Under följande avsnitt kommer föreliggande studiens metod och resultat att diskuteras där brister och möjligheter kommer lyftas som har uppkommit under arbetets gång. Det kan konstateras att det vore fördelaktigt om ämnet i framtiden forskades ytterligare genom att förena den dolda och öppna prostitutionen med den sociala aspekten och studera detta komplexa ämne mer djupgående då denna studien enbart berör det fysiska perspektivet.
7.1 Metoddiskussion
För den aktuella studien brukades en kvalitativ ansats då detta ansågs som mest lämpligt utifrån studiens tre frågeställningar. Det kommer sedermera att
diskuteras för- och nackdelar med arbetets metodval som kan ha påverkat studien samt vad som hade kunnat förbättras.
7.1.2 Begränsningar med studien
Förhoppningen med arbetet är att det ska vara hjälpsamt för Polisen att erhålla en övergripande bild av problemet i området, för att sedan tillsammans med andra aktörer kunna reducera gatuprostitutionen. Avsikten är tillika att tillföra
ytterligare information till det vetenskapliga fältet eftersom korrelationen mellan gatuprostitution och områdets betydelse fortfarande är relativt outforskat och begränsningen på tidigare forskningar har även varit en restriktion under arbetets gång.
Det fanns i ett tidigt stadie en medvetenhet om att studien kommer att tillföra begränsningar som inte är möjliga att styra över. Till en början förekommer bristande resurser i form av tid. Att utföra en omfattande undersökning som innefattar fler synvinklar på en mer djupgående nivå för ett så pass komplext ämne var därför inte genomförbart. Som ovan nämnt vore det även önskvärt att inkludera ett socialt perspektiv genom exempelvis intervjuer med de
prostituerade.
Ytterligare en begränsning som framkom var bristande information angående tidigare genomförda preventiva insatser som har implementerats i området, exempelvis på Industrigatan och Celsiusgatan där gatuprostitutionen har varit omfattande förr. Trots tillgång till Gatukontorets alla möjliga arkiv beträffande ämnet förekom det väldigt limiterad information om problematiken i området, men den begränsade datan som fanns till förfogande kunde ändå nyttjas i en viss utsträckning.
Trots att arbetet innehåller en del brister och begränsningar som inte varit möjliga att styra över så anses studiens resultat vara värdefullt. Den limiterade
informationen som varit tillgänglig har tagits tillvara på i största mån och
kompletterats med ytterligare data, lämpliga teorier samt tidigare forskning. Detta för att kunna besvara studiens frågeställningar och öka förståelsen angående gatuprostitutionen i Malmö.
7.1.3 Metodens brister
Det finns ett antal brister med studiens metod och tillvägagångssätt som bör uppmärksammas. Som tidigare nämnt är förhoppningen att arbetet ska fylla en kunskapslucka på lokal nivå i den mån som är möjlig. Dock krävs det forskning i större utsträckning för att bättre kunna förstå korrelationen mellan gatuprostitution och miljöns förutsättningar samt att inkludera det sociala perspektivet där
problematik i form av missbruk, hot och våld kan uppstå för de involverade individerna. För att öka förståelsen angående gatuprostitutionens omfattning vore det av högsta relevans att genomföra djupintervjuer med de individer som säljer sexuella tjänster för att få en heltäckande bild av det som sker till följd av gatuprostitutionen. Det vore fördelaktigt om forskning genomfördes nationellt eller i länder med liknande sexköpslag som i Sverige för att fenomenet ska kunna
appliceras och förstås bättre på en nationell nivå. Det skulle dessutom bidra till att det blir möjligt att jämföra hur aktörer har implementerat olika insatser för att förebygga den öppna prostitutionen. Länder där gatuprostitution är helt illegalt arbetar förmodligen preventivt på ett annat sätt än i de länder där endast köparen utför en brottslig handling och det blir därmed svårt att jämföra med Sverige. En ytterligare brist i metoden som bör beaktas rör studiens semistrukturerade observation. Det kan anses som en nackdel att observationen bara genomfördes vid ett tillfälle. Dock är det viktigt att återigen poängtera att syftet med den semistrukturerade observationen var enbart att notera Agneslundsvägens fysiska attribut och inte den aktivitet som pågår på gatan. Skulle ytterligare en
observation genomföras hade detta förmodligen bidragit till ett identiskt resultat då studien enbart pågick under en kortare tidsperiod och inga planerade
förändringar skulle inträffa under den tiden. En annan nackdel som medför med den semistrukturerade observationen är att författarna inte kunde bedöma vad för typ av verksamhet som förekom i ett antal byggnader på gatan då det fanns en avsaknad av skyltar, logotyp eller liknande. Dessa byggnader blev således ett bortfall och inkluderades inte i datamaterialet vilket kan anses som en
begränsning. Dock bedömer inte författarna att detta har påverkat utfallet av resultatet för observationen och datamaterialet betraktas som adekvat då den fortfarande besvarar den andra frågeställningen.
