I följande avsnitt kommer studiens framtagna resultat att analyseras i relation till tidigare forskning och kriminologiska teorier, som det redogörs för i avsnitt 3 respektive 3.1.
6.1 Omfördelningseffekten i Sorgenfri
När ett brott förflyttas från ett ställe till ett annat kallas det för att det skett en omfördelning, vilket innebär att det är vissa faktorer som bidrar till att brottet flyttas från ett ställe till ett annat (Constantinou, 2016; Weisburd & Telep, 2014). För gatuprostitutionen i Sorgenfri finns det vissa orsaker som bidragit till att den tidigare gatuprostitutionen vid Celsiusgatan och Industrigatan inte längre är aktiv, utan istället omfördelats och fortlöper på Agneslundsvägen. Som det redogjorts för i resultatdelen har gatuprostitutionen omfördelats från Celsiusgatan och Industrigatan till Agneslundsvägen då de två förstnämnda gatorna i nuläget är betydligt mer befolkade än vad de var förr och har ett större genomflöde av människor och fordon (IP kommunpolis, muntlig kommunikation, 5 december 2017). Anledningen till detta är att det på senare tid byggts bostäder samt att det existerar flera olika butiker och verksamheter där, vilket gör att gatorna inte är passande för gatuprostitutionen att etablera sig (IP kommunpolis, muntlig
kommunikation, 5 december 2017). Denna slutsats styrks och är återkommande i tidigare forskning, då sexköp ofta tenderar att ske i mer diskreta miljöer där köparen och den prostituerade kan vara mer anonyma och där flödet av folk och trafik inte är alltför stort (Scott & Dedel, 2006), något som kan appliceras på Agneslundsvägen men inte på Celsiusgatan och Industrigatan.
Något forskning även understryker är att gatuprostitution oftast förekommer i områden där kriminaliteten ligger på en medelnivå då potentiella köpare kan avskräckas från att besöka platser där kriminaliteten är väldigt hög och därav inte hade åkt dit sexuella tjänster erbjuds, vilket hade resulterat i förlorad inkomst för de prostituerade (Scott & Dedel, 2006; Williams, 2014). Denna konklusion från tidigare forskning kan relateras till att Sorgenfri inte anses vara ett område som är särskilt utsatt i Malmö då det finns andra områden som har en betydligt högre nivå av kriminalitet (Nationella operativa avdelningen, 2017).
Förflyttning som kan ske av gatuprostitution från tidigare gator beror således enligt forskning och i enighet med studiens resultat på att det tillkommer olika omständigheter som gör att det inte längre blir lämpligt att bedriva prostitution på vissa gator (Block & Block, 1995). Istället omfördelas gatuprostitutionen till en gata inom området som utgör en mer lämpad miljö (a a), och i dagsläget är det Agneslundsvägen som utgör den mest lämpliga gatan inom området Sorgenfri.
6.2 Tilldragande attribut på Agneslundsvägen
Tidigare forskning redogör för att det finns olika attribut som kännetecknar ett område och som attraherar socialt avvikande och brottsliga aktiviteter, däribland gatuprostitution som kräver vissa omständigheter för att kunna etableras (Scott & Dedel, 2006; Williams, 2014). Somliga typer av socialt avvikande aktiviteter tenderar till att ansamlas vid en viss gata eller område med vissa specifika attribut, istället för att vara utbredda över ett stort geografiskt område (a a). Detta kan relateras till att gatuprostitutionen under många år främst varit aktiv och
kommunpolis, muntlig kommunikation, 5 december 2017,). Vidare har
gatuprostitution en tendens att etableras vid platser där det finns en avsaknad av familjehushåll och äldre boende (Scott & Dedel, 2006), något som
överensstämmer för Agneslundsvägen och kunde konstateras i och med resultatet från den semistrukturerade observationen. Dessutom brukar de områden där gatuprostitutionen ofta återfinns vara små, ungefär en kvadratkilometer, dock variera detta beroende på stad då större städer ofta har problem med
gatuprostitution på flera områden än ett (a a). Detta överensstämmer med
gatuprostitutionen i Malmö, då det är främst Agneslundsvägen där prostitutionen i dagsläget existerar.
