna som lyckades läsa vidare? Hur såg de sociala normerna ut i skolan gällande studier bland respondenterna? Hur betydelsefulla var studie- och yrkesvägledare för respondenterna? Vi avslutar kapitlet med en sammanfattning av analysen.
6.1 Påverkansfaktorer som var av vikt för att lyckas läsa
vidare
Alla respondenterna kännetecknas i någon form av starkt självförtroende samt en medveten tankegång om att deras framtid kretsar kring bra utbildning. Informanterna under intervjun sa att utbildning var en viktigt grund samt startpunkt till att få ett bra jobb. De menade på att samhället och arbetsmarknaden har förändrats under de senaste åren eftersom saker och ting har blivit allt mer globaliserat. De krav och kriterier som behövs för att söka till ett jobb med relativt hög lön har ökats vilket enligt respondenterna är ganska självklart då antalet konkurrenter har ökat. Respondenterna medger under intervjun att det inte alltid har varit lätt att upprätthålla rollen som den naturbegåvade pojken. Konsten att vara sig själv enligt Goffman (2014) kräver hårt arbete på grund av att det inte enbart handlar om att leka våra roller, utan även leka med dem.
Hodkinson och Sparkes (1997) beskriver att det personliga valet hos en individ skapas genom en blandning av flera olika sociala och kulturella faktorer. Samtliga respondenter påpekar att deras föräldrar hade haft en stor påverkan på varför de har valt att läsa vidare. Vad hade påverkat respondenterna till att läsa vidare? Faktorerna har varit annorlunda från familj till familj. För vissa har deras föräldrars sociala bakgrund varit en form av stöd till dem för att vilja läsa vidare, medan för andra har det varit både stöd och press i form av
37
förväntningar. Hodkinson och Sparkes (1997) menar att individens habitus kan ha
signifikanta effekter på de val och möjligheter individen har samt väljer att ta. Detta synsätt utgår från att föräldrar spelar en stor roll över respondenternas perspektiv av vad det
innebär att läsa vidare.
I tillägg till detta har skolan också varit en viktig faktor för de unga männen, eftersom de där kunde träffa på olika människor med olika bakgrunder och uppfattningar. Enligt
respondenterna kan man lätt bli påverkad av sin omgivning i skolan såvida man inte har god insikt samt mål. En av respondenterna berättar att under skoltiden gick igenom en rebellperiod där han vände ryggen åt skolan. Han påpekar att det var alldeles för stökig miljö i skolan samt att vänner hade en bidragande effekt till hans agerande. Personen i fråga berättar hur han återigen valde att kämpa med studier, eftersom en av hans lärare gav honom stöd, motivation och tillit. Detta kan vi koppla till Hodkinsons och Sparkes (1997) teori där de beskriver att en individs situation är öppen för förändring eftersom det finns många faktorer att ta hänsyn till angående påverkan av karriärval. Interaktionen med andra aktörer på arbets- och utbildningsmarknaden kan därmed ha effekt. Vidare kan man
beskriva det som en strukturell handlingsteori, det vill säga den utgår från att aktörer och strukturer har betydelse för och interagerar i ungas vägval.
6.2 De sociala normerna i skolan gällande studier
Oavsett om vi presenterar oss själva med lätthet eller tafatthet, medvetet eller omedvetet, uppriktigt eller oärligt, måste våra roller spelas och realiseras. Detta gäller samtliga av de roller som krävs för att få vårt samliv med andra att fungera (Goffman, 2014). Detta kan vi relatera till de sex unga män vi intervjuade. De valde att studera hemifrån hellre än i skolan eftersom de förstod att det inte var socialt accepterat att studera utifrån de normer som fanns bland pojkarna. Det var också vanligt bland pojkarna att berätta för andra att de inte har studerat även om de har gjort det. Orsaken bakom detta var att det ansågs som något negativt bland unga män att anstränga sig för att få bra betyg.
Respondenterna förklarar att det kan anses vara feminint att vara skötsam och lydig när man ska göra det som läraren har sagt att man ska göra. Därför har de försökt hitta en balans mellan att både uppfylla krav som är av maskulina drag och samtidigt upprätthålla de betyg pojkarna behövde för att nå deras önskade mål. Connell (1995, 117) skriver att
38
inom det sociala fältet för maskulinitet så finns det en hierarki. En individs position inom hierarkin kan värderas olika utifrån ens manliga egenskaper, beteende och agerande.