7.1.4 Snävt urval
Det finns en medvetenhet att arbetet har ett begränsat antal respondenter och nyckelinformanter, något som kan anses som en nackdel. Dock är det viktigt att poängtera att studien riktar sig till att beskriva miljöns förutsättningar för att gatuprostitution ska etableras i områden och omfördelningseffekten samt framtida brottsförebyggande åtgärder. Det har därmed inte varit relevant att ha ett stort urval då det inte hade bidragit med adekvat innehåll eftersom syftet inte varit att nå ut till många respondenter. Dessvärre svarade inte somliga aktörer som kontaktades, de var inte villiga att ställa upp på en intervju när författarna kontaktade dem, medan andra inte hade möjlighet att bistå med den information som efterfrågades. Detta brister i metoden och i resultatet då det vore önskvärt att inkludera samtliga verksamheter och samla in ytterligare kunskap från diverse nyckelinformanter som arbetar mot gatuprostitutionen på Agneslundsvägen. Däremot innefattar studien ett fåtal viktiga nyckelinformanter som har tillfört innehållsrik information och varit väsentliga för arbetet, framförallt
kommunpolisen som har en god insikt i området. Kommunpolisen har dessutom varit en viktig aktör som har rekommenderat ytterligare nyckelinformanter som är relevanta för studien. Dessa har sedan kontaktats för kort information, men det har inte varit väsentligt att ha en längre intervju med samtliga aktörer. Det förekom dessutom en del aktörer som inte svarade vid kontakt via mail och en del kunde inte lämna ut viss information på grund av att det inte fanns tillgängligt.
Hade studien syftat till att undersöka gatuprostitution på social nivå hade urvalet kunnat expanderats och innefatta fler relevanta respondenter. På grund av bristande resurser i form av tid hade det dessvärre inte varit möjligt att inkludera det sociala perspektivet i kombination med miljöaspekterna, vilket trots allt inte ses som ett hinder för studien. Förutom bristfälligt med tid att genomföra ett ännu mer omfattande arbete, blev det tidigt känt att det skulle bli problematiskt att nå ut till de prostituerade då de inte varit öppna för att samarbeta med Polisen. Därför avgränsades studien till att enbart innefatta ett områdesperspektiv. Dessutom hade
det kanske inte varit möjligt att intervjua de beröra prostituerade på grund av etiska skäl.
7.1.5 Brist på data och dokumentation
Det har under arbetets gång blivit allt mer tydligt att det brister gällande
dokumentation på tidigare implementerade insatser angående gatuprostitutionen i Malmö. Den senaste datan som fanns tillgänglig berörde gatuprostitutionen på St:Knuts väg på 1990 talet 4. Under tiden som gatuprostitutionen var aktiv på
St:Knuts väg var det olagligt att sälja sexuella tjänster, något som ändrades först 1999 när enbart köparens handling blev kriminaliserad 5. Dokumentationen som fanns tillgänglig med information var endast olika tidningsartiklar där det hade uppmärksammats att människor i området upplevde en otrygghet till följd av gatuprostitutionen. Det resulterade i sin tur att Gatukontoret satte upp hinder för att förhindra fordonstrafiken vilket bidrog till en omfördelning av gatuprostitution eftersom det blev försvårade omständigheter att sälja och köpa sexuella tjänster 6.