Attribut som beskrivs som särskilt attraktiva för illegala eller socialt avvikande aktiviteter är exempelvis övergivna lokaler, desorganisation i området samt rutinaktiviteter som exempelvis nattliv (Block & Block, 1995; Ellison & Weitzer, 2017). I resultatdelen framkommer det att Agnleslundsvägen är av industriell natur och att det därav förekommer lokaler som inte är i bruk samt att det under den semistrukturerade observationen kunde noteras klotter och graffiti på i princip alla byggnader. Vid Sorgenfri har det dessutom tidigare existerat svartklubbar som enligt forskning anses vara gynnande för gatuprostitution (a a), men som för uppsatsens resultat inte kunnat påvisa att den aspekten skulle ha en inverkan för gatuprostitutionen på Agneslundsvägen.
Utifrån resultatet av observationen på vägen råder det ingen tvekan om att Agneslundsvägen är en gata där de verksamheter och yrkesutövningar som existerar är tämligen mansdominerade i form av exempelvis bilverkstäder,
bilservice samt återvinning- och avfallshantering (Statistiska centralbyrån, 2018). Detta beskrivs i litteraturen som berör tidigare forskning som ytterligare en förmånlig omständighet för att gatuprostitution inom ett område ska kunna fortskrida (Scott & Dedel, 2006).
Det vetenskapliga underlaget betonar att gatuprostitutionen tenderar att ansamlas vid områden där både köparen och den prostituerade kan dra fördelar utifrån platsen (Scott & Dedel, 2006; Williams, 2014). Både köparen och den
prostituerade drar fördel av att vara vid en relativt anonym plats där sexköpet kan ske diskret, då köparen annars riskerar att bli arresterad av polisen och säljaren förlorar därav en kund och en inkomst (a a). Ur de prostituerades perspektiv är det av säkerhetsskäl fördelaktigt ifall platsen inte är alltför anonym, då den bör utgöra tillfällen till att fly eller ropa på hjälp ifall en kund skulle innebära en fara (Ellison & Weitzer, 2017; Scott & Dedel, 2006; Williams, 2014). Ifall gatan föreligger i nära anslutning till en trafikerad väg ökar det dessutom möjligheten till fler potentiella kunder (Scott & Dedel, 2006; Williams, 2014). Ur kundens perspektiv utgör en central gata i anslutning en enklare flyktväg för köparen ifall polisen skulle befinna sig i området (Scott & Dedel, 2006; Williams 2014).
Omnämnandet i litteraturen kring en central gata är något som återfinns och kan relateras till Agneslundsvägens placering då Nobelvägen utgör en central väg i direkt anslutning och utgör de ovannämnda möjligheterna för både kunden och den prostituerade.
En given omständighet för att attrahera potentiella kunder till gatan är att den har ett rykte kring att försäljning av sexuella tjänster pågår på platsen (Sott & Dedel, 2006; Williams, 2014). Ur kundens synvinkel har dessutom tidigare
undersökningar påvisat att gatan inte bör vara för malplacerad av den anledningen att det bör finnas legitima skäl för kunderna att sakta ner, stanna till eller köra
förbi på gatan då det inte verkar lika suspekt för någon att befinna sig i området (Sott & Dedel, 2006; Williams, 2014). Bensinstationen utgör en ursäkt för att stanna till men samtidigt kunna se över utbudet av prostituerade. Det observerades även att det på Agneslundsvägen finns många parkeringsplatser samt St. Pauli kyrkogård bakom parkeringarna som är svagt belyst, vilket utgör några av alla attribut som gör en plats lämplig för gatuprostitution, då det är potentiella platser för den sexuella akten att äga rum mer anonymt (Scott & Dedel, 2006).
Utifrån ovanstående redogörelse kan det konstateras att det finns en hel del fysiska attribut som enligt forskning är gynnsamma för att gatuprostitutionen ska kunna etableras och fortlöpa. För att kunna bekräfta att dessa förutsättningar föreligger på Agneslundsvägen genomfördes som tidigare nämnt en
observationsstudie för att uppmärksamma och notera den fysiska konstruktionen av gatan, där det tydligt framkom att Agneslundsvägen besitter många av de attribut som omnämns i den vetenskapliga litteraturen.
