Förslag på vidare forskning

Under processen av undersökningen blev vi uppmärksammade på att det fanns flera områden som var av vikt att undersöka vidare och forska om kring pojkars utbildning. Förslag på vidare forskning är att undersöka hur lärare samt studie- och yrkesvägledare väljer att bemöta antipluggkultur och hur de går tillväga för att förebygga mot det. Det finns tidigare forskning om hur lärare ska arbeta för att hjälpa pojkar till att förstå vikten med studier, däremot saknas det tidigare forskning om hur studie- och yrkesvägledare bör göra för att ändra pojkarnas attityd till att studera. En sådan undersökning kan göras genom att använda en kvalitativ metod då man kan intervjua några studie- och yrkesvägledare och undersöka hur hen arbetar med pojkarnas synsätt på studie. Ett annat område som kan vara intressant att undersöka är hur det ser ut med avhoppen på gymnasiet eller på högskolan? Vilka hoppar av mest, pojkar eller flickor? Om det är pojkar, kan en kanske säga att pojkarna lyckas sämre än flickorna med sitt val av studier. Kan det formuleras som att vägledningen lyckas sämre med pojkarna? Vi tycker vidare att forskning skulle kunna klargöra detta och ge en djupare förståelse kring varför pojkar tenderar misslyckas mer än flickor i skolan.

45

Referenslista

Appelgren, A. (2018). Motiverad: feedback, mindset och viljan att utvecklas. Stockholm: Natur & Kultur.

Arnot, M, David, M, E. & Weiner, G. (1999). Closing the gender gap: postwar education

and social change. Polity.

Autor, D & Sjögren, A. (2017). Könsskillnader i utbildning. SNS Analys nr 42.

Berger, P. & Luckmann, T. (1998). Kunskapssociologi: hur individen uppfattar och formar

sin sociala verklighet. (2: a uppl.). Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Berhanu, G & Korp, H. (2014). Smart eller inte? Hur kulturella föreställningar om intelligens påverkar ungdomars identitet och livsbanor. I Emma Sobring, Åsa Andersson och Martin Molin (red.) Ungdomars identitetsskapanden inspirations- och metodbok. Stockholm: Liber AB

Brinkmann, S., & Kvale, S. (2009). Den Kvalitativa Forskningsintervjun (2:1. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Bryman, A. (2016). Social Research Methods. (5. uppl.). Oxford: University Press.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3. uppl.). Malmö: Liber AB.

Connell. R. W. (1995). Masculinities. (2. uppl.). Göteborg: Diadalos AB.

Dalen, M. (2008). Intervju som metod. (1:3. uppl.). Malmö: Gleerups Utbildning AB.

46

Eidevald, C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare: att förstå kön som position i förskolans

vardagsrutiner och lek. (Doktorsavhandling, Jönköping University). Hämtad 2020-04-05

från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:158528/FULLTEXT01.pdf

Galley, M. (2002). Boys to men: Some researchers question how attuned schools are to

boys' learning needs. Education Week; Bethesda.

Goffman, E. (2014). Jaget och maskerna. En studie i vardagslivets dramatik. Lund: Studentlitteratur.

Gunderson, E. A., Gripshover, S.J., Romero, C., Dweek, C. S., Goldin Meadow, S. & Levine, S. C. (2013). Parent Praise to 1- to 3-Year-Olds Predicts Children’s Motivational Frameworks 5 Years Later. Child Development, 84(5).

Gustafson, K. (2006). Vi och dom i skola och stadsdel: barns identitetsarbete och sociala geografier. Uppsala: Uppsala universitet.

Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig

analys. Malmö: Gleerups utbildning.

Hodkinson, P., & Sparkes, A, C. (1997). Careership: A Sociological Theory of Career Decision Making. British Journal of Sociology of Education, Vol 18, No 1.