Efter att ha varit i kontakt med olika arkivarie från Gatukontoret framkom det dessvärre att det inte fanns något tillgängligt datamaterial om det preventiva arbetet mot gatuprostitutionen i Malmö under senare år. Det existerar inte information om hur olika aktörer konkret har arbetat för att reducera
gatuprostitutionen på Industrigatan och Celsiusgatan, som bidrog till att den sedan omfördelades till Agneslundsvägen där den är aktiv idag. Däremot har det
kontinuerligt bedrivits olika stödverksamheter (exempelvis KST, Noomi och Navet) för utsatta individer som är involverade i prostitution och söker hjälp. År 2007 kom regeringen ut med en handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (Regeringen, 2008). Syftet med
handlingsplanen har varit, som tidigare nämnt, att erbjuda utsatta och drabbade individer skydd samt stöd (a a). Dessutom redogörs det för att brottsförebyggande åtgärder ska stärkas och öka samverkan för att reducera brotten (a a). I februari 2018 publicerade regeringen en ny nationell handlingsplan mot prostitution och människohandel (Regeringen, 2018). Syftet kvarstod som för förra
handlingsplanen men denna gången är ändamålet att förbättra skydd och stöd för de drabbade genom att förstärka samordningen och de olika aktörernas och myndigheternas samverkan (a a). Det föreligger även en betoning på att det preventiva arbetet måste effektiviseras och vara mer målinriktat i respektive handlingsplan (Regeringen, 2008; Regeringen, 2018). Det har alltså funnits en handlingsplan sedan 2007 som bland annat redogör för vikten av att
brottsförebyggande åtgärder implementeras. Trots detta finns det väldigt begränsad dokumentation om de insatser som införts i Malmö mot
gatuprostitutionen. Den senaste datan är som redan nämnt från 1990-talet, något som kan kritiseras. Det positiva är att detta är ett hinder som kan åtgärdas genom att börja dokumentera om det aktuella preventiva arbetet på Agneslundsvägen och om det i framtiden kommer implementeras ytterligare insatser. Att dokumentera hur det preventiva arbetet har genomförts och vilka insatser som implementerats är av betydande vikt för framtida uppföljning. På det viset hade det varit möjligt att konstatera vilka åtgärder som uppnår det önskvärda resultatet och vilka som visat sig vara ineffektiva mot gatuprostitutionen i Malmö (Brottsförebyggande
4 Gatukontorets arkiv, Malmö stad, från 1982–1995 5 Gatukontorets arkiv, Malmö stad, från 1982–1995 6 Gatukontorets arkiv, Malmö stad, från 1982–1995
rådet, 2016). Långsiktigt kan detta bespara de involverade aktörernas tid och resurser då de kommer vara medvetna om vilka åtgärder som är resultatrika (a a). Genom uppföljning och utvärdering av preventiva insatser så sprids dessutom erfarenheter, men då är det väsentligt att åtgärderna finns dokumenterade för att det ska vara möjligt att ta lärdom om vad som är effektivt eller inte
(Brottsförebyggande rådet, 2000; Brottsförebyggande rådet, 2016). Den föreliggande studien kan därmed betraktas som en form av dokumentation då preventiva åtgärder är något som redogörs för under den tredje frågeställningen.
7.1.6 Studiens reliabilitet och validitet
Den interna reliabiliteten syftar till att samtliga medlemmarna i ett forskarlag är eniga om hur all data ska tolkas och analyseras (Bryman, 2011). Detta var något som vid arbetets start etablerades mellan de två författarna som kom överens redan innan datainsamlingen påbörjades om vad syftet var med samtliga
datainsamlingsmetoder och vad intentionerna med dessa var. Detta underlättade sedan när intervjufrågorna skulle formuleras men även vid observationsstudien då författarna var införstådda på vad som skulle noteras vid det tillfället, vilket bidrog till att innehållet kunde tolkas och analyseras samstämmigt.
Arbetet brister dock gällande den externa reliabiliteten, som innebär att studien ska kunna upprepas (Bryman, 2011). I denna undersökningen är detta
problematiskt eftersom att det inte är möjligt att “frysa” miljöns utveckling. I det här fallet är det därmed svårt att replikera undersökningen eftersom att den fysiska konstruktionen kontinuerligt genomgår ombyggnationer vilket medför att miljön kommer att se annorlunda ut och en del fysiska attribut som har observerats kommer inte att kvarstå i framtiden.