6.3 Brottsförebyggande åtgärder mot gatuprostitution
Det presenteras i resultatavsnittet 5.3 att det i framtiden kommer att
implementeras olika åtgärder, både indirekta och direkta, som förväntas hämma gatuprostitutionen på Agneslundsvägen. I dagsläget präglas Agneslundsvägen av en industriell natur med inga befintliga bostäder vilket innebär att det inte är möjligt att skapa en social kontroll och en kollektiv styrka då det inte förekommer bostäder utan människor som endast befinner sig på gatan för ärenden eller arbete. De förändringar i form av planerade ombyggnationer (indirekt prevention)
kommer resultera i att Agneslundsvägens struktur lär se mycket annorlunda ut om några år mot vad den gör i dagsläget och därmed skapa en mer naturlig
genomströmning av trafik och människor som i sin tur kommer verka hämmande för gatuprostitutionen. Att flera människor lär uppehålla sig på gatan utgör
möjligheten för en högre nivå av social kontroll över området och kollektiv styrka bland människorna vilket i sin tur är ett hinder för kriminalitet och socialt
avvikande beteenden att fortgå (Parrado & Flippen, 2010; Welsh m.fl., 2015). Forskning understryker nämligen att områden med en låg nivå av kriminellt och/eller socialt avvikande beteenden samt låg nivå av disorganisation sannerligen kännetecknas av en hög social kontroll och stark kollektiv styrka bland invånarna (a a).
Som tidigare omnämnt är förhoppningen att Agneslundsvägen inom en snar framtid ska få skyltar i området som förbjuder obehörig trafik att vistas på gatan under vissa tider på dygnet (direkt prevention) (Samverkansmöte, muntlig
kommunikation, 8 maj 2018). Tidigare forskning menar på att en plats som består av tydligt synliga skyltar kan ge en indikation på att området är mer bevakat och omskött (Ren, Zhao & He, 2017) och kan därav resultera i att potentiella köpare avskräcks från platsen då de upplever att det finns en viss nivå av kontroll över Agneslundsvägen och vad som pågår på platsen.
Det finns många planer för Sorgenfri som kommer bidra till förändring och som lär påverka gatuprostitutionen negativt då Agneslundsvägen inte längre kommer vara en optimal plats för att fortsätta sälja sexuella tjänster. Det blir dock allt svårare för gatuprostitutionen att hitta lämpliga platser att upprätta sig på då Malmö blir allt mer tätbebyggt (Samverkansmöte, muntlig kommunikation, 8 maj 2018). Dessvärre är det näst intill osannolikt att helt avlägsna prostitutionen från
gatan, dels då det i Sverige är lagligt att sälja sexuella tjänster men också då det finns en ständig efterfrågan, vilket är en av de omständigheter som reglerar utbudet av prostituerade på gatan (Brottsförebyggande rådet, 2008).
6.4 Kriminologiska teorier i relation till studiens resultat
Under följande avsnitt kommer det att redogöras för relevanta kriminologiska teorier i förhållande till studiens ämne och resultat. De teorier som valts att diskuteras är av strukturell karaktär och diskuterar inte individuella
omständigheter som förklaring till gatuprostitution.
6.4.1 Social desorganisation och Broken windows
Det som broken windows benämner som förutsättningar för kriminalitet inom ett område, som exempelvis att ett område ser övergivet ut (Parrado & Flippen, 2010; Welsh m.fl, 2015), går att känna igen i den miljö som Agneslundsvägen omringas av då gatan som tidigare nämnt i dagsläget består av några verksamma
näringsidkare och övriga lokaler, men inga bostäder. Att det inte finns människor som är bosatta på gatan omöjliggör en stark nivå av kollektiv styrka och informell social kontroll i området. Dessutom noterades klotter och graffiti på byggnaderna, något som enligt teorin kring broken windows indikerar på att det kan finnas en viss nivå av social desorganisation inom ett område (Lynch & Boggess, 2015; Welsh m.fl, 2015). Det går alltså att göra en relevant teoretisk koppling till broken windows då gatuprostitutionen på Agneslundsvägen kan ha förflyttats dit på grund utav a) en avsaknad av engagemang i området i form av övergivna industrier eller människor som endast passerar gatan b) avsaknad av kollektiv styrka och informell social kontroll samt c) avgörande attribut för vart
gatuprostitutionen tenderar att existera. Mer djupgående om detta hänvisas tillbaka till avsnittet för tidigare forskning.