Holm, A.S. (2008). Relationer i skolan. En studie av feminiteter och maskuliniteter i år 9. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

HSFR. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Jakobsson, A. K. (2000). Motivation och inlärning ur genusperspektiv. En studie av

gymnasieelever på teoretiska linjer/program. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

47

Leijnse, E. (2017). Fördel kvinna: Den tysta utbildningsrevolutionen. (1. uppl.). Stockholm: Natur Kultur Akademisk.

Ljunghill, L. F. (1999). Javisst får en generaldirektör stiga ut hakan! Pedagogiska

magasinet, nr 3. (Intervju med Mats Ekholm.)

Martinsson, L., & Reimers, E. (2008). Skola i normer. (2. uppl.). Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Nielsen, H. B. (2009). Skoletid. Oslo: Universitetsforlaget.

Nyström, Anne-Sofie. (2012). Att synas och lära utan att synas lära- En studie

om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan. Uppsala: Uppsala Universitet.

Odenbring, Ylva. (2010). Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar. Könkonstruktioner i

interaktion i förskolan, förskoleklass och skolår ett. Göteborg: Acta Universitatis

Gotbborburgensis.

Persson, A. (2003). Skolkulturer. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Risenfors, S. (2014). Vara sig själv – Identitetsformande bland ungdomar

i gymnasieskolan. I Emma Sobring, Åsa Andersson och Martin Molin (red.) Ungdomars

identitetsskapande- en inspirations- och metodbok. Stockholm: Liber AB.

Samdal, O. & Dür, W. (2000). The School Environment and the Health of Adolescents, i WHO, Health Behaviour Among Young People. Copenhagen: WHO Regional Office for Europe.

Skolverket. (2013). Allmänna råd och riktlinjer med kommentarer - Arbete med studie-

48

Skolverket. (2018). Grundskolan Slutbetyg årskurs 9.Samtliga elever: flickor, pojkar. Hämtad 2020-04-29 från

https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gr_betyg201 7&p_sub=1&p_ar=2019&p_lankod=&p_kommunkod=&p_skolkod=&p_hmantyp=&p_hm ankod=&p_%20flik=GI

SOU 2009:64. Flickor och pojkar i skolan - hur jämställt är det? Hämtad 2020-04-08 från https://www.regeringen.se/49b71a/contentassets/6edeeb4cd4ff4ca9988984b68ecd25b4/flic koroch-pojkar-i-skolan---hur-jamstallt-ar-det-sou-200964

SOU 2010:99. Delegationen för jämställdhet i skolan- Flickor, pojkar, individer –

om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan: slutbetänkande.

Stockholm: Fritze.

SOU 2014:6. Män och jämställdhet: betänkande. Stockholm: Fritze.

Stier, J. (2019). Identitet – Ett socialpsykologiskt perspektiv. (2.1 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Svaleryd, K. (2002). Genuspedagogik. Stockholm: Liber AB.

Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (2019). Se, förstå och förändra Att motverka

könsskillnader i skolresultat. Hämtad 2020-05-01 från

https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-785-5.pdf?issuusl=ignore

Tallberg Broman, Ingegerd, Rubinstein Reich, Lena. och Häggström, Jens.

(2002). Likvärdighet i en skola för alla. Historisk bakgrund och kritisk granskning. Stockholm: Skolverket.

Taylor, C. (1985). Philosophical papers. 2, Philosophy and the human sciences. Cambridge: Cambridge University Press.

49

Wernersson, I. (2010). Könsskillnader i skolprestationer - idéer om orsaker? Stockholm: Fritze.

Zimmerman, F. (2018). Det tillåtande och begränsande - En studie om pojkars syn på

studier och ungdomars normer kring maskulinitet. Göteborg: Acta Universitatis

Gothoburgensis. Hämtad 2020-04-02 från https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/54036

Zimmerman, F. (2020). Vad lärare och andra vuxna behöver veta för att fler pojkar ska

lyckas i skolan. Stockholm: Liber AB.

Öqvist, A. (2009). Skolvardagens genus dramaturgi: en studie av hur feminiteter och

maskuliniteter görs i år 5 med ett särskilt fokus på benämningar som hora och kärring.

50