Den externa validiteten är en fördel med studien. Extern validitet bygger på att resultatet som framtas i arbetet ska kunna generaliseras till andra miljöer och förhållanden (Bryman, 2011). I detta fall går det att se tydliga samband mellan den aktuella konstruktionen för området Sorgenfri och det som tidigare forskning har kunnat fastställa gällande miljöns förutsättningar för gatuprostitution. Det innebär att det som har sammanställts i denna studie kan appliceras på likartade fysiska miljöer som främjar gatuprostitutionen.
Den interna validiteten innebär att det ska finnas en överensstämmelse mellan den insamlade datan och de teoretiska idéer som förekommer (Bryman, 2011). Detta är en styrka i uppsatsen då de tidigare nämnda kriminologiska teorierna och det vetenskapliga underlaget överensstämmer med den data och kunskap som framtagits för området Sorgenfri och Agneslundsvägen.
Det går alltså att konstatera att det finns både brister och styrkor med studiens validitet och reliabilitet. Dock anses inte de få brister som förekommer ha haft en alltför stor negativ påverkan på slutresultatet utan arbetet håller trots det en hög nivå av reliabilitet och validitet.
7.2 Resultatdiskussion
Uppdraget från Polisen formade studiens syfte som berör gatuprostitutionen i Malmö. Fokus var att öka förståelsen till varför gatuprostitutionen har omfördelats mellan olika gator i Sorgenfri, vilka attribut som är tilldragande för aktiviteten samt vilka åtgärder som kan tänkas hämma gatuprostitutionen i framtiden. Utifrån
detta utformades därmed tre frågeställningar som studien ämnar besvara. Under arbetets gång uppkom det dock omständigheter som kan ha påverkat arbetet, något som kommer diskuteras nedan.
Det går inte att undvika att det förelåg en förförståelse hos författarna innan studien påbörjades angående prostitution och vissa omständigheter som främjar aktiviteten. Det tillkom däremot ytterligare kunskap i ett tidigt stadie från kontaktpersonen och uppdragsgivaren på Polisen. Detta låg sedan till grund för utvecklandet av studiens syfte och frågeställningar, som sedan kompletterades med ytterligare data i form av tidigare forskning, kriminologiska teorier och observation av Agneslundsvägen samt deltagande observation på samtliga samverkansmöten. Författarna var medvetna om att förförståelsen kan ha haft en påverkan på arbetets resultat genom användning av material som överensstämmer med de förkunskaper som fanns. Dock har författarna varit noggranna med att vara så objektiva som möjligt och inte låta förförståelsen styra under
arbetsprocessen och det sammanställda resultatet. Författarnas reflexivitet har varit löpande genom studien där de varit medvetna om den forskarroll som föreligger och tagit hänsyn till detta genom att inte låta förförståelsen forma arbetets resultat. Därmed anses inte förförståelsen vara en övervägande nackdel för studiens resultat.
De resultat som framkom för varje frågeställning var inget författarna förvånades över på grund av den förkunskap och logik som fanns. Förhoppningen är att studiens resultat kan bidra till ökad förståelsen av vikten för det fysiska områdets omständigheter som ligger till grund för att gatuprostitutionen etableras och fortskrider på en koncentrerad plats samt varför det inträffar omfördelningar av aktiviteten.
7.2.1 Unik lagstiftning i Sverige - svårt att applicera internationell forskning
I början på arbetet redogörs det för tidigare forskning (avsnitt 3) som berör prostitution. Studierna är genomförda i olika länder vars lagstiftning skiljer sig från Sveriges, då prostitution i dessa länder är helt illegalt både från köparens sida men även från säljarens. Det vore fördelaktigt för studiens reliabilitet och validitet om det fanns vetenskapligt underlag där studier genomförts i länder med liknande sexköpslag som i Sverige för att finna en bättre jämförelse att applicera på en nationell nivå. Då internationell lagstiftning skiljer sig från Sveriges kan det ha påverkat hur respektive länder genomför sina undersökningar och vad syftet har varit.
Trots att det inte helt går att jämföra internationella forskningar med Sveriges situation, fanns det ändå likheter gällande förklaringen av områdets
förutsättningar för gatuprostitution som kan appliceras på Sverige, oavsett den unika lagstiftningen. Därmed anses det vetenskapliga underlaget tillfört studien adekvat innehåll. Dock vore det fortfarande önskvärt ifall det fanns forskning från länder med liknande lagstiftning, på så vis kan det utbytas kunskap och
erfarenheter gällande det preventiva arbetet och hur de olika aktörerna bör samverka för att effektivisera reduceringen av gatuprostitution.