Den sociala desorganisationsteorin utgår från ett perspektiv som är mer inriktat på invånarna inom ett område (Parrado & Flippen, 2010). Dessa beskrivs som en viktig förutsättning för att en stark social kontroll kan utövas inom ett område (a a), och som tidigare nämnt är detta något som i dagsläget inte återfinns på Agneslundsvägen då det inte finns människor som permanent bor där. De som passerar gatan rör sig där tillfälligt, antingen för arbete eller ärenden,
förbipasserande eller potentiella köpare av sexuella tjänster. Tack vare framtidsvisionerna för Sorgenfri och de planerade ombyggnationerna vid
Agneslundsvägen finns det dock en god anledning att tro att det kommer byggas upp en social kontroll i området då gatan främst kommer bestå av olika
verksamheter och stadsbebyggelse, dit även bostäder inkluderas.
6.4.2 CPTED och Alley gating
Två teorier vars metoder hade kunnat tillämpas på Agneslundsvägen är crime prevention through environmental design (CPTED) och alley gating, som syftar till att förändra konstruktionen i ett område respektive att förhindra att obehöriga vistas på platsen (Fisher, Clancey & Rutherford, 2015; Owen, 2007). Genom dessa metoder blir det därmed möjligt att försvåra kriminell aktivitet vilket resulterar till att brottsfrekvensen minskar.
Alley gating syftar till att minska allmänhetens tillträde till en viss plats så att endast behöriga får åtkomst att vistas där (Owen, 2007). Att tillämpa metoden
skulle innebära att enbart exempelvis näringsidkare, varuleveranser och
utryckningsfordon får befinna sig på platsen (Owen, 2007). Polisen i Malmö har skickat upp ett förslag till nämnden att det bör sättas upp skyltar på
Agneslundsvägen som hänvisar till att obehörig trafik är förbjuden under vissa tider på dygnet (IP kommunpolis, muntlig kommunikation, 4 maj 2018). Detta skulle bidra till att fordon utan tillstånd kan stoppas av polisen och bli tilldelade böter. Det är svårt att bevisa att ett köp av sexuella tjänster har inträffat, men om köparen skulle tillträda Agneslundsvägen utan behörighet så har polisen en anledning att bötfälla föraren av fordonet eftersom att det brottet helt enkelt är enklare att bevisa. Detta resulterar i att köparna kan bli avskräckta från platsen och väljer att inte köpa sexuella tjänster. När skyltarna kommer sättas upp är i dagsläget okänt då förslaget har skjutits upp på grund av att andra ärenden har blivit mer prioriterade av Malmö stad (Samverkansmöte, muntlig kommunikation, 8 maj 2018).
CPTED är ytterst relevant för det preventiva arbetet mot gatuprostitution eftersom att teorin menar att genom förändring av den fysiska strukturen kan brottsligheten reduceras (Fisher, Clancey & Rutherford, 2015). Ett tydligt exempel på hur Malmö stad tillämpade metoden, möjligtvis omedvetet, är att Malmö stad började förändra miljön på de gator som ansågs ha en problematik med gatuprostitution. På S:t Knut förhindrades fordonstrafiken mellan vissa tider på dygnet, vilket bidrog till att gatuprostitutionen förflyttades till Industrigatan och Celsiusgatan 3. Förändringen som inträffade på de två sistnämnda gatorna är att det exempelvis öppnades en vårdcentral och att Migrationsverket under den tiden var etablerad där. Dessutom byggdes Katrinelundscentret som är i nära anslutning till
respektive gator, vilket genererade en mer naturlig rörelse av människor och fordon, ett attribut som inte är fördelaktigt för gatuprostitutionen. De nämnda förändringarna resulterade i att gatuprostitutionen förflyttades till
Agneslundsvägen där den i dagsläget är mest aktiv i Malmö. Enligt olika projekt från Malmö stad kommer fler bostäder byggas i nära anslutning till
Agneslundsvägen. En grundskola och en förskola kommer bland annat att
etableras på gatan (Samverkansmöte, muntlig kommunikation, 8 maj 2018), detta gör det möjligt att anta att gatuprostitutionen återigen kommer att förflyttats och då har Malmö stad enligt CPTED lyckats med att “bygga bort brottet” genom att förändra miljön och dess förutsättningar (Fisher, Clancey & Rutherford, 2015).