Goffman (2014) skriver hur individer spelar roller och sätter på sig olika masker för olika situationer. Detta enligt Goffman är inte en tillfällighet utan masken vi bär
representerar uppfattningen vi har om oss själva. Bland respondenterna var Kille (1) den som tydligaste uttrycker detta då han berättar att han befann sig inom två
personlighetsdimensioner. Han var både den sportiga pojken men också den som var skötsam med bra betyg. Kille (1) försökte hitta en balans mellan de två maskerna, då han med den ena masken visade att han inte studerade och var den naturbegåvade pojken som var intelligent, och med den andra masken studerade han hårt för att få det betyget han önskade.
6.3 Studie- och yrkesvägledarens roll
Majoriteten av respondenterna har berättat om deras upplevelse med studie- och
yrkesvägledaren både på grundskolan och gymnasieskolan där de förklarat hur studie- och yrkesvägledaren inte hade någon påverkan alls på deras motivation till att läsa vidare på högre nivå. Vidare berättade de om hur de samtal som de hade med studie- och
yrkesvägledaren mest var om betyg och kriterier som behövs för att kunna komma in på respektive utbildning. De unga män hade önskat sig ett mer djupgående möte med studie- och yrkesvägledaren där diskussion om framtid samt intresse skulle vara mer betydelsefullt än att prata om antal poäng som man besatt. Respondenterna förstod vikten av att läsa vidare, men majoriteten av dem saknade någon väsentlig förståelse kring de valmöjligheter som fanns. Goffman (2014) hänvisar till hur människor har det svårt att se saker som bör vara direkt synliga för en själv men kräver andra för att inse det. Enligt respondenterna borde studie- och yrkesvägledaren i detta fall vara en spegel och reflektera tillbaka de tankar och idéer de hade, men istället valde studie- och yrkesvägledaren att acceptera de valen och beslut respondenterna redan hade gjort. Studie- och yrkesvägledaren valde därmed att inte ta hänsyn till de bakomliggande orsakerna och försöka att vidga elevernas perspektiv.
Däremot uttryckte en av de sex unga männen hur studie- och yrkesvägledaren som han träffade på under gymnasiet gav honom både inspiration samt insikt om sig själv. Studie-
39
och yrkesvägledarens inställning samt arbetssätt blev en positiv influens för den unga mannen. Studie- och yrkesvägledaren var anledningen till den unga mannens yrkesval efter att ha valt fel utbildning från början. När den unga mannen hittade något som passade med sitt intresse fick han motivationen till att läsa vidare vilket ledde till att hela hans liv
förändrades. Hodkinsons och Sparkes (1997) careership theory beskriver hur karriärval sker vid särskilda brytpunkter eller vändpunkter i livet och att den centrala idén med karriärvalet och karriärutveckling sker genom en samverkan mellan individen och det fält som hen befinner sig i.
6.4 Sammanfattning av analys
Analysen visar att de sociala normer inom skolan där respondenterna befann sig präglades av någon form av hegemonisk maskulinitet. Det var eftersträvat att uppfylla de
stereotypiska drag som det innebar att vara pojke, exempelvis att man ska vara högljudd och naturligt intelligent. Pojkarnas position inom hierarkin kan förändras om de gör något som betecknas vara feminint (Connell, 1995). Respondenterna har försökt att upprätthålla både betyg samt sin sociala status genom att studera hemma, vilket skapade en form av illusion där pojkarna inte framhäver någon form av ansträngning i studien men presterar ändå bra. Utifrån vår koppling till Goffman (2014) tolkar vi att respondenterna försökte spela olika roller beroende på situationen som de befann sig i. Föräldrarna har varit en viktig samt stor påverkan på varför pojkarna har just den uppfattningen att utan högre utbildning kan det vara svårt att få jobb. Stöd och förväntningar från föräldrar har varit en form av motivation för respondenterna att vilja söka till högre utbildning. Skolan har därmed haft en bidragande effekt på hur respondenterna såg på studier. En stökig skolmiljö samt vänner som har en uppfattning om att skolan inte var av vikt kunde vara negativa influenser. Hodkinson och Sparkes (1997) careership theory skriver hur människor är öppna för förändring eftersom det finns flera sociala och kulturella faktorer att ha i åtanke. Studie- och yrkesvägledaren hade bland respondenterna i de flesta fall ingen påverkan på deras motivation till att vilja läsa vidare. De önskade ett mer djupgående möte med studie- och yrkesvägledaren för att hjälpa dem förstå sig själva och de valmöjligheter som fanns. Som vi tidigare nämnde går Goffmans (2014) teori ut på att människor kan ha svårt att se saker som bör vara direkt synliga för sig själva och behöver hjälp av andra för att inse det.
40