7.2.2 Stigmatisering av området
Vid arbeten som berör en specifik geografisk plats är det relevant att föra en diskussion kring stigmatisering av det berörda området och de konsekvenser som
kan medfölja. En tydlig och stark stigmatisering av en plats kan medföra att de medborgare som bor inom området börjar se ned på sig själva och tvivla på deras förmåga (Belcher & Herr, 2005; Slater & Anderson, 2011). Stigmatisering innebär att ett område får ett visst rykte, en stereotyp bild som medborgare kopplar till det området (a a). För en fullständig definition av stigmatisering hänvisas läsaren till begreppslistan i avsnitt 1.3.5.
För områden som räknas som problematiska på olika sätt är det inte ovanligt att det på regional nivå tas beslut om att införa extra insatser av exempelvis Polisen i syfte om att få kontroll på platsen (Slater & Anderson, 2011). Detta kan, trots all sin nödvändighet och välmening, bidra till att området blir ytterligare
stigmatiserat då medborgarna noterar att det införs extra insatser i just det området (a a).
Faktorer som kan komma att påverka stigmatiseringen av ett område bygger mycket på vad området har för utmärkande egenskaper, exempelvis om platsen har en hög nivå av kriminalitet eller andra sociala avvikelser (Slater & Anderson, 2011). Områden som räknas som utsatta av något slag uppmärksammas ofta för deras utsatthet inom det akademiska fältet, media, politik samt i vardagliga konversationer mellan medborgare (a a). Detta kan i sin tur bidra till att
stigmatiseringen ökar då medborgarna blir mer medvetna om området och dess problem. Det har självfallet sina fördelar, men är inte lika gynnsamt för en redan stigmatiserad plats (a a). Även medborgare i andra städer påverkas av det media skriver om olika platser i landet. Vid omnämnandet av exempelvis Rosengård i Malmö, Fittja i Stockholm eller andra områden som räknas som särskilt utsatta i Sverige är det inte ovanligt att människor reagerar med ett negativt
förhållningssätt gentemot platserna, trots att de troligtvis inte varit eller kommer att befinna sig i närheten av dem (Nationella operativa avdelningen, 2017). Att få en fullständig uppfattning av området Sorgenfri och dess karaktär är inte helt enkelt, då området är centralt beläget och av den anledningen attraktivt, samtidigt som området har präglats av exempelvis gatuprostitution och
svartklubbar under många år vilket troligtvis reducerar attraktionen till området. Därav är det svårt att uttala sig kring graden av stigmatiseringen för Sorgenfri, då det dessutom finns andra områden i Malmö som betraktas som mer utsatta (Nationella operativa avdelningen, 2017). Eftersom denna uppsats bygger på studerandet av en specifik plats finns en medvetenhet hos författarna att rapporten är något utpekande av området Sorgenfri och en del specifika gator, framförallt Agneslundsvägen. Dock bedömer författarna att det inte föreligger någon risk för några avsevärda negativa följder av detta arbete då det även redogörs för
gynnsamma framtidsvisioner för Sorgenfri.
8. SLUTSATS
De resultat som framkommit ur denna studie har varit överensstämmande med författarnas och kommunpolisens tidigare uppfattning och antaganden gällande gatuprostitutionen på Agneslundsvägen i Malmö. Genom tidigare forskning och nyckelinformanter har frågeställningarna för arbetet kunnat besvaras, och med hjälp av egen observation vid det berörda området har författarna kunnat försäkra sig om att de attribut som enligt litteraturen attraherar gatuprostitution föreligger
på Agneslundsvägen. Det förekommer ett engagemang och framtidsvisioner från Malmö stad som ska tillämpas i området Sorgenfri, vilket ger en indikation på att gatuprostitutionen i framtiden kommer att förflyttas till en annan plats som är mer fördelaktig för både köparen och säljaren. Det finns antaganden som menar på att gatuprostitutionen kommer förflyttas norr eller öster om Sorgenfri eftersom att det förekommer färre bostäder och att det finns fler förutsättningar för
gatuprostitutionen (IP kommunpolis, muntlig kommunikation, 4 maj 2018). Dock kommer förhållandena för gatuprostitutionen att försvåras allt mer då Malmö blir