6.4.3 Hot spot- och targeted policing
Som tidigare nämnt är hot spot- och targeted policing en ytterst relevant teori att diskutera i förhållande till studiens ämne. Teorierna innebär att Polisen ökar sin närvaro och implementera insatser mot en geografiskt utsatt plats där det förekommer en högre brottsfrekvens (Avidija, 2008; Weisburd & Telep, 2014). Hot spot- och targeted policing är adekvata metoder för att reducera
gatuprostitutionen på Agneslundsvägen eftersom att den ökade närvaron kan fungera som en avskräckande effekt, då gatan kommer upplevas som mer
kontrollerad från köparens sida, vilket kan resultera i att konsumenten avstår från att köpa sexuella tjänster.
Dock medför teorierna även en del begränsningar som kan innebära att de inte kan implementeras i den utsträckning som vore önskvärt och behövligt. Dessa insatser är väldigt resurskrävande från Polisens sida. Polisens resurser är limiterade
överlag samtidigt som vissa brottstyper prioriteras mer än gatuprostitutionen i Malmö, exempelvis det dödliga våldet. Eftersom att gatuprostitutionen inte är ett prioriterat problem och Polisen inte alltid har möjlighet att vistas på platsen hade detta kunnat åtgärdats genom att civilanställda i uniform kan ha samma effekt på reducering av brott när de är synliga för allmänheten, som patrullerande poliser (Ariel, Weinborn & Sherman, 2016). Skillnaden är att de civila i uniform inte innehar samma befogenheter då de inte har rättighet att bära vapen eller att arrestera en individ (a a). Detta hade återigen bidragit till att köparen upplever att Agneslundsvägen är mer kontrollerad vilket kan resultera i att de blir avskräckta och därmed genomförs aldrig ett köp av sexuella tjänster.
6.4.4 Crime displacement effect
Teorin menar på att omfördelning kan förekomma om inte de preventiva insatserna riktar sig till “grunden av problemet”, utan implementeras som en tillfällig åtgärd (Guerette, 2009; Johnson, Guerette & Bowers, 2014). Detta kan tydligt återkopplas till fallet med Sorgenfri. På St: Knuts väg placerades
fordonshinder vilket bidrog till en förflyttning till Industrigatan och Celsiusgatan. Efter att de två sistnämnda gatornas förutsättningar för gatuprostitution
förändrades förflyttades den till Agneslundsvägen. Det blir således att det enbart arbetas preventivt mot gatuprostitutionen som förekommer på en hot spot, men grunden till problemet motarbetas inte vilket för detta fall är efterfrågan att köpa sexuella tjänster. Så länge det finns en efterfråga att köpa sexuella tjänster
kommer gatuprostitution att fortskrida om det finns potentiella kunder oberoende vart den etablerar sig (Brottsförebyggande rådet, 2008).
En brottstyp som lyfts fram i tidigare forskning är just gatuprostitution som kräver att miljön har vissa förutsättningar för att det ska funktionera, som exempelvis övergivna lokaler och få bostäder (Weisburd & Telep, 2014). Aktiviteten skulle inte kunna fortskrida på platser där det finns bostäder eftersom det skulle medföra en högre risk att polisen blir tillkallad till platsen av de boende (a a). I fallet för Sorgenfri har gatuprostitutionen haft möjlighet att flytta runt hörnet eftersom att samtliga gator där den varit aktiv har haft likartade attribut som främjar
gatuprostitution. I dagsläget har den geografiska platsen utvecklats och Malmö stad har planer på att ytterligare satsa på utvecklingen av Sorgenfri på olika sätt, som under många år har varit en hotspot för gatuprostitution (Malmö stad, 2017c). Det har redan tillkommit nya byggnader och som tidigare nämnt finns det fler projekt på gång i området vilket med högsta sannolikhet kommer bidra till att gatuprostitutionen tvingas förflytta till en annan plats (Malmö stad, 2017c).